Jag kan ju försöka skriva lite mer om kvällen, än vad jag hann med i förra tråden innan
den låstes ...
Jag borde egentligen undvika att skriva något om hur högtalarna lät och framförallt
att jämföra, och anledningarna är delvis de som redan skrivits om:
Att jämförelse blev orättvis då IS stod i den miljön som tillverkaren tycker är en bra
demomiljö, men inte piP.
Sen att en snabbt växlande test mellan två testobjekt i princip bara avslöjar skillnader
ja inte bara avslöjar utan förstärker. Man ska nog vara rejält van sådana övningar för
att kunna reda ut något beständigt ur det.
Men sen så lyssnade vi bara på för mig okänd musik, dvs ingen inre referens att
ta stöd mot.
Och så ledde Petter det första lyssningspasset så pass hårt mot att lyssna av
rumsinformationsskillnaderna mellan de olika IS att mycket annat missades.
Jag ska påpeka att detta inte var fel på något vis, det var en rätt lärorik övning.
Och jag misstänker att det är lite extra speciellt med Petter som övningsledare,
jag tänker att då Petter är blind så har han nog en fantastisk vana att använda
ljudlig rumsinformation att "se" omgivningen med.
Jag har ganska sällan fokuserat speciellt hårt på dessa parametrar när det gäller
min anläggning, så för mig var det en ögonöppnare.
---------------
Men vi började som sagt att lyssna på olika modeller av IS.
Jag fick ingen upplevelse av några större fel, utan dom lät rätt bra och städat.
Då det sagts att IS ska måla upp ungefär samma ljudbild i stora delar av rummet
så provade jag att vanka lite av och an och kan nog hålla med om det stämmer en del.
Lite förändrades det, men inte så farligt. Ingen kollaps av scenen eller så. Själva högtalarna
var relativt väl borttrollade från ljudbilden.
Jag upplevde att tonkurvan var såpass olika från de olika modellerna av IS att
jag nästan vill ifrågasätta Petters uppgift att den inte skiljer mer än 1dB, utan att
all skillnad ligger i fas och sånt i filtret.
Jaja, kanske inte omöjligt. Men funderar någon på att köpa IS så ska ni definitivt lyssna
på alla modeller.
En annan upptäckt var att systemet med separata basar knappt lät bättre, tycker
jag. Så lyssna noga och kolla ifall ni klarar er med endast "topparna".
--------------
Jag har lyssnat på en tidigare generation av IS hos foxman, med bassystem och allt.
Där var det mer avslappnad lyssning, med hela, eller åtminstone halva låtar och
lite musik som jag känner igen. Jag åkte därifrån med en känsla av att det lät riktigt bra.
----------
Sen kopplade vi in piP.
Den omedelbara upptäckten var att de klingar betydligt ljusare.
Inte överdrivet, tyckte jag. Men nu lät IS plötsligt lite mörkt och murrigt och piP
diskantrikt och ljust.
Vid just det ögonblicket skulle jag nog valt piP om jag varit tvungen att välja.
Men det var fortfarande okänd musik som spelades, jag fick dessutom telefonsamtal
mitt i och missade en hel del lyssning.
Och någonstans gnager det att piP kanske skulle bli ansträngande ljusa för mig
om det var högtalarna för resten av mitt liv.
Ja inte för att jag kände någon direkt misstanke om det, just då Men det är ju
sånt man inte inser med en högtalare förrän man lyssnat på den en lite längre tid,
eller åtminstone provlyssnat med musik man känner igen.
Men jag blev nog ändå lite mer kär i luftigheten i piP.
Men IS kändes att ha lite mer stöd i basen och värmeregistret.
Fast å tredje sidan så anade jag nog också, lite förvånande, att piP hade lite
mer allra längst ner. Märkligt, med en liten 5" ...
Även piP målade upp en bred och fin ljudbild, understruken av mer höga register.
Högtalarna i sig försvann bra från ljudbilden.
Jag glömde nästan att kolla hur mycket sweet-spot resp sweet-zone piP hade.
piP klarade åtminstone av en del förflyttande av mig, men jag hann alltså inte kolla
detta lika grundligt som med IS.
---------------
Sen ramlade vi in hos chrisss.
Och det måste faktiskt ändå ses som kvällen höjdpunkt.
Kanske för att chrisss högtalare var bäst.
Eller så var det för att vi nu spelade kul musik, och musik jag kände igen, eller för
att det inte var ett evigt växlande mellan olika högtalare, eller för att man inte
längre satt och lyssnade efter små undflyende detaljer utan istället bara hade
ljudroligt.
Eller så var det helt enkelt för att nu var fis-dB-nivåerna ett glömt kapitel, nu masserades
det både öra likväl som kropp.
Tja, det var kanske allt tillsammans.
Tack igen för titten och lyssen, chrisss.
--------
Kvällens imponator för mig var trots allt piP, men inte för dess absoluta prestanda,
men väl för vad den lilla skithögtalaren presterade med ett pyttigt 5" element och
en diskant som ser ut att komma från butterix.
Utan att ha lyssnat på den skulle jag aldrig i helvete betala de pengar den kostar.
Men nu förstår jag faktiskt varför så många hyllar den.
IS kunde inte erbjuda samma överraskningsimponatoreffekt.
Med dubbla 6" så förväntar jag mig helt enkelt att den ska låta såpass bra.
OBS, allt mina egna högst subjektiva åsikter.
Och jag är ingen van lyssnare/utvärderare, så ta allt med den skopa salt som
det förtjänar.
