aisopos skrev:Ärligt nu ...
Av er som nu diskuterar användningen av starkt och högt, osv här.
Vem av er förstod inte frågan i första inlägget?
Hand upp nu!!
Då grannen skriker spela lägre, ... då höjer man basen
Moderator: Redaktörer
aisopos skrev:Ärligt nu ...
Av er som nu diskuterar användningen av starkt och högt, osv här.
Vem av er förstod inte frågan i första inlägget?
Hand upp nu!!
petersteindl skrev:aisopos skrev:Ärligt nu ...
Av er som nu diskuterar användningen av starkt och högt, osv här.
Vem av er förstod inte frågan i första inlägget?
Hand upp nu!!
Då grannen skriker spela lägre, ... då höjer man basen
Piotr skrev:En stereoapparat kan (normalt sett) ändra ljudstyrkan men inte tonhöjd.
Svante skrev:Ltot=Ls+10*log(2*P)-Lc-20*log(rr)
IngOehman skrev:Hej!
Jag vet inte om jag kanske svarat på det här redan (för så mycket frågor att jag skulle kunna sitta och svara på PM hela dygnet men ändå bara hinna med hälften), men svaret är en halv lärobok långt, så det lämpar sig inte för ett PM.
Att svara per PM känns också extra dumt när fråga ju kan intressera många. 1000 PM är mycket jobbigare att skriva än ett inlägg på ett forum som 1000 personer kan läsa.
Det finns dock gott om läroböcker om ämnet. Minns dock att det inte är säkert att de modeller de använder är relevanta för alla situationer eller för alla frekvenser och/eller rum.*
För frifältssituationer är det dock (för låga frekvenser mycket enkla samband som råder där du i princip bara multiplicerar volymhastigheten med strålningsimpedasen, men i verkliga rum så råder ju sådana förutsättningar bara för en begränsad del av audioområdet, och dessutom bara för direktljudet.
Vid mycket låga frekvenser är den akustiska impedansen i princip helt reaktiv, och ljudtrycket som uppstår i rummet blir avståndsoberoende (vilket gör tonkurvan synnerligen frekvensberoende) och dessutom något som är proportionella mot den integrerade volymhastigheten, det vill säga displacementet. Eftersom strålningsimpedansen är "reaktiv i den andra riktningen" vid högre frekvenser skiljer det två derivator när man går uppåt i frekvens, och ljudtrycket blir membranaccelerationsproportionerligt. Det gäller dock bara vid frekvenser upp till den vars våglängd ungefärligen går att linda runt membranet. Däröver blir ljudtrycket i random-strålningsriktningar, fallande (6 dB per oktav). Strålningsimpedansen blir då reell, men massatrögheten ger en LP-funktion.
Vh, iö
i skrev:Jamen då är det ju bara att sätta igång och räkna!
PerStromgren skrev:mx skrev:PerStromgren skrev:verdad skrev:mx skrev:Hur högt kan man spela?
Du menar starkt, "Hur starkt kan man spela", misstänker jag.
Högt så kan ju svaret bli 20.000 Hertz![]()
Jo, vi vet. Allihop. Frågan är när vi ska börja fatta vad folk menar i stället för att besservissra med ordmärkeri.
Ingen skugga över dig, verdad, sjukan är extremt utbredd.
Jag trodde att man sa spela högre, dvs. höja volymen. Sorry.
Alla vanliga mänskor säger så. Men du befinner dig inte bland sådana här.
mx skrev:petersteindl skrev:aisopos skrev:Ärligt nu ...
Av er som nu diskuterar användningen av starkt och högt, osv här.
Vem av er förstod inte frågan i första inlägget?
Hand upp nu!!
Då grannen skriker spela lägre, ... då höjer man basen
Då blir det ju mer diskant?
mx skrev:Går det på något "enkelt" sätt att räkna ut hur högt man kan spela med ett
par högtalare, en förstärkare och på ett visst avstånd i ett rum? Vet att det
finns någon sida på internet när man kunde räkna ut sådana saker, men
hittar den inte.
Någon som har länken eller kan komma med någon formel/några formler för
att räkna ut det själv?
RogerGustavsson skrev:mx skrev:Går det på något "enkelt" sätt att räkna ut hur högt man kan spela med ett
par högtalare, en förstärkare och på ett visst avstånd i ett rum? Vet att det
finns någon sida på internet när man kunde räkna ut sådana saker, men
hittar den inte.
Någon som har länken eller kan komma med någon formel/några formler för
att räkna ut det själv?
Det borde väl gå om man har tillförlitliga indata? Vi kan väl göra en grov beräkning?
Är högtalarnas verkliga känslighet i rummet känd? Tillverkarna överdriver gärna.
Hur ser högtalarnas maxnivå vid olika frekvenser ut? Maxnivå är för mig när distorsionen är någorlunda låg, inte när högtalarna slutar fungera. Eftersom maxnivån sällan anges blir det svårt att räkna vidare. Det går dock att räkna på hur långt förstärkaren orkar driva men om högtalarna verkligen kan omsätta det till uthärdligt ljud är en annan sak.
I de flesta rum förlorar man runt 9.5 dB på 3 m lyssningsavstånd med framåtstrålande högtalare (dipoler förlorar mindre). Om högtalarna har en känslighet på t.ex. 86 dB och lyssningsplatsen är 3 m bort, återstår 76.5dB. Används två högtalare, höjs nivån med upp till 6 dB. I detta exempel hamnar vi på 82.5 dB med 2.83 V inmatat. 2.83 V i i Ohm = 1 W, vid fyra Ohm blir det 2 W. Detta förrutsätter en resistiv last, vilket sällan är fallet för högtalare. Man kan förenklat räkna med impedansminimum för högtalaren. Effekten = kvadraten på spänningen / impedansen. Om förstärkaren kan lämna 100 W, höjs nivån med 20 dB, till 102.5 dB vid lyssningsplats. Eftersom musik sällan består av sinustoner, gäller siffran toppeffekt, motsvarar dubbla sinusvärdet. Har jag nu tänkt fel, lär säkert forummedlemmarna höra av sig....
Svante skrev:Svante skrev:Style skrev:mx skrev:Tråkigt att detta inte går att räkna ut. Trodde att det fanns formler eftersom
det är fysik vi pratar om.
Klart det finns formler men det blir väldigt krångligt pga rumsinverkan. I frifält är det enkelt att räkna ut.
Nejdå, inte ovanför Schröders gränsfrekvens iaf. Man räknar ut nivån vid efterklangsradien, och så blir det ungefär lika starkt utanför den, överallt.
Men man behöver komma ihåg att siganlen (musiken) har en toppfaktor. Så om man har en förstärkare som kan lämna 100 W (då lämnar den en toppeffekt på 200 W med sinusvåg) och har musiken en toppfaktor på 20 dB så får man bara ut 2 W RMSeffekt om topparna ska vara oskadade.
För att fortsätta detta:
Indata:
Förstärkareffekt (märk-) : P
Känslighet:Ls
Efterklangstid:T60
Volym på rummet:V
Toppfaktor på musiken:Lc
Efterklangsradien blir:
rr=0,056*sqrt(V/T)
Då blir ljudnivån på lyssningsplats (dvs utanför efterklangsradien rr)
Ltot=Ls+10*log(2*P)-Lc-20*log(rr)
Svante skrev:Mja, du glömmer efterklangen från rummet. Och toppfaktorn på musiken berör du kort på slutet, indirekt.
Jag glömde däremot att man kan ha två högtalare, vilket ger 3 dB mer om källorna är okorellerade (vilket de är vid någorlunda höga frekvenser). Och jag antar att känslighetssiffran gäller totalt utstrålad effekt, vilket kan vara fel om man har mätt upp känsligheten rakt framför högtalaren i ekofritt rum.
IngOehman skrev:#Ljudeffektnivån förtsätter faktiskt att minska även bortom efterklangs-
radien/rumsradien gånger direktivitetsindex (som vi kan kalla övergångs-
avståndet), men - den minskar inte längre enligt avståndlagen. Den fort-
sätter att minska, för att asymptotiskt närma sig -3 dB relativt nivån vid
övergångsavståndet.
IngOehman skrev:Vidhåller fortfarande att man för att kunna svara på frågan...
Hur högt kan man spela?
...har nytta av att veta om den är ställd med avseende på
nyttoljudet eller om det är vilka ljud som helst som omfrågas.
Innan man vet det är det onödigt svårt att svara på frågan.
Vh, iö
mx skrev:Går det på något "enkelt" sätt att räkna ut hur högt man kan spela med ett
par högtalare, en förstärkare och på ett visst avstånd i ett rum? Vet att det
finns någon sida på internet när man kunde räkna ut sådana saker, men
hittar den inte.
Någon som har länken eller kan komma med någon formel/några formler för
att räkna ut det själv?
IngOehman skrev:Jag har för övrigt alltid undrat varför inte alla förstärkartill-
verkare anger sin uteffekt i dB över 2,83 V. Det skulle göra
detta mycket lättare för de flesta.
PerStromgren skrev:IngOehman skrev:Jag har för övrigt alltid undrat varför inte alla förstärkartill-
verkare anger sin uteffekt i dB över 2,83 V. Det skulle göra
detta mycket lättare för de flesta.
Håller med. Så angavs max effekt också i hifiinstitutets årsböcker, när det begav sig.
Jag håller dock inte med dig om att kalla detta för "förstärkning". Det ordet tycker jag ska användas enbart där vi talar om att ändra (eller inte ändra) amplitud. Jag vet inte hur vanlig din alternativa användning är, dock.
mx skrev:Vad menar ni? Kan ni förklara vad skillnaderna är för en som inte är insatt?
Användare som besöker denna kategori: Frippland, Google [Bot] och 22 gäster