Source first! Men då syftar jag på...

[Bill50x]

Med det sagt låter ofta inspelningar gjorda i Berwaldhallen mindre dåliga än det låter när man sitter där och lyssnar. Men Stockholm har åtminstone tre avsevärt mycket bättre salar för symfonisk musik. Det är min åsikt i varje fall.

Vilka?

/ B

[Rille]

angående att välja skivor/musik efter ljudkvaliteten på skivorna.. Jag har hoppat över att köpa rätt många skivor just för att dom låter illa, även om musiken är lyssningsbar/superbra. Jag stör mig för mycket på för komprimerade/basfattiga/SSSSsssljudande/distorderade skivor att det inte är någon mening att försöka njuta av dom, när det finns en hel drös andra som är behagligt att lyssna på. Vart jag drar gränsen för hur illa det får låta vet jag inte. Den svåra frågan är väll hur man gör skivbranchen uppmärksammad på att folk faktiskt inte köper skivor för att de låter för dåligt/komprimerade. Nu har ju jag bara 500-600 skivor så jag är ju ingen storkonsument, men skulle det varit så att jag visste att alla skivor var välljudande så skulle jag säkert ha 500-600till... låt oss räkna.. 550skivor*150kr=82500kr är alltså pengen som en av ca 10.000 hifi-entusiaster (har för mig att hifi och musik hade ca10.000 prenumeranter för ett antal år sen..) i landet väljer att inte lägga på för dåliga inspelningar. Detta är bara i lilla Sverige. hm låt oss räkna.. 82500*10.000kr=825.000.000kr finns alltså att inkassera i teoretisk försäljning i Sverige, om nu det finns fler som mig... och det är ju en slant... så snälla skivbolagsdirektörer som läser detta, sluta komprimera och mastra sönder vår musikskatt! Tack!

[Perfector]

angående att välja skivor/musik efter ljudkvaliteten på skivorna.. Jag har hoppat över att köpa rätt många skivor just för att dom låter illa, även om musiken är lyssningsbar/superbra. Jag stör mig för mycket på för komprimerade/basfattiga/SSSSsssljudande/distorderade skivor att det inte är någon mening att försöka njuta av dom, när det finns en hel drös andra som är behagligt att lyssna på. Vart jag drar gränsen för hur illa det får låta vet jag inte. Den svåra frågan är väll hur man gör skivbranchen uppmärksammad på att folk faktiskt inte köper skivor för att de låter för dåligt/komprimerade. Nu har ju jag bara 500-600 skivor så jag är ju ingen storkonsument, men skulle det varit så att jag visste att alla skivor var välljudande så skulle jag säkert ha 500-600till... låt oss räkna.. 550skivor*150kr=82500kr är alltså pengen som en av ca 10.000 hifi-entusiaster (har för mig att hifi och musik hade ca10.000 prenumeranter för ett antal år sen..) i landet väljer att inte lägga på för dåliga inspelningar. Detta är bara i lilla Sverige. hm låt oss räkna.. 82500*10.000kr=825.000.000kr finns alltså att inkassera i teoretisk försäljning i Sverige, om nu det finns fler som mig... och det är ju en slant... så snälla skivbolagsdirektörer som läser detta, sluta komprimera och mastra sönder vår musikskatt! Tack!

+1

[Xiro]

+1, och om man vill komprimera kan man ju göra det själv. T ex genom datormjukvara (t o m freeware?), modern reciever eller någon annan apparat. T ex har min Denon-reciever har dynamic eq och dynamic vol, dock inget jag provat för finlyssning ännu.

[AndreasArvidsson]

Massor med plus på Rille!

[Strmbrg]

Jag är väl medveten om problemet med komprimering. Dvs medveten om att det är ett stort problem för många av er. För egen del vette sjåen dock. Ty klassiskt och jazz TYCKER jag inte brukar ha något problem av den arten.
Det kanske är mycket komprimering även i dessa genrer men det är inget jag uppmärksammar och distraheras av. Därmed inget praktiskt problem för mig.
För min del är det svårt att säga vad för slags fel som är problem och vilka fel som inte är problem.
Det enda jag kan säga är att alla slags fel som DISTRAHERAR mig är problem. Övriga fel bryr jag mig inte så mycket om.

[RogerJoensson]

Massor med plus på Rille!

Ja, fler plus på den!

Jag brukar ju tjata om att använda en bra eq, för att det kan funka bra på äldre inspelningars krokighet och 80- till 90.5-talens diskanthets osv. -Men moderna pop/rock mastringar går ju tyvärr sällan att återställa! Jag tror att hårdmastringen och andra krav från de som finansierar utgivningen och som gör reklamradio, har påverkat pop/rockmusikens utveckling också, med mindre utrymme för nytänk/exterimentlusta, förutom det dåliga ljudet. Sammantaget har det kraftig försvagat mitt intresse för att köpa nygjort i de genrerna...

[RogerGustavsson]

Jag är väl medveten om problemet med komprimering. Dvs medveten om att det är ett stort problem för många av er. För egen del vette sjåen dock. Ty klassiskt och jazz TYCKER jag inte brukar ha något problem av den arten.
Det kanske är mycket komprimering även i dessa genrer men det är inget jag uppmärksammar och distraheras av. Därmed inget praktiskt problem för mig.

Jodå, det är flitigt använt även inom klassiskt och jazz! Det är ofta påfallande hur liten dynamik vissa jazzfonogram har numera. Inte minst är många återutgivningar besvärande att lyssna på. Tror jag gick igenom tre utgåvor av några äldre album innan det lät behagligt. Vanligen är tidigare utgivningar bättre, förstautgåvan på CD och liknande.

Jag brukar ju tjata om att använda en bra eq, för att det kan funka bra på äldre inspelningars krokighet och 80- till 90.5-talens diskanthets osv. -Men moderna pop/rock mastringar går ju tyvärr sällan att återställa! Jag tror att hårdmastringen och andra krav från de som finansierar utgivningen och som gör reklamradio, har påverkat pop/rockmusikens utveckling också, med mindre utrymme för nytänk/exterimentlusta, förutom det dåliga ljudet. Sammantaget har det kraftig försvagat mitt intresse för att köpa nygjort i de genrerna...

Håller fullständigt med! Har dock ingen EQ att tillgå annat än i datorvärlden. Det där "förtjockade"/"feta" ljudet många tycks föredra har tagit bort mitt intresse för mången ny musik.

[Perfector]

Tacka vet jag gamla direktgravyrer på vinyler.
då spelade man in vad som fanns utan en miljon efterredigeringar.
DMM en absolut favorit

[Bill50x]

Det där "förtjockade"/"feta" ljudet många tycks föredra har tagit bort mitt intresse för mången ny musik.

Jo, vi kan klaga hur mycket vi vill på komprimeringar och annan medveten förändring men faktum är att många föredrar sådan mix. Speciellt när musiken snurrar i bakgrunden eller man lyssnar genom de "proppar" som medföljer de smarta telefonerna. För några år sedan släpptes ju Beatleskatalogen helt ommastrad och det mesta var till belåtenhet som jag såg det. Monoversionerna var inte alls komprimerade, stereo-versioner något lite "för anpassning till modern smak" som det skrevs i pressmeddelandet.

Men jag har sett åtminstone två uppladdningar på The Pirate Bay där uppladdarna har uttryckt sitt missnöje över att man inte gjorde remastringen "ordentligt" och fixade till ljudet enligt egen smak. Behöver jag säga att det lät rent ut sagt för djävligt? Ett sätt att komma runt det hela åtminstone något gjorde Beyonce (tror jag det var) som hade en hit med en låt som inte innehöll något instrument i basen utan bara ett fett brummande med lite olika tonhöjd. Smart sätt att få det feta ljudet utan att förstöra alltsammans

/ B

[Perfector]

Det verkar som jag kan vara glad att ha nästan allt beatles gett ut i vinylhyllan

[Bill50x]

Det verkar som jag kan vara glad att ha nästan allt beatles gett ut i vinylhyllan

Köp den senaste mono-boxen på vinyl, den lär vara helt analogt mixad/remastrad och pressad.

/ B

[Perfector]

har allt från den tiden, Hamburg, tony Sheridan, george best på trummor. Hade tom antologin på dvd men gav bort den till en vän i ett svagt ögonblick
Köpte merparten från Saturn i Tyskland, många i originalpressning. Har allt kvar men spelar inte så ofta som jag kanske borde. Har dock gjort MP3'or av vinylsamlingen i datorn och det är där jag oftast spelar

[PekkaJohansson]

För några år sedan släpptes ju Beatleskatalogen helt ommastrad och det mesta var till belåtenhet som jag såg det. Monoversionerna var inte alls komprimerade, stereo-versioner något lite "för anpassning till modern smak" som det skrevs i pressmeddelandet.
/ B

Jo, pressmaterialet och några artiklar som skrevs av okritiska journalister fick det att låta som om allt var till belåtenhet. Närmare studier av stereoboxen visade både bashöjning och dynamisk komprimering. Monoboxen klarade sig undan den värsta komprimeringen men är på sina ställen påtagligt diskantfiltrerad. Jag har verkligen försökt lyssna på den men återvänder alltid till de tidiga utgåvorna för att John och Paul ska få sjunga ut. Senast var det "A hard day's night" där jag gav upp någon gång på sida två och plockade fram kompaktskivan från 1988. Beatles remastered visar att det inte spelar så stor roll om kocken häller lite eller mycket gift i maten - det blir svårsmält oavsett vilket. Och nej, i en vettig värld är inte vinyl ett alternativ.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Perfector]

För några år sedan släpptes ju Beatleskatalogen helt ommastrad och det mesta var till belåtenhet som jag såg det. Monoversionerna var inte alls komprimerade, stereo-versioner något lite "för anpassning till modern smak" som det skrevs i pressmeddelandet.
/ B

Jo, pressmaterialet och några artiklar som skrevs av okritiska journalister fick det att låta som om allt var till belåtenhet. Närmare studier av stereoboxen visade både bashöjning och dynamisk komprimering. Monoboxen klarade sig undan den värsta komprimeringen men är på sina ställen påtagligt diskantfiltrerad. Jag har verkligen försökt lyssna på den men återvänder alltid till de tidiga utgåvorna för att John och Paul ska få sjunga ut. Senast var det "A hard day's night" där jag gav upp någon gång på sida två och plockade fram kompaktskivan från 1988. Beatles remastered visar att det inte spelar så stor roll om kocken häller lite eller mycket gift i maten - det blir oätbart oavsett vilket. Och nej, i en vettig värld är inte vinyl ett alternativ.

Med vänlig hälsning

Pekka

Inte ens i mint condition?

[Bill50x]

Jo, pressmaterialet och några artiklar som skrevs av okritiska journalister fick det att låta som om allt var till belåtenhet. Närmare studier av stereoboxen visade både bashöjning och dynamisk komprimering. Monoboxen klarade sig undan den värsta komprimeringen men är på sina ställen påtagligt diskantfiltrerad. Jag har verkligen försökt lyssna på den men återvänder alltid till de tidiga utgåvorna för att John och Paul ska få sjunga ut. Senast var det "A hard day's night" där jag gav upp någon gång på sida två och plockade fram kompaktskivan från 1988. Beatles remastered visar att det inte spelar så stor roll om kocken häller lite eller mycket gift i maten - det blir svårsmält oavsett vilket. Och nej, i en vettig värld är inte vinyl ett alternativ.

Nu var det till min belåtenhet de remastrade skivorna avhandlades. Jag tycker mao att de remastrade utgåvorna låter alldeles utmärkt. Men original-vinylen är givetvis bättre, trots allt. Så är även de tidigare cd - om man kan få tag i dem.

Och ja, i en vettig värld är absolut vinyl ett alternativ

/ B

[PekkaJohansson]

Inte ens i mint condition?

Nej. Det finns ingen som helst anledning att dras med mekanisk avspelning när man kan göra en digital kopia som inte kan skiljas från masterbandet. Det har man kunnat göra sedan cd-systemets införande men i stället tycks konsumentutgåvorna generellt bli sämre ju bättre medium som utvecklas. Det är inget annat än en ljudteknikhistorisk skandal. Glädjande nog är de tidiga Beatles-utgåvorna på cd ganska lätta att hitta begagnade eftersom de såldes i stora mängder. Jag spelar hellre dessa än originalvinylen, för övrigt.

OK, jag hade en gång en riktigt fin 80-talsutgåva av "AHDN" på stereovinyl som jag ångrar att jag sålde. Att köpa nya vinylskivor - eller för den delen nya komprimeringsförstörda kompaktskivor - avstår jag dock med några få undantag ifrån.

Vinylskivan har sin plats i musikhistorien och i skivbacken - jag har ett gäng själv - men senare tiders strävan att åter göra den till en betydande musikbärare är ur ett välljudsperspektiv helt obegriplig.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Perfector]

Inte ens i mint condition?

Nej. Det finns ingen som helst anledning att dras med mekanisk avspelning när man kan göra en digital kopia som inte kan skiljas från masterbandet. Det har man kunnat göra sedan cd-systemets införande men i stället tycks konsumentutgåvorna generellt bli sämre ju bättre medium som utvecklas. Det är inget annat än en ljudteknikhistorisk skandal. Glädjande nog är de tidiga Beatles-utgåvorna på cd ganska lätta att hitta begagnade eftersom de såldes i stora mängder. Jag spelar hellre dessa än originalvinylen, för övrigt.

OK, jag hade en gång en riktigt fin 80-talsutgåva av "AHDN" på stereovinyl som jag ångrar att jag sålde. Att köpa nya vinylskivor - eller för den delen nya komprimeringsförstörda kompaktskivor - avstår jag dock med några få undantag ifrån.

Vinylskivan har sin plats i musikhistorien och i skivbacken - jag har ett gäng själv - men senare tiders strävan att åter göra den till en betydande musikbärare är ur ett välljudsperspektiv helt obegriplig.

Med vänlig hälsning

Pekka

Du har naturligtvis rätt till en egen uppfattning i frågan. Jag njuter varje gång en vinyl går i svarven.
Men jag är lika gammal som Vinylpressen så jag anser mig ursäktad.
Dock skall villigt medges att det finns CD som låter alldeles utmärkt, så ingen tror att jag rackar ned på digitalljudet.

[Bill50x]

Det finns ingen anledning att göra vinyl/cd till svart/vitt. Jag väljer det format som låter bäst, oavsett anledning. En pragmatisk syn tycker jag. Men ibland väljer jag cd (i praktiken strömmande från server, ibland tom Spotify) bara för bekvämligheten. Och ibland är det/bekvämligheten prio ett (1). Jag har tex en app som förvandlar min Android till en Squeezeplayer. Jag kan alltså lyssna på min datorbaserade musik var som helst i huset och också på landet (under förutsättning att datorn är igång hemma). Att lyssna via Internet har jag dock inte provat i praktiken ännu men det finns beskrivet i appen hur man gör.

Men det är en viss känsla med vinyl, att sitta där med det rejäla omslaget. Och att behöva vakna var tjugonde minut för att vända sida... Och det är fantastiskt kul att spela vinyl för vänner och bekanta som bara minns det raspiga ljudet från 60/70-talets Philipsgrammofon med högtalare i locket...

/ B

[oa51]

Bill50x skrev:

Och att behöva vakna var tjugonde minut för att vända sida...

+1

[IngOehman]

Ja, inte är det ett problem inte. Visst finns det album som vunnit på att alla låter hamnar i följd på CD, men i de flesta fall så tycker jag manövreringen bara är en trevlig komponent i det hela.

Vissa mått är helt enkelt mera lagom än andra, och frånsett ovan nämnt exempel, och vissa symfonier, så tycker jag en skivsida är ett väldigt lagom mått för intervallet för ens insatser.

Lite på liknande sätt som en mil är ett lagomt avståndsmått. Vi (Sverige och Norge) borde exportera detta fantastiska kartmått till resten av världen. Att inte Volvo-bilar går att ställa om således att avstånd visas i mil och bränsleförbrukning visas i liter/mil, är ju skandalöst!

Man skall göra saker på bästa sättet, inte på ett sätt som man tror att alla andra gör. Konformister finns det nog av!

angående att välja skivor/musik efter ljudkvaliteten på skivorna.. Jag har hoppat över att köpa rätt många skivor just för att dom låter illa, även om musiken är lyssningsbar/superbra. Jag stör mig för mycket på för komprimerade/basfattiga/SSSSsssljudande/distorderade skivor att det inte är någon mening att försöka njuta av dom, när det finns en hel drös andra som är behagligt att lyssna på. Vart jag drar gränsen för hur illa det får låta vet jag inte. Den svåra frågan är väll hur man gör skivbranchen uppmärksammad på att folk faktiskt inte köper skivor för att de låter för dåligt/komprimerade. Nu har ju jag bara 500-600 skivor så jag är ju ingen storkonsument, men skulle det varit så att jag visste att alla skivor var välljudande så skulle jag säkert ha 500-600till... låt oss räkna.. 550skivor*150kr=82500kr är alltså pengen som en av ca 10.000 hifi-entusiaster (har för mig att hifi och musik hade ca10.000 prenumeranter för ett antal år sen..) i landet väljer att inte lägga på för dåliga inspelningar. Detta är bara i lilla Sverige. hm låt oss räkna.. 82500*10.000kr=825.000.000kr finns alltså att inkassera i teoretisk försäljning i Sverige, om nu det finns fler som mig... och det är ju en slant... så snälla skivbolagsdirektörer som läser detta, sluta komprimera och mastra sönder vår musikskatt! Tack!

För mig finns knappt den där balansgången, för jag köper i princip bara skivor som jag tycker är väldigt bra, musikmässigt alltså.

Min tid är ju begränsad så vad skall jag ha skivor som har musik som bara är "lyssningsbar" till? När skall jag välja att spela sådana istället för att spela musik som jag älskar?

Och när den köp-filtreringen redan är klar, alltså att jag bara köper musik som är så bra att jag bara måste ha den, så löser sig resten mer eller mindre av sig själv - är den det så vill jag ju ha den oavsett ljudkvalitet. Jag kan enklare sagt avgöra vilka fonogram jag vill ha i vilken anläggning som helst. Men jag blir förstås ibland (rätt ofta) besviken över att ljudkvaliteten är dålig i så många fall, men praktiskt taget aldrig i sådan grad att jag vill avstå ifrån musiken av det skälet. Det känns bara så onödigt och trist att musiken förstörts helt i onödan.

Och när man konfronteras med återutgivning av äldre inspelningar så finns ofta många olika alternativ, och då kan jag bara undra hur det kan komma sig att de sämre alternativen har kommit till? De som är sämre är det ju nästan undantagslöst på grund av att de har förstörts avsiktligt. Nästan utan undantag låter återutgivningar av gammal musik bättre och bättre ju tidigare de gjordes, och det är även lätt att se att det korrelerar till hur oförstörda de är. Den som tvekar kan jämföra lyssningsupplevelsen med vad en MasVis-analys visar.

Och med DET sagt så tror/tycker jag ändå att människor som du är en del av lösningen - alltså människor som bryr sig mera om ljudkvaliteten än jag gör.

Det är när ni väljer bort en skiva på grund av för dålig ljudkvalitet som skivbolaget får någon sorts återkoppling - de får se att de säljer mindre. Men tyvärr tror jag inte det är sannolikt att de drar riktiga slutsatser av det. De vet ju inte hur mycket de hade sålt och ljudkvaliteten varit bättre, och troligen tänker de inte ens på att ljudkvaliteten är en faktor. Då hade de knappast mastrat sönder så mycket musik innan den ges ut.

Kort sagt - om ett fonogram inte säljer så skall det nog mycket till för att skivbolaget skall förstå att det finns ljudkvalitetsorsaker till det. Därför menar jag att det, även om det är applåderbart att som du välja bort saker som är tekniskt för dåligt, inte räcker att det finns människor som offrar sig och avstår ifrån musik av ljudkvalitetsskäl, debatten måste finnas - också.

För det är bara i den som man kan få fram att det är just ljudkvaliteten som är problemet. Och som sagt ofta helt i onödan dessutom. Det vill säga det låter dåligt på grund av avsiktliga åtgärder som har gjorts.

Senaste exemplet är soundtracket till Mockingjay pt1, där ljudkvaliteten på CDn är avsevärt mycket sämre än samma musik i filmen. VARFÖR gör de så? Skivan låter inte direkt dålig, men den går inte att spela så högt som man vill, inte ens nästan, utan att ljudkvalitetsbristerna gör det otrevligt. Filmen har inte alls några sådana brister.


Vh, iö

[sprudel]

Det beror väl,lite på vad man är ute efter som lyssnare. Jag går ofta igång på rösters förmedlande av det musikaliska budskapet, och det kräver en bra in- och avspelning. Att kunna uppfatta Jennifer Warnes röst med alla nyanser, och hennes timbre ger en otrolig intimitet med Cohens texter. Frånvaron av en god inspelning här skulle omintetgöra upplevelsen. På andra sidan skalan kan vi som exempel ta Chrissie Hynde som också har en uttrycksfull stämma men på ett annat sätt. Har en samlingsskiva som i princip är ospelbar pga dist och annan skit, men musiken gillas skarpt. Spelas heller inte.
Analogin till mat är nära, en väl presterad Africana är en njutning men dåliga råvaor och omild behandling kan totalt omintetgöra upplevelsen.
Så visst jagar jag album av god kvalitet, det kan verkligen göra att jag finner njutning i musik som jag inte trodde att jag skulle göra från början. För att nå, och förstå det musikaliska budskapet underlättar det betydligt om allt är gjort med omsorg och eftertanke. Allt är hela kedjan till det når dig i fåtöljen.

[Bill50x]

Så visst jagar jag album av god kvalitet, det kan verkligen göra att jag finner njutning i musik som jag inte trodde att jag skulle göra från början. För att nå, och förstå det musikaliska budskapet underlättar det betydligt om allt är gjort med omsorg och eftertanke. Allt är hela kedjan till det når dig i fåtöljen.

För mig låter det snarare som att man börjar lyssna på kubansk jazz, bara för att den är välinspelad. Eller den sömniga sk mässjazzen som alla demar sina anläggningar med och som låter bra i en sunkig köksradio.

Vilket iofs visar att goda inspelningar är viktigare än de utrustningar man spelar på. En gång i tiden gled min lyssning också över till dessa erkänt goda inspelningar och jag fick allt svårare att lyssna på trist inspelad/distad/komprimerad rock. Och detta var långt innan loudness-war, idag är det ju än sämre även om det verkar finnas ljusning på just den fronten.

Men, vad jag noterat är att anläggningens kvalitet betyder trots allt väldigt mycket för att kunna spela dessa sönderkomprimerade album. Det håller inte att optimera anläggningen efter några få välinspelade alster. Framför allt måste man sluta med att bara lyssna efter hur timbren i någons röst kommer fram, det är inte där (bara) som det musikaliska budskapet finns. Rent konkret, fokusera inte bara på högtalarna, fokusera inte bara på hur snyggt det låter om vissa välgjorda inspelningar. Jobba med elektroniken, jobba med setup'en och ge inte upp förrän Chrissie Hynde svänger som tusan och man fullständigt struntar i hur det låter.

/ B

[RogerJoensson]

Å andra sidan. -Om man optimerar ljudet efter skitinspelningar så tappar man det bästa ur de bästa inspelningarna.

Det bästa vore kanske att optimera anläggningen efter det som är perfekt och sedan ha någonslags processor simulerar det du förespråkar, så att man fortfarande har den bästa prestandan kvar för de bästa inspelningarna (tvärtom är ju svårt att göra). -Eller ha flera anläggningar av varierande kvalisort och sortera upp inspelningarna efter anläggning...

[Perfector]

Jag har alltid börjat med anläggningen, därefter skaffat musiken.
Om nånting inte låter så bra musikaliskt som jag vill så kastar jag bort, ger bort eller ställer undan plattan och lyssnar på nåt annat. Nu vet jag inte vad man ska kalla det men det hann bli 1200 vinyler innan cd'n kom och sen har det blivit lättare att välja då man kan förlyssna på olika media och bestämma om man vill ha .

[Bill50x]

Å andra sidan. -Om man optimerar ljudet efter skitinspelningar så tappar man det bästa ur de bästa inspelningarna.

Ja, jooo .... men hur många är de? Gillar man musiken? Det handlar ju om en pragmatisk inställning, i alla fall så länge det är musik man vill lyssna på och inte god återgivning.

För övrigt, om man optimerar sin anläggning efter "skitinspelningar" så låter anläggningen bra även på väl inspelad musik. Det är inget motsatsförhållande här. Det är snarare att man utökar sin anläggnings kapacitet. Som jag skrev tidigare, goda inspelningar låter bra på vad som helst. Man lurar sig själv att optimera efter sådana inspelningar.

Vilken bil som helst fungerar bra på slät asfalt i 50 km/t, även sådana som är bäst på kurviga grusvägar. En bil optimerad för slät asfalt i 50 km/t är möjligen lite bekvämare just där men faller platt på grusvägen.

/ B

[Bill50x]

Jag har alltid börjat med anläggningen, därefter skaffat musiken.
Om nånting inte låter så bra musikaliskt som jag vill så kastar jag bort, ger bort eller ställer undan plattan och lyssnar på nåt annat. Nu vet jag inte vad man ska kalla det men det hann bli 1200 vinyler innan cd'n kom och sen har det blivit lättare att välja då man kan förlyssna på olika media och bestämma om man vill ha .

Så kan man se det, alla har sin rätt till att välja. Personligen väljer jag musiken framför anläggningen.

/ B

[sprudel]

Jobba med elektroniken, jobba med setup'en och ge inte upp förrän Chrissie Hynde svänger som tusan och man fullständigt struntar i hur det låter.

/ B

Inget alls medhåll från mig där. Att det ska vara så svårt att begripa att en högupplöst återgivare tydliggör skräp likaväl som finess i mycket högre grad än en grumlig anläggning.

[Xiro]

För mitt tycke och min smak finns tillräckligt mycket musik som både är bra, bra spelad, bra inspelad och bra mastrad att det räcker och blir över. Känner sällan att jag behöver anstränga mig att acceptera några starka kompromisser mellan dessa tre aspekter. Jag kan lätt välja bort musik som jag tycker är dålig, dåligt framförd, dåligt inspelad eller dåligt mastrad, utan att sakna något i mitt samlade musiknjutande.

Har en "highend"-skiva med diverse artister. Några låtar är riktigt bra. En sång är anskrämlig i mina öron - sura toner, dålig sångteknik, brist på sångtalang ö h t. Trots att den är väldigt bra inspelad och säkert bra mastrad så lyssnar jag ogärna på den. Fattar inte alls hur man kunde välja in den låten på skivan. Men det bekymrar mig inte, jag bara väljer att inte lyssna på den

Lyssningssystemet kan knappast kompensera dålig musik eller dåligt framförande, så dessa väljer jag alltid bort. Men om jag med rimliga medel/apparater/insats/enkelhet kan kompensera* för en dålig inspelning eller dålig mastring, och inte har någon annan bättre inspelning/mastring att välja på, då pillar jag med lyssningssystemet så att jag kan njuta av musiken.

*) Edit: kompensera till "good enough". Jag begriper att man sällan/aldrig kan kompensera till fullo.

[Perfector]

Jag har alltid börjat med anläggningen, därefter skaffat musiken.
Om nånting inte låter så bra musikaliskt som jag vill så kastar jag bort, ger bort eller ställer undan plattan och lyssnar på nåt annat. Nu vet jag inte vad man ska kalla det men det hann bli 1200 vinyler innan cd'n kom och sen har det blivit lättare att välja då man kan förlyssna på olika media och bestämma om man vill ha .

Så kan man se det, alla har sin rätt till att välja. Personligen väljer jag musiken framför anläggningen.

/ B

Min anläggning kom till innan jag hade all musik i hyllan.
Därför blev det så. Sedan dess har jag samlat och samlar fortfarande musik efter örats fröjd.
Hur dom spelat in, redigerat, mixat osv. bryr jag mig inte om så länge jag kan sitta och må bra med musik i lyssningsrummet på behaglig volym.
Har tom. hittat låtar som egentligen inte ligger i min smak men som varit så bra ändå att jag liksom "svängt till vänster vid konsum" och helt enkelt blivit förtjust.