Pip versus LTS-F1

[Hetsporren]

Misstänker att jag kommer att bli förvånad.

Räkna med det iaf...

[Richard]

Tack för dessa klargöranden!

Jag blir väldigt nyfiken på baselementet i Pip, det är alltså specialbeställt efter egna specifikationer från någon högtalarefabrikör. Vilka egenskaper har prioriterats, effektålighet, dist, bredbandighet osv?

Jag vet ju att LTS F1 har en svaghet i sitt baselement där effektåligheten inte är speciellt hög, kring 250 hz har jag för mig.
( Enligt Molt -99 )

Enligt mätningar i elektronikvärlden, -2000, där dom testar modellen, är effekttåligheten i F1 extremt hög och frekvensgången extremt rak,
Dessutom syns inte de uppbrytningar med metalldiskanten över 20000 hz alls, vilket säkert beror på att Ingvar lagt in en spole i serie med diskanten för att linjärisera frekvensgången. ( en liten en ).

Vilka svagheter/styrkor har Pips:s baselement, diskant?

[Kaffekoppen]

De svagheter som nämns är att piP inte kan spela starkt nog, men frågan är vad man kan förvänta sig av 5,5"element?

Du funderade av vad sm är specielt med baselementet och det jag tycker är speciellt (jag är ju inte direkt konstruktören) är hur det harmoniserar med diskanten. Det är helheten i lösningen. Inget av elementen är bättre än vad som krävs, dvs de kroknar samtidigt. Vidare är elementet laminerat, plast-paper för att få exakt den vågformshastighet vid delningsfrekvensen som diskanten har.

Det här lät som en jäkla reklambrochyr, men det kanske förklarar varför de är så omtyckta.

I vilken Elektronikvärld testades F1? Det skulle jag vilja läsa!

[Richard]

Tack för inlägget kaffekoppen!

Tyvärr är div. hifi och elektroniktidskrifter bortrensade av den kvinliga hälft, som bestämmer i huset, däribland detta elektronikvärlden nummer från 2000.

[paa]

Byggbeskrivningen var med i Elektronikvärlden nr 7-8 1998, kan det vara den?

[Richard]

Japp, Paa! ( Du han före mig i sökandet på nätet )

1998 nr. 7-8

Finns på adressen:

www.ev.se/index.449.html



Edit: I testen fanns också frekvensgångsmätningar och en diskussion om ovanligheten med en högtalare ( LTS F1 ) som inte är optimerad på någon specifik separat parameter, men kanske överlag är bäst på allt !

[Masen]

Finns ju även tjock beskrivning med utdrag ur Molten att beställa hos HIFi kit!
Byggde själv ett par F1:or från den. Mycket nöjd

[subjektivisten]

Är ju naturligt vis väldigt nyfiken på Dina pjäser.

Misstänker att jag kommer att bli förvånad.

Kolla här och på minhembio om någon bor i närheten så kan du lyssna. Jag har hört pip hos en polare och dom låter MYCKET bra. Ska försöka leta mig till Örebro och lyssna på ett par pi60 (+ lite lite mer) snart.

[meanmachine]

Kolla här och på minhembio om någon bor i närheten så kan du lyssna. Jag har hört pip hos en polare och dom låter MYCKET bra. Ska försöka leta mig till Örebro och lyssna på ett par pi60 (+ lite lite mer) snart.

OK. Om någon i Norrland har ett par meddela detta...

[IngOehman]

Tack för dessa klargöranden!

Jag blir väldigt nyfiken på baselementet i Pip, det är alltså specialbeställt efter egna specifikationer från någon högtalarefabrikör.

Njae... Normalt är det inte en framkomlig väg att bara leverera en massa specifikationer. Man måste konstruera sakerna mer eller mindre från grunden, och därefter låta tillverka prototyper för att sedan kunna finjuster alla processer. Flera av de egna element jag använder har faktiskt till och med bytt tillverkare.

Det du beskriver är en enklare sorts element som brukar kallas "tabell-element". Då säger man vad man vill ha och överlåter till tillverkaren att genom att titta i sina tabeller på tillgängliga delar plocka ihop något som skall motsvara önskemålen. Sådant har jag aldrig ägnat mig åt.

Vilka egenskaper har prioriterats, effektålighet, dist, bredbandighet osv?

Njae... Jag använder inte prioriteringstänkande alls.

Det är ju en sorts kompromisstänkande. Jag söker att styra varje egenskap till sitt optimum, och helst helt oberoende av alla andra egenskaper. När samverkan är oundvikligt flyr jag om möjligt kompromisser utan söker alltid efter synergi. Alltså att en optimering drar med sig en annan. I vissa fall är det omöjligt, men då ser jag alltid till att konsekvensen, hamnar utanför applikationens krav.

Exempel: Om formningen av vågfronten från en konformat membran kräver att jag tillgriper en geometri och styvhet hos konen, som i sin tur gör att den klarar en acceleration med låg distosion som svarar till en ineffekt av upp till 200 W, så bryr jag mig om det bara om högtalaren av andra skäl avsetts klara större ineffekter än så.

Jag vet ju att LTS F1 har en svaghet i sitt baselement där effektåligheten inte är speciellt hög, kring 250 hz har jag för mig.
( Enligt Molt -99 )

Det stämmer bra det. Vid den specifika frekvensen klara faktiskt piP klart större ineffekter med låg distorsion. Detta eftersom piP inte har några sådana "svaga frekvenser" alls.

Enligt mätningar i elektronikvärlden, -2000, där dom testar modellen, är effekttåligheten i F1 extremt hög och frekvensgången extremt rak,
Dessutom syns inte de uppbrytningar med metalldiskanten över 20000 hz alls, vilket säkert beror på att Ingvar lagt in en spole i serie med diskanten för att linjärisera frekvensgången. ( en liten en ).

Nej, det är effekter med helt olika Q-värden. Den tjusiga tonkurvan i ultraljudsområdet beror snarare på två saker:

1. Diskanten är med sin specialgrid sällsynt välbetedd därvidlag.

2. EV's mätning kan möjligen ha en viss smothing som får de trots allt små knyckar som finns att försvinna från kurvan. Jag gissar dock bara, jag vet/minns inte hur mätkurvan såg ut enligt EV.

Vilka svagheter/styrkor har Pips:s baselement, diskant?

Jag är inte mycket för att göra tumregler av sådana här saker. Och att specificera/dela upp parametrar som svagheter och styrkor känns bara konstigt tycker jag.

Elementen har de parametrar jag avsett att det skall ha, på varje punkt. Det finns inga svagheter utom möjligen att ett element av den storleken naturligtvis inte kan flytta oändligt mycket luft. Det har dock aldrig varit min avsikt att de skall kunna det.

Om jag tvingas göra kompromisser som ger någon svaghet så lägger jag hellre ned projekten än att driva dem vidare utan mening. Jag vill ju inte göa några system som har några svagheter, annat än de självklara som sätts av fysikens lagar förstås.

Avsikten är att högtalaren skall vara helt optimal (stereosystemet inräknat) för återgivning av all normal musik, placerad mot dämpad (>300 Hz) väggyta i goda rum och med lyssningsavstånd på 1-3 meter sisådär.

Jag har inte avsett att de skall behöva kunna återge ljudtryck över cirka 95 dB på lyssningsplats, ej heller att de skall ha en bandbredd som med stora marginaler överskrider det register som normala instrument skapar toner inom.

På de allra flesta fonogram är det djupbasigaste som man hittar den lägsta strängen på en ståbas, eller elbas, nämligen ett E på 41,2 Hz.

Det klarar piP med glans, eftersom de i de flesta rum sträcker sig ned till ungefär 30 Hz. Det betyder i praktiken att även de vanligaste "extremdjupbasalstrande instrumenten - symfonisk bastrumma (grand casa) och femsträngade basar (A, H eller C beroende på stämning) kan återges tillfyllest.

Huruvida avsikten blivit faktum, får var och en själv bedöma.


Vh, iö

[i]

med ett tydligt uppdrag att släppa igenom musiken så oförändrat som möjligt

Hoho, vilka hififloskler

Resultatet avgör vad som är floskler och inte floskler.

[IngOehman]

Tack!

...tror jag.

[i]

Tack!

...tror jag.

[Richard]

Tack Ingvar för detta utförliga svar. Undras om någon i Umeå har Pip:s?...
Det vore ju kul med en provlyssning.

[DQ-20]

Jag vet ju att LTS F1 har en svaghet i sitt baselement där effektåligheten inte är speciellt hög, kring 250 hz har jag för mig.
( Enligt Molt -99 )

Det stämmer bra det. Vid den specifika frekvensen klara faktiskt piP klart större ineffekter med låg distorsion. Detta eftersom piP inte har några sådana "svaga frekvenser" alls.

Vad beror detta fenomen på hos F1:an? Är det membranet som börjar flexa, eller?

Undrar,

D

[IngOehman]

Ytterkanten av membranet plus en del av upphängningen. De flesta högtalarelement uppvisar sådana svagheter. Inte sällan hittar man en svacka i tonkurvan en oktav högre upp i frekvens. En svacka behöver dock inte indikera ett svagt område en oktav ned.


Vh, iö

[DQ-20]

Ytterkanten av membranet plus en del av upphängningen. De flesta högtalarelement uppvisar sådana svagheter. Inte sällan hittar man en svacka i tonkurvan en oktav högre upp i frekvens. En svacka behöver dock inte indikera ett svagt område en oktav ned.

Vh, iö

Tack för svar!

/D

[i]

Ytterkanten av membranet plus en del av upphängningen. De flesta högtalarelement uppvisar sådana svagheter. Inte sällan hittar man en svacka i tonkurvan en oktav högre upp i frekvens. En svacka behöver dock inte indikera ett svagt område en oktav ned.


Vh, iö

Har LTS-3v-f1/4 några liknande svagheter ?

[IngOehman]

Nej.


Vh, iö

[IngOehman]

Det vill säga, jag har bara testat den upp till en ineffekt av 600 W.
Kan inte gå i god för vad som händer därefter.


Vh, iö

[Kaffekoppen]

Eftersom den inte är "märkt" för så stor ineffekt får man anta att den inte lider av de effekterna. för skulle den gå helt sönder vid så stor ineffekt är det inte riktigt troligt att man kan reklamera den iallafall

[i]

Det vill säga, jag har bara testat den upp till en ineffekt av 600 W.
Kan inte gå i god för vad som händer därefter.

Vh, iö

Det låter problematiskt, om man då har en Krell FPB måste man kolla på Cerwin Vega i stället ?

[guru]

Det vill säga, jag har bara testat den upp till en ineffekt av 600 W.
Kan inte gå i god för vad som händer därefter.


Vh, iö

Vid fullt frekvensomfång eller har du kört från en viss frekvens och uppåt ?

[IngOehman]

Jag testar vi alla frekvenser, men vid låga är det membranutslaget som sätter gränsen.


Vh, iö