Oerhört trist, och nästan overkligt.
Bo Hansson är ju en av de där människorna i vår bransch som man bara
kunde tycka om. Vänlig, trygg, mänsklig, varm och inte sällan pillemarisk
dessutom.
Han älskade att säga saker som fick andra att tänka efter, om saker som
han tänkt efter, före.
- - -
För bara några veckor sedan så talade vi om att det ju nu var min tur att
hälsa på honom...
Jag har gjort det förr, men det var ju alldeles för länge sedan, det var ju
många år sedan (20?). Sedan dess har vi förstås träffats och pratat många
gånger, men aldrig där, eller här.
Men just därför och för inte alls länge sedan, så ringde han mig och sa att
nu var det väl dags att han hälsade på mig! (Tid är svårt, men var det kan-
ske några eller kanske bara något år sedan?)
Jag blev förstås jätteglad. Och han, med kompis, hälsade på mig och gjorde
det till en av de trevligaste dagar jag kan minnas att jag haft, på mycket
länge. Kuligast var nog alla alla de där servettritningarna på restaurangen
(för en gång skull var jag inte ansvarig för dem alla...) och alla de hifi-filoso-
fiska resonemangen. (Jag har faktiskt kvar Bosses servettritningar med illu-
strationer av hur han tänker sig musikåtergivning, och hur man därför bör
göra. Vet inte varför jag sparade dem.)
Han var ju en tänkare och inte bara en görare, även om han verkligen var
det också: Skivbolag, högtalare, skivspelare rörförstärkare och nu också
pickuper, och allehanda andra hifi-prylar... Han satt sällan bara stilla och
tittade.
- - -
Efter det har vi förstås träffats på några mässor och inte minst hos Lech
i Göteborg helt nyligen, på den där test-av-test-metod-träffen.
Jag kommer att sakna dig Bosse, väldigt, väldigt mycket.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).