Jag gillar att tänka i grafer

[subjektivisten]

Svante, hoppas du fortsätter förklara för dom som vill på MHB och inte låt trollet förstöra det.

[IngOehman]

PS. Ett problem med den där grafen är att den antyder att man kan dra
några slutsaser överhuvudtaget från vanliga "lyssna och tyck-tester".

Men det kan man inte.

Man har ju inte isolerat variablerna hos testobjektet från dem som allt
annat bidrar med. Det är ett enda stort mer eller mindre meningslöst
gungfly helt enkelt - ända tills man F/E-lyssnar*.

Det "vanliga metoder" i förekommande fall kan göra är att öka oddsen
för gissningarna, men man kan aldrig få fram information som gör att
man vet något. Är det dessutom fråga om AB-jämförelser där man
fokuserar på skillnader mellan olika apparater är det ett ännu
värre gungfly att försöka få fram specifik information om en specifik sak
i kedjan.


Vh, iö

- - - - -

*Fast om man låter en kedja bestå av alltigenom F/E-lyssnade (och
därmed hyggligt kända, egenskapsmässigt) apparater, så kan man,
givet att man även känner inspelningen i hög detalj - man måste själv-
klart ha varit med och hört musiken live - dra slutsatser även om ett
undantag i kedjan: ett testobjekt.

Talar förstås om högtalarna, eftersom det måste handla om dem om
restan är F/E-lyssnade.

En högtalare kan ju bara partiellt F/E-lyssnas, bara i mono och bara
med avseende på delar av det rumsliga samarbetet (de som är rikt-
ningsoskiljbara).

Både logedelen och själva den rumsliga dekodningen ställer till det
dock, eftersom kanalerna ju blandas akustiskt under dekodningen
och kan därflr inte jämföras med de två separata kanalerna som utgör
insignalen.

[Svante]

PS. Ett problem med den där grafen är att den antyder att man kan dra
några slutsaser överhuvudtaget från vanliga "lyssna och tyck-tester".

Men det kan man inte.

Åjo.

Om jag kopplar in en fuzzbox i signalkedjan så ger jag mig på att du kan säga att det är något i kedjan som distar. Åtminstone om du får välja skiva.

Saker som distar mindre än en fuzzbox kommer att bli svårare att detektera, men inte omöjliga. Det kommer alldeles säkert att finnas en korrelation mellan vad folk tycker och hur liten apparatens braighet är. Korrelationen kommer att sjunka när braigheten blir större och till slut drunknar metodens resultat i felkällor (som placebo, tex).

Det är förstås så att testerna i "normala" situationer är mycket mer otillförlitliga. I F/E har man ju ansträngt sig att skala bort så många felkällor som möjligt.

Men att säga att man inte kan dra några slutsatser överhuvudtaget. Nä. Det håller jag inte med om.

[optonica]

Har ytterligare en ide för vidareutveckligen av diagramet, mest för att göra den ännu lättöverskådligare. Är inte riktigt säker över värdena, men så här tolkar jag det. Om man drar en linje vid 5 igenom båda axlarna då får man 4 fält med olika innebörder. Dessa skulle då vara som ex;

1. låta bra-mäta bra= Fynd, helt perfekt.
2. låta bra -mäta inte bra=Nästan fynd, men bör fixas.
3.låta dåligt-mäta bra
4.låta dåligt-mäta dåligt=Skrot.

[Svante]

Har ytterligare en ide för vidareutveckligen av diagramet, mest för att göra den ännu lättöverskådligare. Är inte riktigt säker över värdena, men så här tolkar jag det. Om man drar en linje vid 5 igenom båda axlarna då får man 4 fält med olika innebörder. Dessa skulle då vara som ex;

1. låta bra-mäta bra= Fynd, helt perfekt.
2. låta bra -mäta inte bra=Nästan fynd, men bör fixas.
3.låta dåligt-mäta bra
4.låta dåligt-mäta dåligt=Skrot.

Nä, nu förstår jag inte. Diagrammet har ingenting med mätning (i vanlig mening) att göra. Det vore en tredje dimension, vinkelrätt mot de båda.

Jag tror faktiskt att överskådligheten vinner på att man inte tar med mätningar i diagrammet.