av Ingo » 2004-07-25 18:06
Det är väl bara att inse att den perfekta högtalaren aldrig kommer att tillverkas. Det är kompromisser som gäller. Jag har lyssnat på alla dom sorterna ni pratar om här och några till, jobbat med dom flesta och tycker väl att det finns för- och nackdelar med alla.
För att ta ett par exempel så är M3D är inga lätta saker, det kan vara ett problem, men i de fall dom är rätt verktyg betyder inte vikten så mycket ur hanteringshänseende i alla fall. V dosc och även MLA5 som riggas på marken kan vara minst lika bökiga, du måste få plats med 5-8 meter högtalare liggandes på scen bakom flygpunkterna vilket ibland kan vara svårt att få till. Men återigen, är man på en riktig scen så är det oftast inget problem.
Som mixande ljudtekniker kommer man nuförtiden oftast till väldigt fina riggar och för det mesta låter dom helt ok. Tyvärr är det som någon påpekar tidigare i tråden mycket mindre marginaler mellan "rätt'" och "fel" med en LA rigg jämfört med en PS rigg och "fel" är kan förstöra så mycket mer i en LA rigg. Systemteknikerns jobb är mkt svårare och viktigare nu än tidigare tycker jag. Det är verkligen inte bara att slänga upp en hög med lådor och hoppas på det bästa som det var förr.
Det har varit i paradigmskifte i PA-Sverige de senaste åren, nu har rätt många av de medelstora och stora firmorna LA riggar och dom flesta har också lärt sig att använda dom på ett vettigt sätt. Det har nog varit sisådär med kunskapen i början på de flesta håll misstänker jag.
Nästa parameter som har förändrats är att en kass tekniker idag inte kan gömma sig bakom ett PS-systems brister. De misstag man gör hörs tydligt. Usch...
Gällande aktiva högtalare så kan jag bara konstatera att det är ytterst sällan som i alla fall Meyers förstärkarmoduler går sönder. Jag jobbar en del för en firma som har änvänt M-serien i ett par år nu och jag tror att det är lika låg fel% på dom stegen som det är på Crown och Camco som också finns på firman. Går dom i alla fall sönder så byter man förstärkarmodulen i en högtalare, vilket är lätt gjort medans riggen hänger på plats. Man har tack vare RMS full koll på säkringar, effektuttag, värmeutveckling och annat intressant i varje låda i riggen. Går ett steg sönder t ex i en GeoT rigg så tappar man i värsta fall hela det registret i 6 lådor. Det är oftast väldigt trångt på scen så det är smidigt att bli av med stegvagnar. Men det är tunga saker, varje M3D väger nästan 190 kg så ett array med 9 lådor inklusive flygram och kabel väger ca 1850 kg vilket ställer stora krav på flygpunkterna på scenen. Det finns också fördelar med att stegen alltid är optimerade i förhållande till antalet lådor, det blir gärna att man "sniker till det" om systemet är optimerat till 6-12-18 lådor eller liknande. Med aktiva lådor så är sytemet alltid optimerat, men å andra sidan så sitter stegen fast i just den riggen...
Som sagt, det finns för- och nackdelar med alla system.
Jag har hört i princip alla system låta både bra och dåligt. Det beror till stor del på vem som har riggat och trimmat riggen. Det beror dessutom vad det är för talang som står på scen och vem som kranar, alla delar är i princip lika viktiga.
Personliga favoriter just nu är GeoT (smidigt och låter Hifi) och M3D (råstyrka) men det är bara för att jag jobbat mest med dom systemen det senaste och kan dom i alla fall hyfsat.
Det är inte så lätt att få ur det sista ur en rigg om man inte kan den, på samma sätt som det är svårt att köra en racerbil snabbt första gången man sitter bakom ratten. En fas- och frekvenslinjär rigg är i och för sig lättare att begripa sig på än en som är totalt olinjär vilket talar till LA-riggarnas fördel. En vältrimmad rigg beter sig som snickarens favorithammare, eller något annat verktyg, det man förväntar sig ska hända när man vrider på en ratt händer också. På alla platser där det finns publik dessutom.
