Att uttrycka sig i termer av negativa marginaler är inget nytt. I varje fall inte bland ingenjörer. Byråkraters bruk av "negativa marginaler" vet jag inte mycket om.
Att vissa vill demonstrera hur svårt de har att fatta är heller ingenting nytt. (Tack Norman för ditt stöd!)
Eftersom det var ett litet tag sedan Robert tramsade på detta vis sist har jag förvånansvärt stort överseende, märker jag.
Jag skall därför göra en liten ansträngning ytterligare, att förklara bara för honom (alla andra förstod nog direkt) vad en marginal är för något. Hjälper det inte ger jag kanske upp.
Lite förenklat uttrycker en marginal (såsom ordet använts i detta fall) hur mycket
mera något tål, än maximal potentiell påfrestning. En negativ marginal uttrycker istället hur mycket man måste minska den maximala potentiella påfrestningen för att komma upp till nollmarginal.
Orsaken att jag talar om
potentiell påfrestning och inte
faktiskt påfrestning är att resonemanget handlar om systemmarginaler.
Att ha negativ marginal i ett system (förstärkare/högtalare) betyder därför INTE nödändligtvis (som du Robert tycks tro) att grejorna går sönder (oavsett om man aktar den termiska kapacitiviteten, eller om man inte gör det, i detta specifika fall).
En negativ marginal betyder ju bara att man inte kan utnyttja den påfrestningsskapande halvan maximalt utan att den påfrestningskänsliga halvan går sönder. Men det betyder INTE att något per definition måste gå sönder bara för att man tar prylen i bruk. Den behöver ju inte påfrestas upp till potentiellt maximum bara för att den används.
Systemmarginal och faktiskt marginal är skilda ting. Systemmarginal och systempåfrestning är också skilda ting - med olika tekniska definitioner. Ungefär som olinjäritet och distorsion. En olinjär tingest är alltid olinjär, men den behöver inte alltid uppvisa distorsion, exempelvis gör den det inte när den inte påförs någon signal.
En annan, bättre, jämförelse man kan göra, där marginalbegreppet mycket riktigt används, är saker man kan färdas i, t ex hissar och flygplan.
Hissar bygger man så vitt jag minns med minst 7 ggr marginal. 600 % marginal isåfall alltså.
Normala passargerarplan tror jag också har positiva marginaler, men bara 50 - 150%. De går alltså inte att "flyga sönder (annat än mot marken). Oavsett noggrannheten (och ackuratessen) i mina gissade siffror kan man konstatera att sådana flygplan i sådana fall att marginaluppgifterna stämmer, är byggda med positiva (system)säkerhetsmarginaler.
Men det finns dom som är byggda med negativa säkerhetsmarginaler också. Stridsflygplan tror jag ofta tillhör den senare kategorin.
De flygs av experter som förmodas kunna hantera farkosten och förstå konsekvensen av att dra manövreringen till sin spets. I krig kan maximal manövrerbarhet vara viktigare än idiotsäkerhet, i synnerhet när man vet att inga idioter flyger planen. Således förses stridspiloter med flygplan som kan "flygas sönder", det vill säga har negativa säkerhetsmarginaler.
Även om man är uppe och flyger med sådana plan (och inte utnyttjar förmågan till det yttersta) och landar utan att något gått sönder - så är marginalerna i konstruktionen ändå negativa.
Ok?
Du fatta?
Vh, Ing. Öhman
PS. Nej, det är inte byråkater som konstruerar stridsflygplan...
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
