Recept för välljud

[I-or]

Annorlunda och kanske enklare uttryckt är effekten P = Mω, där M är vridmomentet och ω är vinkelfrekvensen/vinkelhastigheten.

(Jämför linjär rörelse med effekten P = Fv, där F är kraften och v är hastigheten. För en cirkulär rörelse med radien r är v = rω, vilket ger P = Frω = Mω.)

[Glebster]

Annorlunda och kanske enklare uttryckt är effekten P = Mω, där M är vridmomentet och ω är vinkelfrekvensen/vinkelhastigheten.

(Jämför linjär rörelse med effekten P = Fv, där F är kraften och v är hastigheten. För en cirkulär rörelse med radien r är v = rω, vilket ger P = Frω = Mω.)

Och där var man tillbaka i skolbänken...

[Calleberg]

Ok, sug på den här då.

Om vi talar om motorer och då främst men inte enbart förbränningsmotorer så är "effekt" närmast en chimär.

Anledningen är att det som du får från motorns roterande axel är ett vridande moment, vridmoment . Effekten är du tvungen att räkna ut matematiskt.

Ett sätt att beskriva sambandet som är enkelt att förstå: Effekten = Momentet multiplicerat med varvtalet och dividerat med lämplig konstant för att få svaret i önskad enhet.

(matematiskt osnyggt med en konstant, jag vet, men det är så det ser ut i just den här kontexten)

Effekten är intressant för den beskriver motorns potentiella prestanda. Vridmoment kan inte göra det som enda parameter eftersom det är fullt möjligt att ha flera kN i vridmoment utan rörelse

Grundregeln för maximal prestanda blir alltså att generera vridmomentet vid så högt varvtal som möjligt.

Jag lämnar det där för ovanstående brukar generera protester....

Och för att "Recept för välljud" inte skall bli "Recept för prestanda" oops!

[I-or]

Ja, som uttrycket ovan anger så maximerar man effekten vid maximalt varvtal (vinkelhastighet) om vridmomentet är konstant, vilket det förstås i realiteten inte är för en förbränningsmotor. Dock har som bekant moderna turbomotorer vanligen en huvudsakligen mycket flack vridmomentkurva. För övrigt är det alltid lämpligt att hålla sig till SI-enheter och i det här fallet blir omräkningsfaktorn pi/30 för RPM till rad/s.
320 Nm vid 5500 RPM ger således en effektutveckling om 320*5500*pi/30 = 184 kW (Volvo T5 B4204T26).

Chimär skulle jag inte kalla effekten eftersom den är en högst verklig storhet. Man bör komma ihåg att man även har utväxling att ta hänsyn till och här kan man som bekant omvandla ett högt varvtal till ett lägre varvtal för att höja vridmomentet på den utgående axeln. I slutänden är det förstås friktionskraften mot asfalten som driver bilen framåt.

Man kan t.o.m. påstå att effekten är lika lite en chimär för förbränningsmotorer som för audioförstärkare, där man normalt sett bara förstärker en spänning och låter strömmen och därmed effekten bli vad den blir på ett indirekt sätt, förutsatt att den faktiskt är tillräcklig.

Förbränningsmotorer har även en hel del akustiska egenheter för sig i termer av vågutbredning på insugs- och avgassidan, vilka ger resonanser som kan utnyttjas för att öka gasutbytet i förbränningsrummen. Dessa resonanser kan även stämmas av för att förbättra sången från motorerna, d.v.s. ett annat recept för välljud.

[sprudel]

Hmm! Det var en god lunch gissar jag, vad blev det för dryckjom till?

[Calleberg]

Det blev stuvad lever, favabönor och en liten skvätt från en bib med riktigt bra Chianti...

[E]

Det blev stuvad lever, favabönor och en liten skvätt från en bib med riktigt bra Chianti...

OT:
FN rekommenderar folkräkning vart tionde år. I Sverige hade vi senast
år 1990. Men du kanske åt något som finns på Ica?

För övrigt brukar det väl heta bondbönor på svenska. Bondbönssoppa
var en delikatess i barndomshemmet. Utöver bönorna var det morötter
och ärtor och allt var förstås hemodlat.

320 Nm vid 5500 RPM ger således en effektutveckling om 320*5500*pi/30 = 184 kW (Volvo T5 B4204T26).

389 Nm vid 5400 RPM ger således en effektutveckling om 389*5400*pi/30 = 220 kW (Volvo R B5254T4).


Mvh E*

[Goldfinger]

En högtalare (eller annan apparat) tar bokstavligen signaler som den kommer i tiden och gör inte någon skillnad på å ena sidan stationära sinustoner och å andra sidan exempelvis musik.

Ånyo vill jag varmt rekommendera Svärdströms "Signaler och system" för en djupare förståelse för kopplingen mellan tidsplan och frekvensplan. Det bör påminnas om att frekvenssvaret (alternativt beloppet av frekvenssvaret, som är frekvensgången, jämte fas) ger exakt samma information som impulssvaret.

För mig utan högskoleutbildning inom elektronik skulle den så klart vara lärorik, om den nu går att förstå med (i sammanhanget) måttlig till ringa förkunskap.
Tillgången på boken verkar låg om man söker på google.