Kallar du dig själv för audiofil?

[bakerman22]

Jag kallar oss som träffas och ljudnördar för ljudar.

[KentLindqvist]

+1 på ljudnörd. Röstade ändå ja. skulle aldrig klara ett lögndetektortest.

[hifikg]

Det händer, det händer, även om jag var mer audiofil i mitt tidigare liv. Då hävdade jag att jag kunde lyssna på allt om det var bra ljud och inget om det var dåligt ljud. Det breddade iofs min musiksmak rätt rejält, fast på senare tid har jag kommit i kontakt med avarter av musik som jag inte står ut med oavsett ljudkvalitet. Och några av mina största musikupplevelser har jag haft med anläggningar helt utan audiofila kvaliteter.

[IngOehman]

Jag är (data)nörd, feminist och audiofil

Jag är mer eller mindre datorinkompatibel.

Jag är för jämställdhet - alltså antifeminist.

Och jag älskar att lyssna på saker - alltså audiofil.
Jag är videofil också, alltså gillar att titta på saker.

Gillar att känna på saker och smaka på saker också...

Experiofil.

Man kan vara fler saker än en.

Men ja, jag är defintivt audiofil. Bland annat.


Vh, iö

[Objektivisten]

Nej, jag kallar mig "ingenjör".

[IngOehman]

Jag gillar musik, har en lagom stor samling vinyler men ser mig inte som audiofil.
Är mera musikglad och spelar med hjärtat samt lyssnar med öra och själ.

Nej, musikälskare känns mycket bättre. Att man sen behöver viss utrustning för att det ska bli kul att lyssna är en annan sak!

Svar nej.

Delvis musiknörd men apparatdyrkan släppte jag för ca 15år sedan

Apparatdyrkan har väl ingenting med audiofili att göra.

Audiofil betyder att man älskar att lyssna.

Det står ju nästan i motsatsförhållande till apparatiofil, där det är apparaterna som står i fokus.

Förvisso kan audiofilen vara beroende av att apparaterna gör väl, men det gör apparatintresset sekundärt - audiofilen bryr sig inte om apparaterna, bara vad de gör, helt enkelt för att lyssningen drabbas annars.


Vh, iö

[IngOehman]

Sett till hur många som kallar sig audiofiler verkar resonera och tänka, så är det uppenbart att jag inte en del av den gruppen och jag vill därför inte kalla mig audiofil, eftersom det inte är en bra beskrivning på vem jag är (i sammanhanget). Det samma gäller en hög med ismer etc . Jag är inte en följare. Jag föredrar att väga argument och lösningar själv efter hand och då passar färdiggjorda mallar ofta dåligt.

Fast låter du inte tokstollarna kidnappa och diktera ordets betydelse då?

Det tycker jag är synd.

Jag älskar att lyssna (och att titta och att smaka och att känna), det gör mitt intresse för allt det som gör lyssnandet (och tittandet och smakande och kännandet) tillgängligare (apparater) sekundärt. Jag bryr mig om att de gör vad de skall, men inte om dem själva.

Och inte tusan tänker jag låta något som inte primärt är audiofil utan apparatiofil (har ett primärt intresserar sig för mojängerna) kidnappa termen audiofil. Gillar man koner och kablar utan att söka korrelation till vad de de-facto gör med musikåtergivningen fysikaliskt så är man ingen audiofil.

En audiofil är en person som älskar att lyssna, och som bryr sig om hur det låter, och i förekommande fall varför.


Vh, iö

- - - - -

PS. Med primärt menar jag inte "mera", utan att det är direkt och inte indirekt. Jag har inget direkt intresse av audioapparaterna, bara ett indirekt. Jag har heller inget negativt att anföra mot apparatiofilerna, jag är för allt som bringar fram någons entusiasm.

[RogerJoensson]

Fast låter du inte tokstollarna kidnappa och diktera ordets betydelse då?

Jo, så är det. Det känns inte så viktigt att jag känner att jag måste kämpa för eller mot begreppet, utan undviker det hellre för att slippa förknippas med något annan slags tokstolle än den jag är.

[IngOehman]

Där är vi olika. Jag står ut med att/om folk tror att jag är en annan sorts tokstolle än jag är.

Bara jag får säga som det är - att jag är audiofil (och vad det betyder).

Men det är klart att jag tycker det är lite synd om något tror att audiofil är något annat än det är.
Men jag försöker hellre ta hellre tillbaka begreppet än att se på och låta det förstöras av missbruk.


Vh, iö

[IngOehman]

Självklart. Ljud är ju jättekul av alla dess slag. Jag tycker att begreppet kidnappats lite av konstiga spikar, underliga trälådor med oklara funktioner, borstat aluminium, exklusiva strömsladdar, hokus-pokus och enorma summor. Dags att ta ner ordet på jorden igen.

Bra talat!

Jag sitter gärna och lyssnar även mitt i skogen, på alla ljud från alla håll.

Gillar även många motorer, att höra dem alltså.


Vh, iö

[distad]

Och jag gillar att höra kor skita.

[hifikg]

Och jag gillar att höra kor skita.

I stereo?

[distad]

Och jag gillar att höra kor skita.

I stereo?

Jepp, mono lyssning är inget för min del.

[lennartj]

Hur kan vi återupprätta audiofilens anseende?

Vi audiofiler verkar ha fått ett problem på halsen, nämligen att begreppet audiofil vantolkas av så många att till och med ett antal medlemmar här inte vill förknippas med det, även om deras intresse väl stämmer överens med beskrivningen i Wikipedia.
Dilemmat är att de som vantolkar betydelsen av audiofil troligen aldrig kommer att slå upp det och bli rättade.

Sedan hoppas jag alla åtminstone förstår att en normal audiofil inte är så smalspårig att det är det enda tillämpliga epitetet utan åtskilliga andra både med och utan anknytning till audiofil kan vara tillämpliga såsom körsångare, konsertabonnent, mercedesnörd, latexfetischist, cyklist osv.

[aisopos]

[mangs]

audiofil verkar idag vara nära det som nörden var på 80-90-talet. Dvs ett skällsord för någon med ett stort specialintresse som inte var för alla. Idag har nörden fått sin upprättelse och nästan blivit fridlyst och helgonförklarad. Det är inne att fördjupa sig i ett specialintresse. Ljudnörd är med andra ord ett bättre ord i tiden.

En audiofil tolkas nog av många som en person som gillar välljud mer än musik och som inte drar sig för att optimera för det perfekta ljudet. Jag måste tillstå att jag befinner mig väldigt nära ordet audiofil oavsett ordets rättmätiga definition. Har tillbringat mer än åtskilliga timmar till klangen av rosa brus och diverse sinussignaler i motfas för att kunna undvika att klassas som detta.

[lennartj]

För övrigt anser jag att monolyssning en klart underskattad njutning ur flera aspekter.
Är ljudåtergivningen god, typ bra 1950-talsinspelningar, kan jag lätt glömma att det är mono, men det intressanta är att jag ofta upptäcker nya aspekter i klassisk musik som jag känner sedan tdigare, troligen för att hörseln slipper att processa en massa lokaliseringsinformation, för den finns inte.
I jazz och populärmusik är behållningen snarare ett sjuhelsikes drag, för alla visste att "när gravernålen går i vaxet är det bara att ge järnet i 2 minuter och 30 sekunder" Här tänker jag 1940-tal och tidigare innan mellanlagring på band och redigering var tillgänglig.

[ErikAndersson]

Jag kallar mig Setofil

[KentLindqvist]

En sak jag personligen reflekterat över och förundrats av är de som inte alls verkar beröras av musik,
Och än mindre av hur det låter. För mig är det så främmande att jag funderar på om det finns någon fysikalisk
Förklaring. Och om inte, kanske någon kosmisk förklaring...

Själv skulle jag hellre välja träfracken än straffet att inte förmå njuta av musik. Och välljud. Audiofil, självklart!!!

[ChristianAndersson]

Ordinera 1000g A-fil

[lennartj]

För några år sedan läste jag om en mycket seriös undersökning och avhandling i frågan om alla människor tycker om musik bara de introduceras på "rätt sätt" som en del musikterapeuter påstår. De hade rätt till 98% enligt avhandlingen, det vill säga att de hade fel. Två procent av befolkningen konstaterades vara helt oförmögna att uppskatta musik. Alla försök att omvända dessa individer var bara plågsamma för dem. Sannolikt uppfattar de inte den egna bristen att inte uppskatta musik som ett straff utan snarare situationen att ofrivilligt utsättas för musik i tid och otid.
Jag har inget minne av hur stort det statistiska underlaget var.
Ordföranden i vår brf när jag flyttade in var en sådan person, men hon är tack och lov inte kvar längre.

[distad]

För några år sedan läste jag om en mycket seriös undersökning och avhandling i frågan om alla människor tycker om musik bara de introduceras på "rätt sätt" som en del musikterapeuter påstår. De hade rätt till 98% enligt avhandlingen, det vill säga att de hade fel. Två procent av befolkningen konstaterades vara helt oförmögna att uppskatta musik. Alla försök att omvända dessa individer var bara plågsamma för dem. Sannolikt uppfattar de inte den egna bristen att inte uppskatta musik som ett straff utan snarare situationen att ofrivilligt utsättas för musik i tid och otid.

Jag har full förståelse att en del inte gillar musik,brist om man inte uppskattar musik... öhhhh , inte konstigare än att en del kräks om de måste äta blodpudding *typ*.

[distad]

[ Bild ]

= stereo

[MichaelG]

Nej, jag kallar inte mig själv audiofil. Även om jag rent definitionsmässigt är just detta. Jag har heller inga som helst problem med ordet. Jag tillhör nämligen inte dem som lägger in massa ovidkommande känslor i tid och otid i saker och ting. Eller i ord. Jag kallar inte mig själv audiofil, helt enkelt därför att de personer som jag till äventyrs pratar om mitt välljudintresse med nog inte vet vad audiofil är för något.

Om jag apostroferar mig själv utifrån mitt ljudintresse inför vänner och bekanta, använder jag nog oftast ord som "ljudnörd", "välljudsnörd", eller "hifinörd". Då förstår de vad jag menar.

[KentLindqvist]

Och jag gillar att höra kor skita.

I stereo?

Jepp, mono lyssning är inget för min del.

Jodå. Själv föredrar jag mono lyssning. I stereo då.

[RogerJoensson]

Där är vi olika. Jag står ut med att/om folk tror att jag är en annan sorts tokstolle än jag är.

Bara jag får säga som det är - att jag är audiofil (och vad det betyder).

Men det är klart att jag tycker det är lite synd om något tror att audiofil är något annat än det är.
Men jag försöker hellre ta hellre tillbaka begreppet än att se på och låta det förstöras av missbruk.


Vh, iö

Ok,ok. Jag är väl audiofil då, enl wikipedias definition på svenska 2015-08-11.

Den engelska definitionen är inte lika kul eftersom den glömmer bort själva ljudkällan och bara nämner ljudåtergivning och teknik.
http://en.wiktionary.org/wiki/audiophile

[NADifierad]

Jag känner igen mig själv i den engelska definitionen.
Mitt musikintresse är nog inte större än gemene man i allmänhet. Däremot så är jag väldigt intresserad av hur musiken återges, när jag lyssnar själv.
Apparaterna och hur de presterar är kärnan i mitt intresse.
Så på Svenska är jag inte Audiofil, utan Ljudnörd .

[sprudel]

Jag sitter gärna och lyssnar även mitt i skogen, på alla ljud från alla håll.
Gillar även många motorer, att höra dem alltså.

Vh, iö

Se där, en frände!
En försiktigt porlande liten bäck i skogen är bra. En motortorpedbåt är också väldigt fint.

[pinnen]

Apparatdyrkan har väl ingenting med audiofili att göra.

Audiofil betyder att man älskar att lyssna.

Det står ju nästan i motsatsförhållande till apparatiofil, där det är apparaterna som står i fokus.

Förvisso kan audiofilen vara beroende av att apparaterna gör väl, men det gör apparatintresset sekundärt - audiofilen bryr sig inte om apparaterna, bara vad de gör, helt enkelt för att lyssningen drabbas annars.


Vh, iö

Naturligtvis helt ok att se det så, kanske tom helt rätt men jag vill trots det inte kalla mig audiofil. Musikälskare är jag men föredrar livemusik. Kanske beror det på att jag ogillar etiketter

[2-ch]

Jag är utan tvekan en nörd.
Däremot absolut ingen riksnörd, någon måtta får det lov vara

Dessutom har jag här på faktiskt sett att vi nördar har som regel mer än ett område där det nördas.
Vi nöjer oss inte med vad-som-helst oavsett område.
En god egenskap tycker jag.