MoLT: Löd ihop din egen super-högtalarkabel! (4/1998)

[mrGaskill]

De där axiomen av Asia fanns inte att granska på Spottan.

[darkg]

Speakon är smidiga.
Ett moment 22 i sammanhanget är att de ansluter mot kabeln med en klämmande skruv. På samma sätt som i en kopplingsplint ( sockerbit).
Då tycker jag att man är tillbaka på ruta ett, med tvinnad kabelända i polskruv .

En kvick googling tyder på att SPX och FC går att löda (monteringsanvisningen nämner det inte dock!) och STX ska lödas.

http://www.neutrik.com/en/speakon/nl2fx

[mrGaskill]

Speak-on är nog bra. Undrar om de löser problemet med oxidering? (Ja, om man löder). Helst vill man inte löda iofs. Knivbananer löser problemet med anliggning/ärg med hårt tryck. Sen återstår prisfrågan.

Bill, jo nog låter nog kablar olika. Men undrar hur spridningen är vad gäller lättattfåtagpåkablar med hyfsat pris? Bra att veta om de lineära egenskaperna. Måste läsa på lite om RLC och ljudlig påverkan, dock.

[RogerJoensson]

Jag tror att skruvförbandet är problemfritt i speakondonen. Metallbläcket inuti hålet för kabeln bidrar till det. Hur den funkar med EKK har jag ingen erfarenhet av. Den är nog inte tänkt till det.

En vanlig sockerbit har efter 10-20 år tillräckligt kontakttryck kvar för att inte ställa till med problem med flerkarderligt, även om det går att dra åt den en aning hårdare. -Den känns mindre problematisk än många skruvterminaler som brukar sitta på högtalare och förstärkare, som verkar konstruerade för att inte dras åt hårt nog. Jag har inte studerat det närmre, men jag har känslan att EKK funkar sämre än flerkarderligt i den typen av terminaler, eftersom den inte kläms fast ordentligt utan bara deformeras något lite och då borde den där plasticiteten kunna ställa till problem och ännu mer så om man flyttar lite på grejorna och vickar på sladdarna vilket drabbar kopparbiten eller hårda gaffeln (om man använder en sådan) som sitter i själva terminalen vilket kan leda till deformation. Av den anledningen borde det finnas en kabelavlastning vid högtalarterminaler om man nu envisas att inte ha någon fjäderbelastad anslutning...

[Svante]

Bra. Nu börjar tråden handla om sådant som kan ge reella problem, dvs kontaktering.

[Svante]

Jag funderar på knivbananer. Alltså, de ger ju kontakt genom att en kniv tränger igenom kopparledarens oxidskikt och ger direktkontakt med den ooxiderade koppren inuti ledaren. Men precis i gränsen mellan luften och kopparen, alltså i oxidskiktet får man ju en förbindelse mellan metall och oxid som en del av strömmen kommer att passera. Och det vet man ju att sådana förbindelser är olinjära. Nu kommer inte all ström att passera där, men en liten del. Knivbananer är alltså potentiellt olinjära. Det kommer inte att bli mycket olinjäritet, den kommer säkert att vara under -80 dB. Men man vet heller inte hur det utvecklas över tid, kanske blir det mer oxid efter ett tag och problemet förvärras. Det enkla sättet att vara på säkra sidan är att låta bli knivbananer och göra ordentliga lödningar i stället. Det kostar liksom ingenting och gör att man slipper fundera på om längsimpedansmodulationen i knivbananer är ett problem.

F'låt, jag kunde inte låta bli.

[mrGaskill]

Det var väl riktat mig som är en glad amatör. Lätt offer. Visst. Jag är inte doktor och då måste det kanske bli så här till slut. Låt bli nästa gång? En typ av hatt eller läderkepa.

[Nattlorden]

Entrådighet som den i normalfallet yttrar sig, ger noll fördelar som högtalarkabel men vissa praktiska nackdelar i form av styvhet, som det kostar typ gratis att slippa (ingen signifikant extrakostnad).

Då är det som jag ser det en ickefråga. Valet är enkelt, men inte så viktigt.

Fast i Morellos föreslagna fall med "allt annat lika" så måste ju styvheten varit identisk också.

[Bill50x]

Det enkla sättet att vara på säkra sidan är att låta bli knivbananer och göra ordentliga lödningar i stället. Det kostar liksom ingenting och gör att man slipper fundera på om längsimpedansmodulationen i knivbananer är ett problem.

Det går att misslyckas med lödningar också Personligen är jag dock anhängare av (ordentligt gjorda) lödningar, det känns säkrare. Men man måste ha en avlastning så man inte får böjningar där tennet slutar utmed kabeln, annars kommer man relativt snabbt få problem. Och det är lite tricky att löda kontakter eftersom de ofta består av plast i de isolerande delarna. Skolmetoden att använda en svag lödpenna och hetta upp metalldelarna tills man kan påföra tenn är totalt förkastlig. Resultatet är en förstörd kontakt.

/ B

[RogerJoensson]

Ja, en ordentligt stark lödpenna och kort lödtid är mycket bättre. Om man förtennar innan så klarar sig plasten ännu bättre.

Varför kontakter över huvud taget? Det allra bästa är så klart att löda fast sina EKK direkt i högtalar och förstärkarterminalerna!

[Bill50x]

Varför kontakter över huvud taget? Det allra bästa är så klart att löda fast sina EKK direkt i högtalar och förstärkarterminalerna!

Ahhh, jag bara väntade på den

Självklart. För den sanne audiofilen finns det inga genvägar. Kontaktdon är ju egentligen bara fördyrande halvmesyrer!

/ B

[mrGaskill]

Nu måste jag ju bara köpa labproppar, F’låt knivbananer. Det är viktigt att snitta på tusendelarna. Jag hoppas ingen får kortslutning.

[hifikg]

...gör att man slipper fundera på om längsimpedansmodulationen i knivbananer är ett problem.

Bra lösning, just den frågan håller mig ofta vaken på nätterna...

[Bill50x]

...gör att man slipper fundera på om längsimpedansmodulationen i knivbananer är ett problem.

Bra lösning, just den frågan håller mig ofta vaken på nätterna...

[mrGaskill]

Är ni tre i kända universum som är införstådda med längsimpedansmodulation i knivbananer? Hur går det då?

[Morello]

Det allra bästa är så klart att löda fast sina EKK direkt i högtalar och förstärkarterminalerna!

Sådant man gjorde som liten pöjk då pengarna inte räckte till don.

[paa]

Är det någon som vet varför det inte är ovanligt att intresserade lyssnare anser att enkardeliga kablar låter renare än flerkardeliga?
Det vore intressant med ett svar som låter bli att raljera över vad det inte kan bero på.

[hifikg]

Är det någon som vet varför det inte är ovanligt att intresserade lyssnare anser att enkardeliga kablar låter renare än flerkardeliga?
Det vore intressant med ett svar som låter bli att raljera över vad det inte kan bero på.

Hur vet du att det är så? Jag gissar att de flesta lyssnar utan en tanke på antalet kardeler. På sistlidna mässa t ex njöt jag av en massa musik och efter en god lunch tyckte jag att nästan allt lät bra. Ovanligt. Jag är ganska intresserad. Min polare är rätt intresserad. Ingen av oss ägnade en tanke åt antalet kardeler. Gör folk det menar du?

[paa]

Är det någon som vet varför det inte är ovanligt att intresserade lyssnare anser att enkardeliga kablar låter renare än flerkardeliga?
Det vore intressant med ett svar som låter bli att raljera över vad det inte kan bero på.

Hur vet du att det är så? Jag gissar att de flesta lyssnar utan en tanke på antalet kardeler. På sistlidna mässa t ex njöt jag av en massa musik och efter en god lunch tyckte jag att nästan allt lät bra. Ovanligt. Jag är ganska intresserad. Min polare är rätt intresserad. Ingen av oss ägnade en tanke åt antalet kardeler. Gör folk det menar du?

Jag menar en del intresserade, men inga ointresserade. Kanske en onödig detalj i sammanhanget?

[mrGaskill]

Handen på hjärtat så om jag tänker tillbaka så är de enda jag tycker låtit lite annorlunda är Linn k-20, breda, gråa med ledarna brett isär jämfört med EKK, Tara Labs nånting, lampsladd. Annars har jag mest funderat över att jag uppfattat det som att det låter dovare med tiden, tills man kopplar i och ur något mellan förstärkare och högtalare. Men diskussionsmånen här är lite låg kanske. Och det man vill ha är en koppling utan påverkan av oxidering, gissar jag. Men lite hjärndött att försöka.

[-Palle-]

Det enkla sättet att vara på säkra sidan är att låta bli knivbananer och göra ordentliga lödningar i stället. Det kostar liksom ingenting och gör att man slipper fundera på om längsimpedansmodulationen i knivbananer är ett problem.

Det går att misslyckas med lödningar också Personligen är jag dock anhängare av (ordentligt gjorda) lödningar, det känns säkrare. Men man måste ha en avlastning så man inte får böjningar där tennet slutar utmed kabeln, annars kommer man relativt snabbt få problem. Och det är lite tricky att löda kontakter eftersom de ofta består av plast i de isolerande delarna. Skolmetoden att använda en svag lödpenna och hetta upp metalldelarna tills man kan påföra tenn är totalt förkastlig. Resultatet är en förstörd kontakt.

/ B

Jag kan varmt rekommendera dessa bananer som har löstagbar plasthylsa som inte riskerar smälta vid lödning, dom har dessutom en skruv för att fixera kabeln vid lödning.
Billiga är dom också!


https://www.ebay.co.uk/itm/24-GOLD-4mm- ... 2285259683

[hifikg]

Är det någon som vet varför det inte är ovanligt att intresserade lyssnare anser att enkardeliga kablar låter renare än flerkardeliga?
Det vore intressant med ett svar som låter bli att raljera över vad det inte kan bero på.

Hur vet du att det är så? Jag gissar att de flesta lyssnar utan en tanke på antalet kardeler. På sistlidna mässa t ex njöt jag av en massa musik och efter en god lunch tyckte jag att nästan allt lät bra. Ovanligt. Jag är ganska intresserad. Min polare är rätt intresserad. Ingen av oss ägnade en tanke åt antalet kardeler. Gör folk det menar du?

Jag menar en del intresserade, men inga ointresserade. Kanske en onödig detalj i sammanhanget?

Sorry, tänkte du menade intresserade av hifi och/eller musik. Men det är klart, är man intresserad av just antalet kardeler så är det kanske det man lyssnar efter och har åsikter om. Vilar min väska!

[mrGaskill]

Hur många är det som är mer intresserad av antalet kardeler än musik och media som kabeln förmedlar?

[IngOehman]

Inga, hoppas jag.

Tråkiga saker vill man ju utreda snabbt så man kan göra rätt val och sedan slippa tänka på det igen.

Ja, en ordentligt stark lödpenna och kort lödtid är mycket bättre. Om man förtennar innan så klarar sig plasten ännu bättre.

Varför kontakter över huvud taget? Det allra bästa är så klart att löda fast sina EKK direkt i högtalar och förstärkarterminalerna!

Din smiley får det att se ut som om du uppfattar att du sa något lustigt, men folk som valt kontaktfria kedjor är inget nytt alls. jag känner flera stycken som kört hellödda kedjor.

Jag har inte funnit att rätt sorts kontakteringar åstadkommit några hörbara artefakter (rätt sort, nota bene) så jag tycker det fungerar att ha kontakteringar så länge de är lämpliga för ändamålet. Artefakter från flerkardeliga kablar, för att inte tala om dem från fel sorts kontakteringar har gått att visa i blinda lyssningstester dock, så jag undviker helst sådana.


Vh, iö

[mrGaskill]

Inga, hoppas jag.

Tråkiga saker vill man ju utreda snabbt så man kan göra rätt val och sedan slippa tänka på det igen.

Ja, det verkar sunt. Jag måste vara snabbare nästa gång.

[IngOehman]

Är det någon som vet varför det inte är ovanligt att intresserade lyssnare anser att enkardeliga kablar låter renare än flerkardeliga?
Det vore intressant med ett svar som låter bli att raljera över vad det inte kan bero på.

Det intressanta är att HiFi-kabelbranschen länge (på 70- och 80-talet) försökte slå i lyssnarna att diskanten blev mycket bättre med många väldigt tumma kardeler. Dumheter om skin-effekten fabulerades ihop (man påstod att många tunna kardeler alena skulle räcka för att bekämpa skin-effekten, vilket är felaktigt) och många gick på det och köpte så mångkardeliga kablar som möjligt.

Trots det har jag ALDRIG hört talas om något lyssningstest (gjorda av entusiaster, journalister alltså undantagna, de har ju skrivit gott om alla tänkbara lösningar) där sådana kablar befunnits vara fördelaktiga, men många som kommit fram till motsatsen - att många kardeler ställer till med något.

En intressant blindlyssning som gjordes i Göteborg i början av 80-talet lyckades till och med visa att lyssnarna på två likartade (samma area, samma längd, samma ledaravstånd, samma kontakter) flerkardeliga kablar, konsekvent föredrog den ena - den vars kardeler var förtennta. Räknar man på det finns det skäl att tro att förtennad yta kan minska tvärimpedansmodulation. Det kan dock nämnas att kabeln med förtennade kardeler hade ett gummihölje medan den med oförtennda kardeler hade plasthölje (PVC) så det finns flera variabler än en. Så att tänka att det var förtenningen som gjorde skillnad är bara en gissning. Det kan även ha funnits ytterligare skillnader som vi inte känner till.

- - -

Appråpå Svantes spydiga inlägg tidigare i tråden, där han försöker förlöjliga beskrivningarna av modulationseffekter orsakade av flerkardelighet:

1. Självklart kan kontakteringar ge olinjäriteter! Det är inte givet dock att det är en effekt som moduleras av musiksignalen på grund av elektromagnetisk kraftverkan från strömmen.

2. Varför inte undersöka saken? Det har jag gjort, utan att kunna påvisa några problematiska artefakter från knivbanankontakter. Ditt intresse (maskerat till en underlig kombo, ointresse/besatthet) verkar vara hifi-politiskt/hypotetiskt men helt sakna allt verkligt intresse av att undersöka/lära dig. Jag tycker det är väldigt konstigt. Det är som om du gör allt bakfram. Bättre att stuzer först och berätta efteråt.

3. Det finns ingen som underkänner de val som du gör. Så varför försöker du förlöjliga andras val och andras synpunkter utan att ens ha studerat effekterna?

Du (och Morello och Roger) gillar flerkardeliga högtalarkablar, och det får ni göra. Ingen hånar er för det. Tycker era spydigheter är väldigt onödiga.


Vh, iö

[Morello]

Ingvar skrev: "En intressant blindlyssning som gjordes i Göteborg i början av 80-talet lyckades till och med visa att lyssnarna på två likartade (samma area, samma längd, samma ledaravstånd, samma kontakter) flerkardeliga kablar, konsekvent föredrog den ena - den vars kardeler var förtennta. Räknar man inte på det finns det skäl att tro att förtennad yta kan minska tvärimpedansmodulation. "

Vilka genomförde detta test och var kan man ta del av resultatet?

[Nattlorden]

Heck, vi är minst två på forumet som gillar Isoda.... som inte bara har många trådar, utan dessutom olika ledarmaterial...

[Nattlorden]

Ingvar skrev: "En intressant blindlyssning som gjordes i Göteborg i början av 80-talet lyckades till och med visa att lyssnarna på två likartade (samma area, samma längd, samma ledaravstånd, samma kontakter) flerkardeliga kablar, konsekvent föredrog den ena - den vars kardeler var förtennta. Räknar man inte på det finns det skäl att tro att förtennad yta kan minska tvärimpedansmodulation. "

Vilka genomförde detta test och var kan man ta del av resultatet?

Vilken kabeltillverkare finns i Göteborgstrakten och har högtalarkabel med förtennade kardeler i sortimentet?

[mrGaskill]

Min Tara Labs-kabel är både väldigt styv och flerkardelig. Säljer gärna om jag hittar den.
Men vilket hålla av att pejla efter smidiga kontakter.