Kan en dålig inspelning låta bättre på en dålig anläggning?

[IngOehman]

B/W: "Preventing mechanical vibration from the bass cabinet reaching the tweeter leads to a much cleaner, sweeter high frequency performance. For the 800 Series Diamond, we’ve adopted a synthetic gel to cushion the tweeter better than ever before"


-- Produktionformation för B&W-högtalare i det övre prissegmentet.
Mer B/W: "Bass performance may be enhanced by using the optional adjustable feet. These are produced separately in a pack of 4 (800 Series Floor Spike Kit, part no. FP22359).

Det där är ju väldigt intressant. Att vibrationer från baselementet skulle kunna påverka diskantens återgivning. Detta har Svante och IÖ påstått vara felaktigt, att frekvensmodulation kan påverka ljudet.

Endera har Svante och IÖ fel, eller också har B/W: s ingenjörer fel.

Eller har jag missuppfattat något ?

Ja du har missuppfattat något. Typ alltihopa.

Det finns ingen motsättning mellan det B&W skriver och det jag skriver.

Om man gör misstaget att ställa en högtalare på spikfötter (som B&W
gör) så blir vibrationerna i lådan ett potentiellt problem, som man kan
försöka bekämpa genom att stället vibrationsisolera diskantsystemet.

---

För övrigt kan jag berätta för dig att jag har haft långa diskussioner
med B&W om högtalarfötter. Och att de använder spikfötter (och även
rekommenderar dem) under högtalarna stämmer. Men det har INGET
stöd i fysiken överhuvudtaget, utan det beror endast på att de gillar
soundet från när det kommer i resonans och när golvet spelar med.

Och med "de" så menar jag Michael Gouge (ev felstavat) och kanske
någon eller några ytterligare. De har inga invändningar av fysikalisk art
mot att högtalaren står mera stilla med mjukfötter. Men de vill att den
skall svänga, och golvet med högtalarna.

- - -

Sammanfattning: Diskantregistret kan drabbas av de vibrationer som
skapas när man gör dumheten att ställa högtalare på spikfötter. Det
problemet minskas om man åtminstone låter diskanten få mjukfötter.

Men bäst (ur ett återgivningsperspektiv) är förstås att låta hela hög-
talare få skörda frukterna av en mjuk uppställning, således allt HELA
högtalaren får stå stilla.


Vh, iö

[distad]

Tack för ett underhållande inlägg, IÖ.

Det går inte att komma ifrån att en viss del sameness bör accepteras ( av mig i vartfall ) för att en hel del inspelningar inte ska låta så illa så att du helt slutar att lyssna till musik.

Men varför sluta lyssna på musik för att en del inspelningar låter dåligt?

Varför räcker det inte att välja bort dem? Och lyssna på den bra musiken
istället? Det gör jag. Har inget behov av att dålig musik skall låta bra. Jag
förstår inte ens vad vitsen skulle vara, för något.

(Ja, undantaget då kanske någon som bara äger en massa inspelningar av
dålig musik och inte vill skaffa någon bra.)

Detdär jagandet efter perfekta inspelningar riskerar att resultera i "audiofilius nervosa" och slutar ofta i lyssnande på endast perfekta inspelningar, dvs man väljer bort bra musik med duktiga musiker till förmån för " muzack" , välinspelad hissmusik som saknar både pitch rythm och pace.

Tråkigt blir det i längden.

Det fenomen du beskriver jag har sett många gånger, men endast drabban-
des dem som INTE förstår att dåliga inspelningar måste få låta dåligt. Det
vill säga åkomman verkar drabba dem som inte inser att man få ge upp på
vissa inspelningar med dålig teknik och/eller dålig musik.

Inser man bara att jakten på en anläggning som får dåligt att låta bra, är
ett oändlighetsarbete som bara kommer att leda till att man slutar lyssna
på bra musik - så är problemet över.

Det är förstå då man har verktygen att skaffa en god anläggning (en som
kommer att låta dåligt låta dåligt) och sedan kan man börja spela musik
istället!

De som inte kan släppa byt-apparat-nojjan är ju tvärtom de som INTE
förstår och accepterar att vissa inspelningar är sämre än optimala, och
som därför fortsätter att leta fel i sina anläggningar så länge någon in-
spelning låter dåligt (= i all evighet,,,) och ändrar något, som får en skiva
att låta bättre men tre att låta sämre, sen något som får två skivor att
låta lite bättre men en att låta sämre, sen en ändring som går fem att låta
bättre, men tjugoåtta att låta sämre, som en ändring som förbättrar tre
och försämrar en, och sen...

DÅ blir det inget tid över att lyssna på musik. DET är audiophilia neurosa!

Att höra att en inspelning är dålig och förstå varför och acceptera att det
är så, är motsatsen.

Men varför sluta lyssna på musik för att en del inspelningar låter dåligt?
Varför räcker det inte att välja bort dem? Och lyssna på den bra musiken
istället? Det gör jag. Har inget behov av att dålig musik skall låta bra. Jag
förstår inte ens vad vitsen skulle vara, för något.

Varför välja bort musik med som har dåligt ljud ? Musiken kan ju vara bra. Men man kanske gör det därför att det blir för jobbigt för öronen i längden och lysningsglädjen försvinner med ett oftast för vasst,hårt ljud som blir olidligt i längden. Men musiken i sig kan vara bra men ljudet (inspelningen)är en plåga för öronen. Lösning är att skaffa ett par högtalare som klarar av att återge dåliga inspelningar på ett "någolunda" sätt som inte får öronen att ramla av utan man får även glädje att lyssna på sämre inspelningar.
Och det finns högtalare där ute som klarar av detta någolunda och att även återge riktigt bra inspelningar på ett lysande sätt. För egen del så utforskar jag marknaden numera lite mer för att hitta något som klarar både sämre som bra inspelningar för jag vill inte avstå musik som jag gillar pga. högtalarna inte klarar både och då jag har en bred musiksmak.

[hifikg]

Om man råkar på en dålig inspelning, eller en bra inspelning av ett dåligt framförande så kanske det finns alternativa utgåvor av den aktuella musiken att få tag i.

[IngOehman]

Varför välja bort musik med som har dåligt ljud ? Musiken kan ju vara bra.

Ingen aning. Jag väljer aldrig bort bra musik på grund av dålig ljudkvalitet.

Så jag vet inte riktigt vad du åsyftar.

Du har nog missförstått det jag skrivit.


Men dålig musik väljer jag bort på grund av dåligheten. Och jag ser ingen
poäng med att eftersträva en anläggning som får sådan musik som är t ex
osvänglig att låta svängigt.

Det finns ju så fantastiskt mycket musik som är bra på riktigt. Och jag talar
fortfarande om musiken, inte om ljudkvaliteten. Den senare är sällan ett så
stort problem att jag tycker den drabbar bra musik så illa att jag väljer bort
den.

Ser helt enkelt ingen poäng att få det som är dåligt att låta bättre. Det är
ju enklare att välja bort det till förmån för musik som är bra.

Igen: Musik, jag talar inte om inspelningarnas ljudkvalitet.

Men man kanske gör det därför att det blir för jobbigt för öronen i längden och lysningsglädjen försvinner med ett oftast för vasst,hårt ljud som blir olidligt i längden.

Tja, var och en gör ju som den vill.

Men jag menar nog att de flesta anläggningar som får väldigt mycket
musik att låta jobbig för öronen, får det att låta så på grund av brister i
anläggningarna. I en god (en med geniunt god återgivning) anläggning så
låter all musik avsevärt mycket mindre jobbig än i medelanläggningen. Så
att god återgivning får saker att låta sämre än de flesta anläggningar, är
nog en myt.

Fast delvis bärs den nog även fram av att så många (inte sällan rätt så
dyra) anläggningar som får mycket att låta öronbedövande dåligt, inte alls
är bra. De bara påstås vara det.

Men att det låter dåligt beror faktiskt ofta på att det ÄR dåligt.

Men musiken i sig kan vara bra men ljudet (inspelningen)är en plåga för öronen. Lösning är att skaffa ett par högtalare som klarar av att återge dåliga inspelningar på ett "någolunda" sätt som inte får öronen att ramla av utan man får även glädje att lyssna på sämre inspelningar.

Fast finns det problemet verkligen?

I riktigt bra anläggningar så är ju nästan inga inspelningar en plåga för
öronen, om man spelar dem på rimlig nivå.

Och det finns högtalare där ute som klarar av detta någolunda och att även återge riktigt bra inspelningar på ett lysande sätt.

Alla anläggningar (lyssningsrum inkluderat) som är riktigt bra (alltså genuint
bra, bra på riktigt - de som återger med stor ursprungstrohet) klarar av att
återge de allra flesta sämre inspelningar utan att det blir öronbedövande
dåligt.

Om du har erfarit att genuint goda anläggningar inte gör det, så tror jag att
du har haft andra problem, t ex med lyssningsrummet eller något annat, som
ställt till det för dig. Problem som du hade kunna slippa genom att identifiera
dem och sedan eliminera dem.

För egen del så utforskar jag marknaden numera lite mer för att hitta något som klarar både sämre som bra inspelningar...

det är nog så, att du faktiskt får en förmåga att njuta av de lite sämre
inspelningarna mer eller mindre på köpet om du sätter ihop en anläggning
som är genuint bra - det vill säga som låter fantastiskt på de bästa in-
spelningarna.

Att leta efter en anläggning som har fel avsedda att gagna de dåliga in-
spelningarna, kommer ofelbart att drabba de bästa.

...för jag vill inte avstå musik som jag gillar pga. högtalarna inte klarar både och då jag har en bred musiksmak.

Högtalarna? Varför isolera just dem?

ALLTING i din anläggning är med och påverkar resultatet. Och det som är
orsak till problem kan vara vad som helst. Skapligt ofta är faktiskt rummet
ett av de större problemet, men även förstärkare och annat kan göra otyg
som drabbar inspelningar som egentligen är mycket bättre än de ges chans
att visa.

Men oavsett det - lycka till med jakten! Må jaktgudarna stå vid din sida.


Vh, iö

[phloam]

Du har i sak rätt, men vår perception är lite lurig ibland...

I en dålig anläggning, en där en massa information går förlorad, så lämnas
mera till vår fantasi, vare sig vi vill det eller inte. Vi kan helt enkelt inte låta
bli att föreställa oss hur origianlmusiken låter, på andra sidan anläggningen.

I en väldigt dålig och maskerade/färgande anläggning, så är det inte lika lätt
att skilja mellan en god och en dålig anläggning, och eftersom vi alltid "före-
ställer oss" hur ursprunget lät, kan intrycket av "musiken som inspelningen
fångat", vara bättre, trots att det låter sämre, när vi lyssnar i en riktigt usel
anläggning. ...

Det där är intressant. En gång i min allra yngsta ungdom frågade jag en duktig musiker vilken anläggning han lyssnade på, med baktanken att få ett rejält stalltips om vad jag själv borde sikta mot. Svaret blev överraskande att han inte hade någon ljudanläggning. En enkel kassettbandspelare räckte för att han skulle få en fullödig musikupplevelse, han hörde musiken inom sig. Frågade aldrig hur det fungerar med, för honom, ny musik, så paff blev jag. Sen läste jag Carlssonannonser där kändisar som Sten Broman mfl uttalade sig om Sonab-produkternas förträfflighet och gick på det med hull och hår. Tänk en sån tur man kan ha. Kunde lika gärna ha gått på Cerwin Vegas slagord om grannar som dunkar takten i väggarna.

Så frågan är om musikaliskt begåvade människor kan "höra" mer än vad som egentligen hörs, bara för att de VET hur det ska låta. Kan den som läser noter flytande höra musiken inom sig, ungefär som att "höra" en berättarröst när man läser en bok? Skulle man då, som vanlig människa och inte särdeles musikaliskt begåvad, i teorin kunna lyssna igenom sina fonogram på en högklassig utrustning och därefter klara sig med vad som helst efteråt? I praktiken sätter ljudminnet säkert stopp.

Det sista du skriver är synnerligen intressant, och jag* har massor av
erfarenheter, inte minst från senare tids blandning av youtube och ifån,
att musik jag känner väl går utmärkt att lyssna på den vägen, jag kan
lyssna med stor behållning.

Men - när jag skall spela musiken från ifånen för någon annan - DÅ hör
jag, hur tydligt som helst, att det inte går att höra allt som spelas!

Det känns, om jag försöker titta på det utifrån, som om jag undermed-
vetet växlar mellan att lyssna med och utan fantasi.

Och just det där att spela för någon annan gör att jag växlar helt och
hållet automatiskt till att lyssna som om jag vore någon annan - som
inte känner musiken.


Vh, iö

- - - - -

*Som har ett skapligt absolut gehör och har sysslat mycket med musik
hela livet, även om jag aldrig blev någon stor musiker (men det ansågs
av lärare och av muskskolans rektor, att jag skulle bli en stor musiker,
men man måste ju tycka att det är kul att spela också, vilket jag inte
gjorde och slutade).

Jag tror inte att det har så mycket med vilken grad av musikalitet lyssnaren har, eller grad av ljudkvalitet det rör sig om - utan snarare att det hela har att göra med lyssnandet som aktivitet - när, var, hur, varför man lyssnar (alldeles oavsett vem man är som individ).

Vi upplever nog alla (oavsett egenskaper) att man anpassar sitt lyssnande efter omständigheterna. High Fidelity formar lyssnandet såväl som upplevelsen på ett speciellt sätt, likaså en klockradio eller en vanlig stereo/hembio.

[IngOehman]

Vad jag försöker få fram är bara att den som "hör det som fattas" (och
de som nämndes göra det, var musiker) faktiskt kan höra att det fattas
också - om omständigheterna hjälper till.

Exempelvis om man vill spela musiken för någon annan. Då hör man plöts-
ligt att det INTE går att höra det man själv hör, utan att först veta att
det finns där.

Det var bara det.

- - -

Kort sagt - jag försöker förklara att de oförstående musikerna som inte
ger sken av att kunna höra hur dåligt dåliga anläggningar låter, nog visst
har den förmågan, på riktigt. De använder den bara inte under sitt egna
lyssnade.

- - -

Och uppriktigt sagt så menar jag nog att en oförmågan att låta bli att
använda den förmågan - är ett typexempel på alltför utvecklad audio-
philia neurosa. Alltså att inte kunna koppla av jakten på fel.


Bertil Hellsten som under många år skrev för populär radio / radio&televi-
sion / elektronikvärlden / ljud&bild (samma tidning, olika namn) sade en
gång ungefär dessa kloka ord:

-Man kan så till den milda grad träna upp sin förmåga att höra felaktig-
heter i återgivningen, att man till sist inte står ut med att lyssna på
någon av sina skivor!

Min kommentar till det hela är:

-Man bör alltid träna sin tolerans minst lika mycket som sin förmåga att
märka fel. Först då är man i balans!




Och det gäller inte bara ljudåtergivning, utan nästan allting som har med
att relatera till något, eller någon, eller några, att göra.


Vh, iö

[phloam]

Och uppriktigt sagt så menar jag nog att en oförmågan att låta bli att
använda den förmågan - är ett typexempel på alltför utvecklad audio-
philia neurosa. Alltså att inte kunna koppla av jakten på fel.

Det kan jag tänka mig - och tillägger att det är många faktorer - inte bara ljudet alltså - som påverkar hur vi kopplar av (eller på). Lyssningsmiljö, gränssnitt, förväntningar osv osv.

Jag tror det är svårt att komma med generella råd för att "koppla av" - men är man medveten om att det är mycket som påverkar lyssnandet som sådant - alltså inte bara ljudet, och ev fel hos ljudet - så är man en bra bit på väg att kunna göra så att man njuter bättre av själva musiken.

[IngOehman]

Och jag menar alltså nästan motsatsen - alltså att det kräver en hel del
om man vill kunna slappna av och lyssna på musiken TROTS att man har
drabbats av audiophilia neurosa, och har blivit medveten.

Det är medvetenheten som är det största hotet.


Vh, iö

[phloam]

Nu menade vi nog olika slags medvetenhet.... jag syftade på medvetenhet om att många olika saker påverkar (i.e. kunskap som kan vara bra att ha för att skapa bättre förutsättningar), medan du tycks tala om medvetenhet om fel i återgivningen. Helt olika saker m.a.o.

[Richard]

B/W: "Preventing mechanical vibration from the bass cabinet reaching the tweeter leads to a much cleaner, sweeter high frequency performance. For the 800 Series Diamond, we’ve adopted a synthetic gel to cushion the tweeter better than ever before"


-- Produktionformation för B&W-högtalare i det övre prissegmentet.
Mer B/W: "Bass performance may be enhanced by using the optional adjustable feet. These are produced separately in a pack of 4 (800 Series Floor Spike Kit, part no. FP22359).

Det där är ju väldigt intressant. Att vibrationer från baselementet skulle kunna påverka diskantens återgivning. Detta har Svante och IÖ påstått vara
felaktigt, att frekvensmodulation kan påverka ljudet.

Endera har Svante och IÖ fel, eller också har B/W: s ingenjörer fel.

Eller har jag missuppfattat något ?

Ja du har missuppfattat något. Typ alltihopa.

Det finns ingen motsättning mellan det B&W skriver och det jag skriver.

Om man gör misstaget att ställa en högtalare på spikfötter (som B&W
gör) så blir vibrationerna i lådan ett potentiellt problem, som man kan
försöka bekämpa genom att stället vibrationsisolera diskantsystemet.

---

För övrigt kan jag berätta för dig att jag har haft långa diskussioner
med B&W om högtalarfötter. Och att de använder spikfötter (och även
rekommenderar dem) under högtalarna stämmer. Men det har INGET
stöd i fysiken överhuvudtaget, utan det beror endast på att de gillar
soundet från när det kommer i resonans och när golvet spelar med.

Och med "de" så menar jag Michael Gouge (ev felstavat) och kanske
någon eller några ytterligare. De har inga invändningar av fysikalisk art
mot att högtalaren står mera stilla med mjukfötter. Men de vill att den
skall svänga, och golvet med högtalarna.

- - -

Sammanfattning: Diskantregistret kan drabbas av de vibrationer som
skapas när man gör dumheten att ställa högtalare på spikfötter. Det
problemet minskas om man åtminstone låter diskanten få mjukfötter.

Men bäst (ur ett återgivningsperspektiv) är förstås att låta hela hög-
talare få skörda frukterna av en mjuk uppställning, således allt HELA
högtalaren får stå stilla.


Vh, iö

Det där var intressant info. B/W använder alltså spikes och rekommenderar dem dessutom, eftersom de tycker att det låter bättre .

Jag är inte alls säker på att de skulle behöva dämpa diskanterna mekaniskt pga resonanser som beror på spikes dock. Har du någon som helst länk som kan verifiera det påståendet ?

Jag tror mera på att de upptäckt, likt Thiel, Monitor audio, Linn, Naim, Audiovector, Kef mfl. att frekvensmodulation verkligen existerar, är ett problem och att det stör mest i övertonsområdet, dvs diskanten.

Resultatet med spikes på ett par goda högtalare enligt min mening, är att basen " stoppar och stannar " mera distinkt, vilket egentligen beror på att tonerna återges tydligare. Perceived pitch blir tydligare.

[Stereotypen]

Om man finner mycket musik olyssningsbar så bör man nog fundera lite över sin anläggning. Jag tycker att väldigt mycket av dagens högtalare låter hissade i de övre registren och samtidigt saknar "pondus" nedåt vilket gör att de ej har förmåga att låta "fylligt" och naturligt helt enkelt.
På "audiofila inspelningar" kan detta upplevas som lite extra detaljrikt och "luftigt" men på lite sämre inspelningar så är det högtalarnas brister som avslöjas lika väl som inspelningens.

[IngOehman]

Delar din uppfattning nästan 100%igt.

Om det låter väldigt dåligt från många inspelningar så kan det självklart
bero på att inspelningarna är just dåliga, men om man hör det störande
bra hur dåligt det är, så kan faktiskt bero på att ens anläggning är dålig.

Alltså att den har en störande skärpning snarare än en genuint hög upp-
lösning.


Vh, iö

[IngOehman]

Nu menade vi nog olika slags medvetenhet.... jag syftade på medvetenhet om att många olika saker påverkar (i.e. kunskap som kan vara bra att ha för att skapa bättre förutsättningar), medan du tycks tala om medvetenhet om fel i återgivningen. Helt olika saker m.a.o.

Vi talar om samma sak, det vill säga jag talar om samma sak som du.

Medvetenheten om att mycket kan påverka, är den som gör att vi letar fel.

Har man väl drabbats av den medvetenheten är det svårt att lägga den åt
sidan, trots att det är vad man behöver göra. Och det bästa man kan göra
är då att träna sin tolerans. Ty att glömma/olära sig, är alltför svårt.


Vh, iö

[Nattlorden]

Resultatet med spikes på ett par goda högtalare enligt min mening, är att basen " stoppar och stannar " mera distinkt, vilket egentligen beror på att tonerna återges tydligare. Perceived pitch blir tydligare.

Det beror ju på vad du relaterar basen mot... kabinettet eller rummet... högtalare på spikes vickar ju fram och tillbaka över flera perioder emedan på mjukföter dämpas rörelsen ut i princip helt på en halv period.

[Goldfinger]

Delar din uppfattning nästan 100%igt.

Om det låter väldigt dåligt från många inspelningar så kan det självklart
bero på att inspelningarna är just dåliga, men om man hör det störande
bra hur dåligt det är, så kan faktiskt bero på att ens anläggning är dålig.

Vh, iö

Ja störande i bemärkelsen att det dåliga stör i hög grad.
Med enbart hög upplösning hör man ju egentligen ännu mer av det dåliga, men det stör mindre.

[phloam]

Medvetenheten om att mycket kan påverka, är den som gör att vi letar fel.

Har man väl drabbats av den medvetenheten är det svårt att lägga den åt
sidan, trots att det är vad man behöver göra. Och det bästa man kan göra
är då att träna sin tolerans. Ty att glömma/olära sig, är alltför svårt.

Där håller jag inte med - ju mer kunskap och medvetenhet vi har om vad som påverkar, desto bättre kan man bearbeta och motverka sitt "felsökande" och annat oönskat i musiklyssnandet.

"Kan du säga trollets namn så försvinner det", typ, det är gammal klokskap.

M.a.o. - kunskap och medvetenhet är nödvändigt för toleransen.

[IngOehman]

Inga tumregler är gammal kunskap. De är gamla (eller nya) dumheter.

Den där var inget undantag.

Prata med några vanliga människor så får du se. De tänker inte på vad
som kan påverka, och de letar inte efter fel.

Sin tolerans BEHÖVER man träna först när man skaffat sig problemet att
reflektera. Att vända på det och anföra att man behöver förstå för att
kunna bli tolerant, är helt fel, eftersom det är insikten som skapat prob-
lemet, alltså intoleransen.

I detta fall är det inte svårt att se om hönan eller ägget var först.

Delar din uppfattning nästan 100%igt.

Om det låter väldigt dåligt från många inspelningar så kan det självklart
bero på att inspelningarna är just dåliga, men om man hör det störande
bra hur dåligt det är, så kan faktiskt bero på att ens anläggning är dålig.

Vh, iö

Ja störande i bemärkelsen att det dåliga stör i hög grad.
Med enbart hög upplösning hör man ju egentligen ännu mer av det dåliga, men det stör mindre.

Ånyo delar jag din uppfattning 100%igt.


Vh, iö

[Laila]

...
Ånyo delar jag din uppfattning 100%igt.
Vh, iö

[phloam]

Prata med några vanliga människor så får du se. De tänker inte på vad
som kan påverka, och de letar inte efter fel.

Sin tolerans BEHÖVER man träna först när man skaffat sig problemet att
reflektera. Att vända på det och anföra att man behöver förstå för att
kunna bli tolerant, är helt fel, eftersom det är insikten som skapat prob-
lemet, alltså intoleransen.

Och vad består din s.k. "tolerans" av? Vad bygger den på? "Serenity Now"?* Låt oss säga att du har drabbats hårt av A.N. och medföljande insikter. Vad är nästa steg?

I min värld så är inga insikter dåliga - om jag skaffar mig tillräckligt med kunskap för att veta vad som kan göras eller inte, och vilka åtgärder som resulterar i vad. Då kan jag välja att ändra på något, eller inte. Nervös är bara den som inte vet vilka valmöjligheter man har, eller var man hamnar.

* http://www.youtube.com/watch?v=PlZvY_LXJco

[Conan]

Kan man inte betrakta "audiophilia neurosa" som en fobi, där lyssnaren tillskriver tillkortakommanden i inspelning/återgivning alltför stor proportion i förhållande till nöjet att lyssna på musiken?

En person som ska botas från t.ex. hiss-fobi behövs en lagom mängd kunskap om hissar (i princip: dom är säkra - olyckor är ofantligt sällsynta) och en större mängd kunskap om själva mekanismerna bakom fobin. Det effektivaste är sen att personen exponeras för själva hissåkandet i lagoma doser under kontrollerade förhållanden så att medvetandet "lär om sig" till att hissåkande inte är så farligt.

Men bara teknisk kunskap om hissar räcker inte för att bli kvitt fobin. När ångesten sätter in i hissen så kopplar inte det rationella tänkandet på, utan hjärnan reagerar efter gamla mönster och tidigare reaktioner på hissar; ungefär: jag blir rädd, alltså måste det vara farligt, jag bör nog vara ännu räddare osv osv... Ett initialt obehag inför en fullsatt hiss eller en flygplansstart kan många känna, men för den med fobi så skenar rädslan till panik.

Hur då angripa AN? Kunskap & insikt är viktigt men då inte om inspelningarna och den tekniska apparaturen i sig (den insikten finns det förmodligen tillräckligt av med råge redan ), utan mer kunskap om att reaktionerna bottnar i det egna medvetandet. Sitter man bara och lyssnar efter fel i musiken/återgivningen så kanske man bör ta en paus från "aktiv lyssning" ett bra tag. Alternativt kanske man bör ta klivet ut ur det egna lyssnings-krypinnet och skaffa sig lite IRL-personer som "bollplank" för sina upplevelser. "Kunskap" man verkligen inte behöver är att sitta hemma och läsa reportage om kabel-tester i HiFi & Mystik (jag har faktiskt börjat prenumerera igen ) eller på faktiskt.se om hur många par basmoduler man minst bör skaffa sig...

Jag har själv haft slängar av AN genom åren, när nästan alla plattor kändes dåliga och jag mest satt och analyserade hur det lät istället för att njuta av musiken. Vet inte vad som specifikt botat "åkomman" men kanske en kombination av "ålderns insikt", en förståelse för hur psyket kan spela oss spratt och en genuin kärlek till både musiken och alla roliga hifi-apparater. Man kan bara konstatera att det låter dålig ibland, men sen välja att skita i det om bara musiken är bra.

[Bill50x]

Jo, det finns nog rätt mycket psykologi i det hela. Byter man ut sitt försteg, tex, mot ett svindyrt som fått goda omdömen så ska det mycket till innan man vill erkänna att vissa plattor faktiskt låter sämre. Dvs sämre beroende på att försteget inte klarar av vissa plattor och att det inte är så att plattorna är dåliga.

/ B

[Nattlorden]

Jo, det finns nog rätt mycket psykologi i det hela. Byter man ut sitt försteg, tex, mot ett svindyrt som fått goda omdömen så ska det mycket till innan man vill erkänna att vissa plattor faktiskt låter sämre. Dvs sämre beroende på att försteget inte klarar av vissa plattor och att det inte är så att plattorna är dåliga.

Japp. Och hur tusan bevisför man vilket det är - att försteget är sämre, eller att det är så bra att det bättre avslöjar felen på plattorna?

[Richard]

Jo, det finns nog rätt mycket psykologi i det hela. Byter man ut sitt försteg, tex, mot ett svindyrt som fått goda omdömen så ska det mycket till innan man vill erkänna att vissa plattor faktiskt låter sämre. Dvs sämre beroende på att försteget inte klarar av vissa plattor och att det inte är så att plattorna är dåliga.

Japp. Och hur tusan bevisför man vilket det är - att försteget är sämre, eller att det är så bra att det bättre avslöjar felen på plattorna?

Jag skulle inte kalla försteget för " bra " om det avslöjar alla fel på inspelningens ljud på bekostnad av musikupplevelsen, perceived pitch.

För mig är ett sådant försteg klart sämre.

[hifikg]

I natt när jag testade min gamla CJ 55 med SME-arm så stannade pickupen flera gånger och musiken upprepades om och om igen, hack i skivan ni vet. Vet inte varför jag kom att tänka på det här och nu, men så var det.

[sportbilsentusiasten]

Jo, det finns nog rätt mycket psykologi i det hela. Byter man ut sitt försteg, tex, mot ett svindyrt som fått goda omdömen så ska det mycket till innan man vill erkänna att vissa plattor faktiskt låter sämre. Dvs sämre beroende på att försteget inte klarar av vissa plattor och att det inte är så att plattorna är dåliga.

Japp. Och hur tusan bevisför man vilket det är - att försteget är sämre, eller att det är så bra att det bättre avslöjar felen på plattorna?

Skitenkelt, spela plattan i en (verkligt) bra anläggning!
Det trodde jag du skulle kunnat lista ut.

Dessutom har jag ju massa gånger skrivit att otroligt få inspelningar är dåliga, det märker man om man spelar dom på ett bra system.

[sportbilsentusiasten]

Jag har själv haft slängar av AN genom åren, när nästan alla plattor kändes dåliga och jag mest satt och analyserade hur det lät istället för att njuta av musiken. Vet inte vad som specifikt botat "åkomman" men kanske en kombination av "ålderns insikt", en förståelse för hur psyket kan spela oss spratt och en genuin kärlek till både musiken och alla roliga hifi-apparater. Man kan bara konstatera att det låter dålig ibland, men sen välja att skita i det om bara musiken är bra.

Kan ju även vara så att anläggningen HAR klara brister som din hjärna oftast men inte alltid "orkar bortse" ifrån.
En verkligt bra anläggning levererar återgivning på hög nivå, ÄVEN om man anstränger sig för att hitta fel. Då felen är så små att man knappt hittar dem även om man letar noga.

Mitt system saknar det sista i dynamik och en hel del bastryck.

[Nattlorden]

Skitenkelt, spela plattan i en (verkligt) bra anläggning!
Det trodde jag du skulle kunnat lista ut.

Dessutom har jag ju massa gånger skrivit att otroligt få inspelningar är dåliga, det märker man om man spelar dom på ett bra system.

Ja, men bara för att du skrivit det massor av gånger gör det inte mer sant. Högst troligen blir det mer osant för varje dag som går.

Du kanske får byta 'bra' mot 'lagom färgande' för att det skall bli bra meningar av det du skrev...

[Richard]

Jo, det finns nog rätt mycket psykologi i det hela. Byter man ut sitt försteg, tex, mot ett svindyrt som fått goda omdömen så ska det mycket till innan man vill erkänna att vissa plattor faktiskt låter sämre. Dvs sämre beroende på att försteget inte klarar av vissa plattor och att det inte är så att plattorna är dåliga.

Japp. Och hur tusan bevisför man vilket det är - att försteget är sämre, eller att det är så bra att det bättre avslöjar felen på plattorna?

Skitenkelt, spela plattan i en (verkligt) bra anläggning!
Det trodde jag du skulle kunnat lista ut.

Dessutom har jag ju massa gånger skrivit att otroligt få inspelningar är dåliga, det märker man om man spelar dom på ett bra system.

+1.

Ett bra system ( som förmedlar musik och inte bara ljud ) presenterar musiken så att du slutar att lyssna efter fel.

Oftast behövs det en god signalkälla.

[mx]

Haha.

[IngOehman]

Jo, det finns nog rätt mycket psykologi i det hela. Byter man ut sitt försteg, tex, mot ett svindyrt som fått goda omdömen så ska det mycket till innan man vill erkänna att vissa plattor faktiskt låter sämre. Dvs sämre beroende på att försteget inte klarar av vissa plattor och att det inte är så att plattorna är dåliga.

Japp. Och hur tusan bevisför man vilket det är - att försteget är sämre, eller att det är så bra att det bättre avslöjar felen på plattorna?

Jag skulle inte kalla försteget för " bra " om det avslöjar alla fel på inspelningens ljud på bekostnad av musikupplevelsen, perceived pitch.

För mig är ett sådant försteg klart sämre.

Fast det drabbar ju bara de inspelningar där musiken inte ger någon större
upplevelse - så varför vill du att de skall ge det med hjälp av ett försteg?
Vad är poängen med av apparater konstgjorda musikupplevelser?

Du kan väl spela bra musik istället? Det är mycket roligare.

Så gör jag.

Det där försteget som fick något som inte var bra att låta mindre dåligt
kommer ju att drabba den allra bästa musiken, så mitt råd till dig är att
inte optimera för dålig musik, utan optimera för det så är bra!

Då kommer du också att märka att den bra musiken som är dåligt inspelad
kommer att vinna på det. Förvisso kommer du att höra den dåliga inspel-
ningen i de fallen, men en välåtergiven dålighet är faktiskt ofta lättare att
acceptera. färgningarna må bli tydliga, men de blir också liksom genom-
skinligare!

- - -

Innan du insett allt detta kommer du nog tyvärr att fortsätta springa runt
i samma cirklar som du sprungit i många år redan, du kommer att fortsätta
att slösa bort en massa energi på att göra lika änd- som meningslösa för-
ändringar av din anläggning, men aldrig komma ens i närheten av "fram", i
så märko att du kan sätta dig ned och lyssna på musik - utan att tänka
på problemen du har i din anläggning.

Vore det inte skönt att komma dithän?


Vh, iö