För att väcka liv i en gammal tråd; förstärkaren i det där paketet är i alla fall inte dålig för att vara en paketförstärkare.
Det är i stort sett identiskt samma förstärkarkonstruktion som Yamaha har sålt i många år med start i AX-550, sen AX-570, AX-590, AX-592 och slutligen AX-596. Det är egentligen bara chassie och utseende som har förändrats, specs är identiska på alla dessa. Fast de har blivit något hekto lättare för varje årgång(trafon som krymper?).
Hursomhelst får hela serien toppbetyg överallt där den testas eller används på nätet, gemensamt är att alla är förvånade över det låga priset och det stora ljudet.
Jag fick tag i en begagnad AX-570 till datorn och efter några timmars lyssnande kan jag säga;
1. Den är kraftfull
2. Den låter inte hårt
.
3. Den har väl kontrollerad och ren bas.
4. Den är transparent dvs man hör mycket tydligt skillnad mellan olika källor och med samma material. Ex. Jag testade Toto "Tambu" först med en billig Philips DVD-spelare, det lät som väntat inte speciellt bra men med hyfsat tryck, sen samma med ett av mina ljudkort var ett rejält lyft i ljudet och slutligen med en gammal Mid/High End DVD Sony DVP-NS900V låter det otroligt rent och luftigt och med bra tyngd och tryck och mycket bra postionering av instrument samt tydliga och väl avklingande reverbeffekter och finkornig högupplöst diskant samt ljudet känns fullt utsträckt dynamiskt sett. Den typ av ljud som brukar beskrivas som "sweet" av engelskspråkiga. Om något inte skulle låta bra är det alltså inte förstärkaren som låter illa utan den bara avslöjar källan vilket är ett bra betyg i alla prisklasser.
5. Den har ett bra hörlursuttag som orkar driva Philips SHP-8900 ordentligt vilket är viktigt för mig personligen eftersom min mixer jag har till datorn har problem med just den luren(men fungerar fint med ex. Sony-lurar).
6. Den är knäpptyst i bakgrunden, inget brus/sus/knäppar/knaster utan bara tyst.
7. Den låter utmärkt med Spoitfy Premium, det fungerar fint att provlyssna även audiofil-låtar och testspår med god "behållning".
Invändigt siter bara Elna och Nichicon-kondingar så det verkar inte vara något lågprisbygge rent kretstekniskt, utan verkar vara ett seriöst försök till ett prisvärt bygge.
Enda nackdelen är att den ser ser så fruktansvärt diskret ut att ingen kan fatta att det verkligen är en bra förstärkare utan att lyssna på den först. Men för dom som inte är ute efter skrytbyggen utan bara behöver kompetent ljud är det verkligen ett rekommendabelt begagnatköp. Konsument HiFI kan imho överraska
edit. hittar ni någon begegnad så är AX-590 och framåt diftsmässigt att föredra eftersom programväljaren är utbytt till en mer driftsäker variant i dessa. Med AX-550 och AX-570 kan man behöva uttöva handpåläggning på programväjaren, om man har otur. I övrigt påstås det på flera håll på nätet att dessa förstärkare är oerhört driftsäkra.
edit2. men dessväre är AX-590 och framåt sämre prestandamässigt, AX-570 var Yamahas höjdpunkt i att inte spara för mycket på kretsarna för att hålla prisnivån. I AX-590 och framåt är flera vitala kretsar avgjort försämrade, exempelvis har man tagit bort den flytande jorden som finns i AX-570 och man har lagt till fler OP i signalvägen även när man kör "pure direct". På AX-570 sitter anslutningen direkt till slutsteget hårdwirad på samma PCB som volymen. På de nyare är det en massa kablar och OP emellan. Förstegets gain är också krafigt höjd i de nyare. Sammantaget har AX-590 och framåt rejält högre dist, brus och framförallt mycket sämre kanalseparation än AX-570. De mäter dock fortfarande bättre än många sk "Audiofil"-förstärkare. Detaljerade mätningar finns på Audio Critic no. 24 och 25.
av Maarten » 2005-04-26 06:36 Kan ha varit år 2000 oxå.
).
