Återges musiken i en bra anläggning som det var tänkt?

[Morello]

Det beror på vad man anser sakfrågan vara för tillfället. Detta är faktiskt Faktiskt!

[RogerGustavsson]

Den stora orkesterbastrumman ligger i så lågt i frekvens, strax över 30 Hz ser det ut som om man kör lite analyser i MasVis. Här nedan en Telarc-inspelning.

[IngOehman]

Undras hur låga frekvenser en elbas med sk "octaver" presterar ? Är det hälften av [...] E strängen, dvs [ca] 21 hz ?
Är detta minimikravet för ens subwoofers för att skivorna ska låta som det är tänkt ?

Redigerad för husfrid; jag vet inte om det går att säga att det är så, eller inte. Delvis för att jag helt enkelt inte vet men också för att det är svårt att entydigt bena ut vad man menar med som det är tänkt och att subben klarar viss frekvens...

I diskussioner om infraljud (vi är ju i stort sett där här) tycker jag inte att det verkar som att det är instrumentklanger man vill åt, utan oomph i film och liknande. Men just därför är det en intressant fråga du ställer. Hur betydelsefull är kapacitet nere kring 21 Hz vid musiklyssning egentligen?

Väldigt betydelsefull, om... man tycker så.

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Så det finns inget skäl att säga "jag lyssnar bara på instrument X med grundtonen 70 Hz, så jag behöver bara 70 Hz undre gränsfrekvens från anläggningen.


Vh, iö

[IngOehman]

subcontraoktaven

OJOJ, här måste jag ta i ordentligt så att tokigheterna inte får fäste - det heter kontraoktav på svenska och under den har vi subkontraoktaven!

ORDNUNG MUSS SEIN!!!!

ORDNUNG... är tyska, inte svenska.

Och det heter subcontra på engelska. Jag använde sådana beteckningar även för tonen ifråga (E0 på utrikiska) vilket jag även påpekade. Kul att du noterade det också, och rent av lustigt att du missade att jag skrev det.

Om du vill bjäbba mera om dit påstående där du visar att du trodde att E var 42 Hz, så kör på bara.


Vh, iö

[Morello]

ORDNUNG... är tyska, inte svenska.

Vh, iö

Det glädjer mig att dina kunskaper i tyska språket är på topp!

För övrigt är "muss sein" också tyska.

[darkg]

Undras hur låga frekvenser en elbas med sk "octaver" presterar ? Är det hälften av [...] E strängen, dvs [ca] 21 hz ?
Är detta minimikravet för ens subwoofers för att skivorna ska låta som det är tänkt ?

Redigerad för husfrid; jag vet inte om det går att säga att det är så, eller inte. Delvis för att jag helt enkelt inte vet men också för att det är svårt att entydigt bena ut vad man menar med som det är tänkt och att subben klarar viss frekvens...

I diskussioner om infraljud (vi är ju i stort sett där här) tycker jag inte att det verkar som att det är instrumentklanger man vill åt, utan oomph i film och liknande. Men just därför är det en intressant fråga du ställer. Hur betydelsefull är kapacitet nere kring 21 Hz vid musiklyssning egentligen?

Väldigt betydelsefull, om... man tycker så.

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Så det finns inget skäl att säga "jag lyssnar bara på instrument X med grundtonen 70 Hz, så jag behöver bara 70 Hz undre gränsfrekvens från anläggningen.


Vh, iö

Jo, det blir förstås omöjligt att egentligen svara på frågan om hur betydelsefullt det är . Sällan talas det om musiklyssningsupplevelse i praktiken i samband med infra, dock. Det är mer hänvisningar till "jamen orglar" och kommentarer om fläktljud. Och allmän sund manlig förtjusning i bågnande fönster och slängande dörrar.

Intressant med transienterna.

[PerStromgren]

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Om vi knäpper på en sträng som har en grundton på - säg - 40 Hz, kan vi alltså få ett spektrum sträcker sig långt under 40 Hz. Har du lust att visa hur det hänger ihop?

[Morello]

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Om vi knäpper på en sträng som har en grundton på - säg - 40 Hz, kan vi alltså få ett spektrum sträcker sig långt under 40 Hz. Har du lust att visa hur det hänger ihop?

Ja, Ingvar gar helt rätt. Betrakjta konrörelsen när du knäpper E-strängen lös på din elbas så ser du rent intuitivt att det finns energi under grundtonen om CIRKA 41 Hz.

[Flint]

Tja, musik är entertainment. Ju mer entertainment desto bättre.

Att återge en händelse är att dokumentera denna händelse och det kallas dokumentation.

En dokumentation kan ske på olika sätt. En bra karikatyr kan dokumentera en person mer innehållsrikt än ett fotografi.

En dokumentation av en akustisk musikalisk händelse i en akustisk miljö, såsom exempelvis musik framförd av symfoniorkester i en konsertsal innefattar inte enkom instrument och spel utan även konsertsalens akustiska miljö.

Att dokumentera en musikalisk ljudhändelse som ägt rum i en sal om 20 000 m3 i sitt lyssningsrum om 80 m3 där man eftersträvar att ens eget lyssningsrum inte skall höras är en nästintill omöjlig uppgift men troligtvis inte helt omöjlig.

På fackspråk kallas det för Virtual Reality. Man skall återge ett Acoustic Space om 20 000 m3 inuti ett Acoustic Space om 80 m3. Det kallas för att skapa ett VAS, en Virtual Acoustic Space om 20 000 m3. Hur fixar man sånt? Det är då man måste veta hur hörseln fungerar och hur psyket fungerar samt hur akustiska ljudvågor i akustiska miljöer fungerar. Man måste i princip trolla genom att lura hela hörseln på ett finurligt sätt, om det går. Stereofoni med fantomprojicering av ljudkällor kan vara en framkomlig väg, men man måste ju även skapa ett VAS där detta VAS skall stämma överens med ljudhändelsen vid inspelningen. På samma fackspråk finns ett annat VAS som betyder Virtual Auditory Space. De som är vana vid fackspråket kan oftast direkt förstå vilket som menas beroende på kontext. Nog om detta.

Då finns det olika vägar att gå för att komma fram till ett mål där entertainment blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar och tid.

Det är då prioritering kommer in i bilden. Människor prioriterar olika för att uppnå entertainment. Om entertainment inte uppnås så spelar dokumentationsfaktorn ingen roll, åtminstone inte just då, just där, för den personen.

Om en house curve ger mer entertainment eller feel good, välj denna.

Mvh
Peter

Instämmer. Förnuftigt.

[PerStromgren]

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Om vi knäpper på en sträng som har en grundton på - säg - 40 Hz, kan vi alltså få ett spektrum sträcker sig långt under 40 Hz. Har du lust att visa hur det hänger ihop?

Ja, Ingvar gar helt rätt. Betrakjta konrörelsen när du knäpper E-strängen lös på din elbas så ser du rent intuitivt att det finns energi under grundtonen om CIRKA 41 Hz.

Min intuition ger jag inte många spänn för på det här området!

[IngOehman]

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Om vi knäpper på en sträng som har en grundton på - säg - 40 Hz, kan vi alltså få ett spektrum sträcker sig långt under 40 Hz. Har du lust att visa hur det hänger ihop?

Det är väldigt lätt att förklara, eller väldigt svårt, beroende på förkunskaperna hos den man skall förklara för...

Så var skall jag börja?

Tror jag kan börja med ett väldigt enkelt exempel (som inte bevisar någonting, bara påstår något som är sant) nämligen en dirac. En dirack är en oänligt kort och oändligt hög puls, vars area (produkt av längd och höjd är 1 (appropå diskussioner tidigare om olika oändligheters storlekar...)). En sådan har ett oändligt spektrum - lika myclet energi per Hz.

Nu blir ju musik och alla ljud vi hör i huvudsak uppfattade logaritmiskt, det vill säga vi tycker att varje oktav är ungefär lika stor, trots att varje oktav uppåt i frekvens vi går kännetecknas av att representera ett dubbelt så stort register mätt i Hz. Så en dirac (liksom vitt brus) har energi i alla oktaver, men hälften så mycket amplitud för varje oktav nedåt vi går (=1/4 så mycket effekt).

För att en signal (ett brus eller en transient) skall kunna vara fri från ett spektrum som sträcker sig nedåt i all oändlighet så krävs ett oänligt brant HP-filter, och ett såndant kännetecknas av att signalen kommer att pågå i all oändlighet (det kan gälla i en eller två riktnkngar i tiden, beroende på saker).

Mera ändligt branta filter är mindre extrema därvidlag, men då är å andra sidan spektrat oändligt igen...

- - -

Det är väldigt mycket lättare att förklara om alla som lyssnar redan har en massa kunskap, men det känns orimligt att utgå ifrån det.

Men en liten sammanfattning dårå - sigaler som först inte finns, sen finns, och sen inte finns igen, har ALLTID ett oändligt spektrum = går ned till Oändligt nära 0 Hz, ehuru ibland med vildigt lite energi vid låga frekvenser. För att en signal skall kunna förändras krävs nämligen att den moduleras och får sidband. En statisk ton på säg 41,2 Hz (:)) har bara just den frekvensen i sitt spektrum, men så fort den moduleras på något sätt så uppstår sidband av olika slag. Inte nödvändigtvis ett oändlgt spektrum (sett i oktavperspektiv) men om signalen startar från ingenting eller går mot ingenting så blir spektrat oändligt (mätt i antal oktaver).


Vh, iö

[Morello]

Vill man lösa uppgiften analytiskt snarare än anekdotiskt får man helt sonika multiplicera sinustonen med tex heavisides stegfunktion (för att ge den ett till- och frånslag), vilket mostvaras av att resp funktions spektrum faltas i frekvensplanet. Gör man det inses lätt hur spektrumet kommer att se ut.

[IngOehman]

Tja, musik är entertainment. Ju mer entertainment desto bättre.

Att återge en händelse är att dokumentera denna händelse och det kallas dokumentation.

En dokumentation kan ske på olika sätt. En bra karikatyr kan dokumentera en person mer innehållsrikt än ett fotografi.

En dokumentation av en akustisk musikalisk händelse i en akustisk miljö, såsom exempelvis musik framförd av symfoniorkester i en konsertsal innefattar inte enkom instrument och spel utan även konsertsalens akustiska miljö.

Att dokumentera en musikalisk ljudhändelse som ägt rum i en sal om 20 000 m3 i sitt lyssningsrum om 80 m3 där man eftersträvar att ens eget lyssningsrum inte skall höras är en nästintill omöjlig uppgift men troligtvis inte helt omöjlig.

På fackspråk kallas det för Virtual Reality. Man skall återge ett Acoustic Space om 20 000 m3 inuti ett Acoustic Space om 80 m3. Det kallas för att skapa ett VAS, en Virtual Acoustic Space om 20 000 m3. Hur fixar man sånt? Det är då man måste veta hur hörseln fungerar och hur psyket fungerar samt hur akustiska ljudvågor i akustiska miljöer fungerar. Man måste i princip trolla genom att lura hela hörseln på ett finurligt sätt, om det går. Stereofoni med fantomprojicering av ljudkällor kan vara en framkomlig väg, men man måste ju även skapa ett VAS där detta VAS skall stämma överens med ljudhändelsen vid inspelningen. På samma fackspråk finns ett annat VAS som betyder Virtual Auditory Space. De som är vana vid fackspråket kan oftast direkt förstå vilket som menas beroende på kontext. Nog om detta.

Då finns det olika vägar att gå för att komma fram till ett mål där entertainment blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar och tid.

Det är då prioritering kommer in i bilden. Människor prioriterar olika för att uppnå entertainment. Om entertainment inte uppnås så spelar dokumentationsfaktorn ingen roll, åtminstone inte just då, just där, för den personen.

Om en house curve ger mer entertainment eller feel good, välj denna.

Mvh
Peter

Instämmer. Förnuftigt.

Utstämmer. Oförnuftigt.

Fast jag förstår er inställning. Min invändning är att det är upp till var och en att bestämma vad musik (och musikåtergivning) är, för dem.

Tycker man som ni gör så är det förstås sant för det FÖR ER går att värdera slutresultatet i termer av underhållnnngsvärde, men det gör det inte till en sanning att det SKALL värderas så.

- - -

Ni kan se det som underhållning, men jag behöver inte dela er uppfattning. För mig kan det vara något helt annat och mycket större än underhållning, och för mig kan det spela jättestor roll hur ursprungstroget det jag får höra är. Därför kan inte den parametern underkännas med argumentet att det ju är bättre om det är mera underhållning/ett sound man föredrar.

Tänk bok.

En författare skriver en bok, jag är nyfiken på författarens tankar, men kan inte språket. Två översättare ger sig på boken. Den ena förmedlar det som författaren tänkt (enligt författaren själv, som förstår det språk boken översatts till, och gillar översättningen) den andra översätter till en text som folk tycker är mera lättläst och gör prosan mera underhållande, men som är en förvrängd version av ursprungstexten och som författaren därför ogillar, eftersom det som blivit är en falsk bild av vad författaren velat säga.

Jag föredrar den "mindre underhållande".

Tycker överhuvudtaget att underhållning är övervärderat. Det är ett opium för folket, och världen skulle bli bättre om fler ägnade mindre tid åt att undehålla sig på väg till graven, och mera till att förkovra sig. Däremot inte sagt att underhållning inte har sin plats. Men det är inte det enda värdet.


Vh, iö

[Morello]

Utstämmer.

Vh, iö

[Flint]

Utstämmer.

Vh, iö

Ni förstår nog när ni blir lite äldre, kanske?

[IngOehman]

Har alltid förstått ditt perspektiv. Men det finns även perspektiv utanför detta.

Säger inte att du har fel, alla har rätt till sitt tyck, till och med rätt I sitt tyck. Men just därför måste det finnas plats för flera tyck än ett. Tyck är subjektiva. Ditt är inte ett undantag.


Vh, iö

[Flint]

Har alltid förstått ditt perspektiv. Men det finns även perspektiv utanför detta.

Säger inte att du har fel, alla har rätt till sitt tyck, till och med rätt I sitt tyck. Men just därför måste det finnas plats för flera tyck än ett. Tyck är subjektiva. Ditt är inte ett undantag.


Vh, iö

Vill du tävla om vem som kan tänka och förstå längst utanför de egna ramarna?

[IngOehman]

Nä, ogillar att sno godis från småbarn.

Den grenen har jag ju dessutom redan vunnit (se ditt förr-förra inlägg).


Vh, iö

[petersteindl]

Tja, musik är entertainment. Ju mer entertainment desto bättre.

Att återge en händelse är att dokumentera denna händelse och det kallas dokumentation.

En dokumentation kan ske på olika sätt. En bra karikatyr kan dokumentera en person mer innehållsrikt än ett fotografi.

En dokumentation av en akustisk musikalisk händelse i en akustisk miljö, såsom exempelvis musik framförd av symfoniorkester i en konsertsal innefattar inte enkom instrument och spel utan även konsertsalens akustiska miljö.

Att dokumentera en musikalisk ljudhändelse som ägt rum i en sal om 20 000 m3 i sitt lyssningsrum om 80 m3 där man eftersträvar att ens eget lyssningsrum inte skall höras är en nästintill omöjlig uppgift men troligtvis inte helt omöjlig.

På fackspråk kallas det för Virtual Reality. Man skall återge ett Acoustic Space om 20 000 m3 inuti ett Acoustic Space om 80 m3. Det kallas för att skapa ett VAS, en Virtual Acoustic Space om 20 000 m3. Hur fixar man sånt? Det är då man måste veta hur hörseln fungerar och hur psyket fungerar samt hur akustiska ljudvågor i akustiska miljöer fungerar. Man måste i princip trolla genom att lura hela hörseln på ett finurligt sätt, om det går. Stereofoni med fantomprojicering av ljudkällor kan vara en framkomlig väg, men man måste ju även skapa ett VAS där detta VAS skall stämma överens med ljudhändelsen vid inspelningen. På samma fackspråk finns ett annat VAS som betyder Virtual Auditory Space. De som är vana vid fackspråket kan oftast direkt förstå vilket som menas beroende på kontext. Nog om detta.

Då finns det olika vägar att gå för att komma fram till ett mål där entertainment blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar och tid.

Det är då prioritering kommer in i bilden. Människor prioriterar olika för att uppnå entertainment. Om entertainment inte uppnås så spelar dokumentationsfaktorn ingen roll, åtminstone inte just då, just där, för den personen.

Om en house curve ger mer entertainment eller feel good, välj denna.

Mvh
Peter

Instämmer. Förnuftigt.

Utstämmer. Oförnuftigt.

Fast jag förstår er inställning. Min invändning är att det är upp till var och en att bestämma vad musik (och musikåtergivning) är, för dem.

Tycker man som ni gör så är det förstås sant för det FÖR ER går att värdera slutresultatet i termer av underhållnnngsvärde, men det gör det inte till en sanning att det SKALL värderas så.

- - -

Ni kan se det som underhållning, men jag behöver inte dela er uppfattning. För mig kan det vara något helt annat och mycket större än underhållning, och för mig kan det spela jättestor roll hur ursprungstroget det jag får höra är. Därför kan inte den parametern underkännas med argumentet att det ju är bättre om det är mera underhållning/ett sound man föredrar.

Tänk bok.

En författare skriver en bok, jag är nyfiken på författarens tankar, men kan inte språket. Två översättare ger sig på boken. Den ena förmedlar det som författaren tänkt (enligt författaren själv, som förstår det språk boken översatts till, och gillar översättningen) den andra översätter till en text som folk tycker är mera lättläst och gör prosan mera underhållande, men som är en förvrängd version av ursprungstexten och som författaren därför ogillar, eftersom det som blivit är en falsk bild av vad författaren velat säga.

Jag föredrar den "mindre underhållande".

Tycker överhuvudtaget att underhållning är övervärderat. Det är ett opium för folket, och världen skulle bli bättre om fler ägnade mindre tid åt att undehålla sig på väg till graven, och mera till att förkovra sig. Däremot inte sagt att underhållning inte har sin plats. Men det är inte det enda värdet.


Vh, iö

Det gäller att förstå ordet underhållning såsom jag använder ordet. Du skriver att för dig spelar det jättestor roll hur ursprungstroget det du får höra är. Då jag använder ordet entertainment så är även entertainment för dig inräknad d v s ursprungstrogenhet ger för dig entertainment och ingår i mängden av din upplevelse av entertainment. Jag använder således även ursprungstrogenhet som ett uttryck för entertainment för alla dem som upplever det som entertainment.

Därför tar jag även upp företeelsen dokumentation av ljudevent i mitt inlägg. Därför skriver jag att det finns olika vägar att gå för att komma fram till ett mål där entertainment blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar och tid d v s det inkluderar vägen hög naturtrogenhet som entertainment i sig för att komma fram till ett mål där entertainment, inklusive entertainment på grund av hög naturtrogenhet, blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar.

Entertainment inkluderar även musik i moll eller musik som skapar eftertanke eller vald musik vid begravningar. Ditt exempel med bok förklaras av det jag skriver. D v s den översättning som du föredrar är således mer underhållande för dig. Du får störst behållning av den. För andra kan underhållningsvärdet vara tvärtom än vad det är för dig. Var och en bejakar sitt eget underhållningsvärde som kan bero på många olika saker.

Med vänlig hälsning
Peter

[Flint]

Nä, ogillar att sno godis från småbarn.

Den grenen har jag ju dessutom redan vunnit (se ditt förr-förra inlägg).


Vh, iö

OK, du är bäst, på allt! Jag nöjer mig med att bara få en liten glimt av prispallen.

[IngOehman]

Din omtolkning från att se saker från flera perspektiv (än du och Peter) till att betyda "bäst på allt" är svindlande.

Var på NKs pennavdelning idag för att köpa ny CARAN d'ACHE-penna (är usel på att inte tappa pennor) en orange förstås. Och blev då för femtioelfte gången även påmind om mitt dåliga likalsinne. Trots att jag varit på NKs pennavdelning säkert >42 gånger och på NK kanske 500 ggr. Så fick jag fråga om vägen - två gånger!

Jag är väldigt, väldigt långt ifrån bäst på allt. Men jag tycker framförallt att det inte spelar så stor roll. Människor har andra kvaliteter än att vara bra på saker. Man kan oftast få hjälp av vänliga människor, med det man är dålig på. Därför uppskattar jag vänlighet mycket mera än duktighet.


Vh, iö

[Flint]

Din omtolkning från att se saker från flera perspektiv (än du och Peter) till att betyda "bäst på allt" är svindlande.

Var på NKs pennavdelning idag för att köpa ny CARAN d'ACHE-penna (är usel på att inte tappa pennor) en orange förstås. Och blev då för femtioelfte gången även påmind om mitt dåliga likalsinne. Trots att jag varit på NKs pennavdelning säkert >42 gånger och på NK kanske 500 ggr. Så fick jag fråga om vägen - två gånger!

Jag är väldigt, väldigt långt ifrån bäst på allt. Men jag tycker framförallt att det inte spelar så stor roll. Människor har andra kvaliteter än att vara bra på saker. Man kan oftast få hjälp av vänliga människor, med det man är dålig på. Därför uppskattar jag vänlighet mycket mera än duktighet.


Vh, iö

Byt butik så kanske medaljen kan hänga kvar. När inte verkligheten stämmer med kartan så är det som alltid kartan som gäller.

[egonsmannen]

För att återgå till ämnet: musiken spelas in i en studio och mixas på Yamaha NS10, sen får mastraren korrigera för det otroligt dåliga valet av högtalare och ändra tillbaka klangen till nåt som funkar. Sen spelar vi upp det hemma hos oss i våra system som står i rum som i sin tur är system. Ingen dålig vända.

Jo, just det glömde bort att det är 3 olika rum som musiken ska igenom, det är knappast så att alla de rummen är akustiskt korrekta.

[sprudel]

Tja, musik är entertainment. Ju mer entertainment desto bättre.

Att återge en händelse är att dokumentera denna händelse och det kallas dokumentation.

En dokumentation kan ske på olika sätt. En bra karikatyr kan dokumentera en person mer innehållsrikt än ett fotografi.

En dokumentation av en akustisk musikalisk händelse i en akustisk miljö, såsom exempelvis musik framförd av symfoniorkester i en konsertsal innefattar inte enkom instrument och spel utan även konsertsalens akustiska miljö.

Att dokumentera en musikalisk ljudhändelse som ägt rum i en sal om 20 000 m3 i sitt lyssningsrum om 80 m3 där man eftersträvar att ens eget lyssningsrum inte skall höras är en nästintill omöjlig uppgift men troligtvis inte helt omöjlig.

På fackspråk kallas det för Virtual Reality. Man skall återge ett Acoustic Space om 20 000 m3 inuti ett Acoustic Space om 80 m3. Det kallas för att skapa ett VAS, en Virtual Acoustic Space om 20 000 m3. Hur fixar man sånt? Det är då man måste veta hur hörseln fungerar och hur psyket fungerar samt hur akustiska ljudvågor i akustiska miljöer fungerar. Man måste i princip trolla genom att lura hela hörseln på ett finurligt sätt, om det går. Stereofoni med fantomprojicering av ljudkällor kan vara en framkomlig väg, men man måste ju även skapa ett VAS där detta VAS skall stämma överens med ljudhändelsen vid inspelningen. På samma fackspråk finns ett annat VAS som betyder Virtual Auditory Space. De som är vana vid fackspråket kan oftast direkt förstå vilket som menas beroende på kontext. Nog om detta.

Då finns det olika vägar att gå för att komma fram till ett mål där entertainment blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar och tid.

Det är då prioritering kommer in i bilden. Människor prioriterar olika för att uppnå entertainment. Om entertainment inte uppnås så spelar dokumentationsfaktorn ingen roll, åtminstone inte just då, just där, för den personen.

Om en house curve ger mer entertainment eller feel good, välj denna.

Mvh
Peter

Instämmer. Förnuftigt.

Tjena Flint!

Long time no see.

[Flint]

Tjenare sprudel! Ja, inte så långt ifrån två år. Men det tog inte så lång tid innan det kändes som vanligt igen.

[IngOehman]

Din omtolkning från att se saker från flera perspektiv (än du och Peter) till att betyda "bäst på allt" är svindlande.

Var på NKs pennavdelning idag för att köpa ny CARAN d'ACHE-penna (är usel på att inte tappa pennor) en orange förstås. Och blev då för femtioelfte gången även påmind om mitt dåliga likalsinne. Trots att jag varit på NKs pennavdelning säkert >42 gånger och på NK kanske 500 ggr. Så fick jag fråga om vägen - två gånger!

Jag är väldigt, väldigt långt ifrån bäst på allt. Men jag tycker framförallt att det inte spelar så stor roll. Människor har andra kvaliteter än att vara bra på saker. Man kan oftast få hjälp av vänliga människor, med det man är dålig på. Därför uppskattar jag vänlighet mycket mera än duktighet.


Vh, iö

Byt butik så kanske medaljen kan hänga kvar. När inte verkligheten stämmer med kartan så är det som alltid kartan som gäller.

Vissa tycker så. Jag är inte en av dem. Utgår ifrån verkligheten.


Vh, iö

[Flint]

Vissa tycker så. Jag är inte en av dem. Utgår ifrån verkligheten.

Det är jag helt övertygad om.

[Morello]

Jag har en mörkgrön CARAN d'ACHE-penna med förgyllda detaljer samt Rolex-loggan.

[Morello]

För att återgå till ämnet: musiken spelas in i en studio och mixas på Yamaha NS10, sen får mastraren korrigera för det otroligt dåliga valet av högtalare och ändra tillbaka klangen till nåt som funkar. Sen spelar vi upp det hemma hos oss i våra system som står i rum som i sin tur är system. Ingen dålig vända.

Jo, just det glömde bort att det är 3 olika rum som musiken ska igenom, det är knappast så att alla de rummen är akustiskt korrekta.

Jag satt och lyssnade på Rush "Roll the bones" idag på jobbet - ett mycket trevligt album från tidigt 90-tal. Albumet har det typiska 80-talsljudet med en väldig överbetong i det övre mellanregistret. Jag testade att i foobar (har inga riktiga fonogram på jobbet utan rippar en del till hårddisk för att slippa skräpify)) lägga in en svag dipp om 3 dB centrerad runt 3 kHz med lågt Q - skivan började helt pltsligt låta som musik gör på riktigt.

Varför har så många produktioner från just 80-talet och det tidiga 90-talet denna absurda klang?
Det värsta exemplet jag kan komma på är nog Smashing Pumpkins "siamese dream" - det låter så illa i originalutförande att jag sluter mig till att man hade defekta högtalare under produktionen.

[Flint]

Kanske (troligen) mixade dom plattorna efter ett antaget tidstypiskt vardagsrumsljudideal med tonkontroller ställda på ett visst sätt. PÅ 80-talet var ju fortfarande loudnessknappen ofta intryckt hos de flesta (icke LTS-are).