Diskantinnehåll i musiken?

Generell diskussion om hifi och områden runt hifi.

Moderator: Redaktörer

RogerJoensson
 
Inlägg: 5287
Blev medlem: 2006-10-22

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav RogerJoensson » 2015-07-05 14:32

petersteindl skrev:Musikerna som spelat på instrumenten har varit med som försökspersoner i dessa försök och inte kunnat detektera instrumenten. Det har gjorts otaliga sådana försök med samma resultat. Oavsett om det är akustiker eller forskare inom psykoakustiken eller ljudingenjörer så har det alltid lett till samma resultat, detektion omöjlig. Jag har hittills inte hittat någon artikel där det står något annat. Jag har tagit upp detta med Bertil Alving och han instämmer med de observationer som gjorts.

Att det går att göra ett test där man inte hör skillnad behöver inte betyda att man inte kan göra ett test där man hör skillnad.

Jag har själv testat att klippa attacker från t ex solofiol och saxofon och det var i dessa fall väldigt uppenbart vilka instrument det rörde sig om. En rak ton (fri från musikaliskt uttryck, om man får säga så) från en saxofon kan dock lika gärna vara en dragspelston. Det beror alltså på vilken passage man väljer att frisera och lyssna på.

Man kan, som sagt, påverka utfallet av en sådan där test med hur man spelar, men också hur man spelar in. Jag glömmer aldrig när jag hörde någon spela såg på radion, med väldigt imponerande fraseringar (samtidigt med det typiska vibratot). Jag sprang mot radion för att skruva upp, just vid slutet. Det visade sig vara Maria Callas och vad jag vet så spelade hon inte såg. :lol:
Men hon sjöng med så hårt tyglade attacker, klang, djupt vibrato och var dessutom inspelad med så dålig teknik att jag blev lurad (under det korta förlopp vi pratar om).
-På självvald "semester".

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav Svante » 2015-07-05 14:45

Ang. det där med attacken; jag spelade just in en gitarr och en blockflöjt, det blev rätt slafsigt, olika tonhöjd och gitarren blev lite överstyrd, men det gör inget. Klipper man ut en kort snutt i mitten av tonerna är det märkligt svårt att avgöra åtminstone vad gitarren är för instrument.

Attans, man får inte bifoga wavfiler, och ftpn verkar död. Aja, ni får tro på mig när jag säger det.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

RogerJoensson
 
Inlägg: 5287
Blev medlem: 2006-10-22

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav RogerJoensson » 2015-07-05 15:03

Gitarr och piano är exempel på instrument som gärna blir särskilt svårdefinierade om man tar bort attacken. Det är ju inte så konstigt eftersom själva soundet bygger på att man knäpper eller slår på strängen (som sedan fortsätter att svänga förhållandevis regelbundet av sig själv). Med t ex en fiol som spelas med stråke, eller ett blåsinstrument kan man lättare välja hur identifierbart det ska bli.
-På självvald "semester".

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41263
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav petersteindl » 2015-07-05 15:17

RogerJoensson skrev:Gitarr och piano är exempel på instrument som gärna blir särskilt svårdefinierade om man tar bort attacken. Det är ju inte så konstigt eftersom själva soundet bygger på att man knäpper eller slår på strängen (som sedan fortsätter att svänga förhållandevis regelbundet av sig själv). Med t ex en fiol som spelas med stråke, eller ett blåsinstrument kan man lättare välja hur identifierbart det ska bli.


Det var violiner med och yrkesmusiker som spelade och det var träblåsinstrument och bläckblås och det hade ingen betydelse. Ingen av dessa instrument kunde detekteras då attacken var bortfiltrerad och med återgivning i ekofritt rum, vare sig av yrkesmusikerna själva eller av amatörer. Instrumenten kunde helt enkelt inte detekteras. :)

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41263
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav petersteindl » 2015-07-05 15:44

RogerJoensson skrev:
petersteindl skrev:Musikerna som spelat på instrumenten har varit med som försökspersoner i dessa försök och inte kunnat detektera instrumenten. Det har gjorts otaliga sådana försök med samma resultat. Oavsett om det är akustiker eller forskare inom psykoakustiken eller ljudingenjörer så har det alltid lett till samma resultat, detektion omöjlig. Jag har hittills inte hittat någon artikel där det står något annat. Jag har tagit upp detta med Bertil Alving och han instämmer med de observationer som gjorts.

Att det går att göra ett test där man inte hör skillnad behöver inte betyda att man inte kan göra ett test där man hör skillnad.

Jag har själv testat att klippa attacker från t ex solofiol och saxofon och det var i dessa fall väldigt uppenbart vilka instrument det rörde sig om. En rak ton (fri från musikaliskt uttryck, om man får säga så) från en saxofon kan dock lika gärna vara en dragspelston. Det beror alltså på vilken passage man väljer att frisera och lyssna på.

Man kan, som sagt, påverka utfallet av en sådan där test med hur man spelar, men också hur man spelar in. Jag glömmer aldrig när jag hörde någon spela såg på radion, med väldigt imponerande fraseringar (samtidigt med det typiska vibratot). Jag sprang mot radion för att skruva upp, just vid slutet. Det visade sig vara Maria Callas och vad jag vet så spelade hon inte såg. :lol:
Men hon sjöng med så hårt tyglade attacker, klang, djupt vibrato och var dessutom inspelad med så dålig teknik att jag blev lurad (under det korta förlopp vi pratar om).


Det är först nu jag ser detta inlägg. Jag kan i och för sig tänka mig att den musikaliska informationsbäraren knutet till varje specifikt instrument som kan vara speciellt just för detta instrument kan avslöja instrumentet men det är inte det som jag pratar om. Det är den akustiskt klangliga och tonala aspekten av instrumentens tonuppbyggnad och toner samt den akustiska riktningskarakteristiken. Det är akustiska karakteristiska drag. Det du pratar om låter som det är de kognitiva delarna högre upp i hjärnan som kan känna igen det musikaliska budskapet knutet till specifikt instrument. Just detta fenomen kan jag inte redogöra för eller referera till men verkar intressant.

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

RogerJoensson
 
Inlägg: 5287
Blev medlem: 2006-10-22

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav RogerJoensson » 2015-07-05 15:58

petersteindl skrev:Det var violiner med och yrkesmusiker som spelade och det var träblåsinstrument och bläckblås och det hade ingen betydelse.

Jag skulle vilja se och höra det som presenterades, och kunna skapa en uppfattning om testerna utformats i syfte för att få fram ett önskat resultat (eller inte). Det kan ju t ex vara en ordentlig skillnad i både klang och övertonsmängd beroende på hur man stråkar och blåser...
-På självvald "semester".

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41263
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav petersteindl » 2015-07-05 16:17

RogerJoensson skrev:
petersteindl skrev:Det var violiner med och yrkesmusiker som spelade och det var träblåsinstrument och bläckblås och det hade ingen betydelse.

Jag skulle vilja se och höra det som presenterades, och kunna skapa en uppfattning om testerna utformats i syfte för att få fram ett önskat resultat (eller inte). Det kan ju t ex vara en ordentlig skillnad i både klang och övertonsmängd beroende på hur man stråkar och blåser...


Du kan gå till exemplet ovan med gitarren och spela med flageolett som bygger på att man vid alstrandet av tonen sätter ett finger på en nod och därmed alstras enbart de övertoner som just denna nod innebär, t.ex. enbart jämna övertoner. Oavsett övertonsinnehållet på gitarren så låter gitarren gitarr. Det är alltså helt olika övertonsspektra i de olika flagioletterna. Det är inte övertonsspektrat som bestämmer. Det är hur grundton och övertoner alstras som ger instrumentet dess särprägel. Om man sedan lägger på trumpetens attack på gitarren som spelar med de olika flagioletterna så låter det trumpet om de olika, oavsett övertonsspektrum :)

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

RogerJoensson
 
Inlägg: 5287
Blev medlem: 2006-10-22

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav RogerJoensson » 2015-07-05 17:20

...och man kan prova att ta attacken från en ton på akustisk gitarr, klistra ihop den med en trombons spräckta ton och se om det fortfarande låter akustisk gitarr. :)
-På självvald "semester".

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41263
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav petersteindl » 2015-07-05 19:02

RogerJoensson skrev:...och man kan prova att ta attacken från en ton på akustisk gitarr, klistra ihop den med en trombons spräckta ton och se om det fortfarande låter akustisk gitarr. :)


Menar du att trombonens spräckta ton ligger i sustained level? Ligger inte det i själva attacken d v s alstrandet med läpparna. Alstrandet av tonen kommer från läpparna som vibrerar och som därigenom frambringar en stående våg hos instrumentet.

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

RogerJoensson
 
Inlägg: 5287
Blev medlem: 2006-10-22

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav RogerJoensson » 2015-07-05 20:14

Trombonisten kan välja att spräcka tonen när som helst, t ex mot tonens slut. Slutet på en ton brukar väl inte betraktas som en attack. Samma sak med fiolen, under det att tonen spelas kan man förändra intonation, göra tonhöjdsglidningar, lägga på vibrato, kväva tonen, eller göra den rå och skrapig genom låg hastighet med stråken och hårt tryck mot strängarna (långt efter att man startat tonen).
För att den där testen ska fungera krävs på många instrument att man gör på ett speciellt sätt som passar det man vill ha som utfall.
-På självvald "semester".

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41263
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav petersteindl » 2015-07-05 20:27

RogerJoensson skrev:Trombonisten kan välja att spräcka tonen när som helst, t ex mot tonens slut. Slutet på en ton brukar väl inte betraktas som en attack. Samma sak med fiolen, under det att tonen spelas kan man förändra intonation, göra tonhöjdsglidningar, lägga på vibrato, kväva tonen, eller göra den rå och skrapig genom låg hastighet med stråken och hårt tryck mot strängarna (långt efter att man startat tonen).
För att den där testen ska fungera krävs på många instrument att man gör på ett speciellt sätt som passar det man vill ha som utfall.


Det som krävs är att man definierar vad insvängning är och vilken del av tonen som är sustained. Jag är rätt övertygad om att man i dessa tester inte är intresserade av något specifikt som passar som utfall. Vi pratar inte om penisförlängarskaran på faktiskt. 8) Man gör ett test och utfallet blir vad det blir. Det man är intresserad av är att ta reda på hur saker fungerar och i detta fall måste man bestämma sig för vad som tillhör insvängningsförloppet hos varje instrument. I insvängningsförloppet ingår det betydligt mer ljud än de harmoniska frekvenserna om de ens ingår.

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

RogerJoensson
 
Inlägg: 5287
Blev medlem: 2006-10-22

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav RogerJoensson » 2015-07-05 21:24

petersteindl skrev:Det som krävs är att man definierar vad insvängning är och vilken del av tonen som är sustained.

-Vad är insvängningsförloppet för en fiol, cello etc? Man kan ju spela så att det i princip inte finns mycket till attack om man väljer att spela så att tonen växer fram långsamt. Musikern kan förändra och påverka den under hela resan på alla möjliga sätt, så att instrumentets speciella karaktär framgår oavsett vilken del av den man klippt ut och lyssnar på.
Med ett piano är det lättare att definiera och finna en del (sustain) som är så "opersonlig" och statisk att den utan problem passar i resonemanget. Musikern kan inte göra mycket mer med tonen efter det att klubban dunkat mot strängen, förutom att avsluta den.
Jag är rätt övertygad om att man i dessa tester inte är intresserade av något specifikt som passar som utfall. Vi pratar inte om penisförlängarskaran på faktiskt. 8) Man gör ett test och utfallet blir vad det blir.

Eller så är man så glad över vad man funnit att man inte vill se svagheterna. -Inget ovanligt.
-På självvald "semester".

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav Svante » 2015-07-06 00:26

Alltså det här är väl ett exempel på ett fenomen som man kan vara nöjd med att förundras över. Alltså att om man tar ett instrument, lite typ vilket som helst, och klipper ut en kort snutt en stund efter tonen har börjat, ja då är det typiskt jättesvårt att med säkerhet säga vilket instrument det är. Sen kan man klyva hår och försöka definiera vad som räknas som attack, och vad som är hörbart. Det kommer att bli olika med olika instrument och bero på hur lång snutt man klipper ut, men jag tycker att det är insikten om attackens betydelse som är det viktiga med experimentet.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41263
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav petersteindl » 2015-07-06 12:14

+1 Det är precis min åsikt också. Jag ställer mig då frågor som; Varför är det så? Vad är det som ger igenkänning? Vad är igenkänning? Vilka nervsystem är det som aktiveras? Hur triggas man igång fenomenet igenkänning? Finns det mellanting mellan att inte känna igen instrument och att känna igen? Om så är fallet, vad får det för konsekvens? Vilken typ av distorsion i apparater skulle i så fall kunna påverka detta?

Man kan sedan välja uteslutningsmetoder för att försöka ringa in problematiken. Som jag ser det har detta fenomen i princip inget med vanlig THD att göra. Minnesdistorsion kanske kan påverka. Tröghet i system också. osv.

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

RogerJoensson
 
Inlägg: 5287
Blev medlem: 2006-10-22

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav RogerJoensson » 2015-07-06 12:21

Svante skrev:Alltså det här är väl ett exempel på ett fenomen som man kan vara nöjd med att förundras över.

Klart man kan, men det är kanske samtidigt inte rimligt att dra vad för slutsatser som helst baserade på vissa försök.
-På självvald "semester".

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41263
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav petersteindl » 2015-07-06 13:39

RogerJoensson skrev:
Svante skrev:Alltså det här är väl ett exempel på ett fenomen som man kan vara nöjd med att förundras över.

Klart man kan, men det är kanske samtidigt inte rimligt att dra vad för slutsatser som helst baserade på vissa försök.


Det är under inga omständigheter, vad det än vara må, rimligt att dra vad för slutsatser som helst baserade på vissa försök. Det du skriver låter som en slags allmängiltig truism som är applicerbar rörande allt som tänkas kan på vilket område som helst, anytime anywhere, eller?

Frågan är, vad är det för slutsatser som dras och är försöken bra utförda. Min bedömning är att de försök som är gjorda, redovisade och godkända för publicering i vetenskapliga skrifter är vederhäftiga och seriösa. Slutsatserna likaså, men det kan möjligtvis dras fler slutsatser från försöksmaterialet.

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

RogerJoensson
 
Inlägg: 5287
Blev medlem: 2006-10-22

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav RogerJoensson » 2015-07-06 13:57

Jag har inte läst de vetenskapliga skrifterna, så jag kan inte heller uttala mig om vad som står där. Men jag vet av egna försök att sambanden inte är så enkla och stabila som jag fick intrycket att du menade.
Med det menar jag inte att startförloppet inte är väldigt viktigt för vi ska kunna avgöra vilket instrument det rör sig om, för det är det ofta.
Jag inte heller helt överens om att det är så väsentligt att inspelning av instrumenten sker i ekofritt rum. Många instrument har så mycket egenresonanser och krokigheter att det blir skillnader ändå och jag är inte ens säker på att ekofrihet gör skillnaderna större alla gånger. Jag vet hur stråkinstrument och en del träblås förändras i klang när de spelas utomhus på en mjuk gräsmatta, jämfört med inomhus. Karaktärsskillnaderna finns kvar och inte bara i attacken, samtidigt som de låter olika på olika avstånd och riktningar. Och om man ska prata om hur ett instrument låter (även i sustainområdet) är det då rätt att ändra förutsättningarna så att det inte låter som det gör där det normalt spelas? Vad är poängen med det annat än att förvirra de som ska lyssna? Man kan ju borra en massa hål och ta bort ljudpinnen i en cello också (när man ändå håller på) om man nu tycker det är kul.
-På självvald "semester".

Användarvisningsbild
MichaelG
 
Inlägg: 4716
Blev medlem: 2003-10-28
Ort: Partille

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav MichaelG » 2015-07-06 14:46

Intressant diskussion. Rent intuitivt tänker jag som Roger, men jag har egentligen ingen anledning att misstro Peter o Svante, som ju brukar veta vad de pratar om. Jag ska göra några egna experiment ikväll. Jag har en synt med riktigt bra samplingar av många av jordens olika instrumentsorter. Jag kan gå in och klippa bort "attack" o "delay" och se om jag bara genom att lyssna på "sustain" kan höra vilket instrument som spelar. Detta ska bli spännande. :)

Användarvisningsbild
galder
 
Inlägg: 1049
Blev medlem: 2014-11-04

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav galder » 2015-07-06 16:02

Som det nämndes i föregående trådinlägg, en mycket intressant tråd.

Nu poppade tanken upp. Kan man utifrån T/S-parametrar se vilken diskant som har den bättre ”attacken”, enligt beskrivning i denna tråd. Om så, vilka är parametrarna i sådana fall, och i vilken storleksordning bör de vara.
Tycker att det låter som en bra idé att välja diskantelement utifrån detta?

Användarvisningsbild
MichaelG
 
Inlägg: 4716
Blev medlem: 2003-10-28
Ort: Partille

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav MichaelG » 2015-07-06 18:46

Så, då har jag experimenterat litet vid min synt. Jag går naturligtvis inte i god för att följande resultat är allmängiltigt, utan det är vad det blev hemma hos mig med min Rolandsynt.
1. Följande instrument som jag testade gick inte att identifiera när jag grovt förvanskade attack och decay: Piano, sopransax, nylonsträngad gitarr, banjo, trumpet, violin
2. Följande instrument gick att gissa på: klarinett, fagott, oboe
3. Följande instrument gick att identifiera: Slowstring (stråkmatta), elorgel med lesley, dragspel

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41263
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav petersteindl » 2015-07-07 14:47

galder skrev:Som det nämndes i föregående trådinlägg, en mycket intressant tråd.

Nu poppade tanken upp. Kan man utifrån T/S-parametrar se vilken diskant som har den bättre ”attacken”, enligt beskrivning i denna tråd. Om så, vilka är parametrarna i sådana fall, och i vilken storleksordning bör de vara.
Tycker att det låter som en bra idé att välja diskantelement utifrån detta?


Man kan inte med T/S-parametrar på diskanten avgöra "attacken" på högtalaren, men jag försöker dimensionera för Qt_= ungefär 0,5 till 0,7. Frekvensgång och andra parametrar är dock minst lika viktiga. Jag gillar inte "minnesdistorsion" eller lagring/uppbyggnad av energi. Vanlig THD kan vara förrädiskt eftersom även låga siffror på 2a-ton och 3e-ton kan visa sig vara ointressanta då man synar dist på lite annat sätt.

Scan-Speak mäter frekvensgång och impedanskurva samt vid R&D även 2a-ton och 3e-tonsdistorsion. Det kan se jättebra ut. Då vi gör mätningar så mäter vi övertoner upp till 9e och vi mäter övertoner i vattenfall.

Då kan det se ut så här. Trots att diskantelementet mäter helt exemplariskt hos Scan-Speak med deras mätutrustning så är det inte godkänt i Bremenhögtalarna.

Bild

Det är mätt i bostadsrum och inte ekofritt. Mikrofon ungefär 10 cm från membranet. Vi hittade de mest intressanta kurvorna i 5e, 7e och 9e-ton. 1st är grundtonen (röd färg) och vid tiden 0 ser man vanlig frekvensgång. Vi har klippt bort grundtonen över en viss frekvens för att kunna se vad som döljs därunder. Decay är betydligt snabbare mätt ekofritt. Det viktiga som man ser är att övertonerna byggs upp med tiden medans grundtonen faller som sig bör. Efter en viss tid är övertonerna faktiskt starkare än grundtonen. I våra mätningar betedde sig inte 2a och 3e ton på detta sätt. Detta är fenomen som Scan-Speak inte kan detektera med deras mätutrustning. De var alltså ovetande om detta då vi presenterade mätningarna. Man kan också se att 5e-ton är stark runt 1 kHz och kring 3 kHz men där klingar den dock av snabbt.

Efter att ha detekterat dessa vanliga fel i dome-diskanter så började vi sökandet efter möjliga åtgärder. Efter mycket modifierande och mätande så blev Bremendiskanterna till slut så här.

Bild

Man kan se att övertonerna mer hamnar mot brusgolv och inte ökar med tiden. 5e-tonen försvann och det skiljer ungefär 25 dB. Mätt på vanligt sätt hamnade distorsionssiffrorna under -80 dB. Vi mäter med drygt 5,3 volt RMS vilket är starkare än brukligt. Diskanterna är på ungefär 6 ohm. Diskantens resonansfrekvens ligger före modifikation kring 500 Hz och Qt= 0,55-0,6. Efter modifikation sjunker Qt något, ungefär till 0,5-0,55.

Det är ingen tvekan om att klarhet och skärpa av konturer och fraseringar ökar betydligt och det blir mer omedelbart vad man lyssnar på för instrument. Instrumentkaraktären kommer fram mycket klarare. Det blir betydligt mer naturligt och enkelt att följa sång och musik. Det blir roligare att lyssna.

Då vill jag också påpeka en sak. Många ingenjörer vill gärna uttrycka att just det jag beskriver är en följd av högre distorsion och det är då rörförstärkare kommer på tal och deras ljudliga förtjänst. Jag har dock annan uppfattning och sätter gärna mätklorna i sådana projekt också i mån av fri tid, vilket jag tyvärr aldrig numera har.

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
galder
 
Inlägg: 1049
Blev medlem: 2014-11-04

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav galder » 2015-07-07 15:59

Oj, tack Peter för en utomordentligt väl utförd redovisning, och intressant.

Efter mycket modifierande och mätande så blev Bremendiskanterna till slut så här.


Vi talar väl här om flera år, för att inte säga många. Borde vara ganska unikt inom högtalartillverkarbranschen, och tydligen även bland högtalarelementtillverkare.
Men så blev slutresultatet riktigt bra också, vilket jag kan intyga efter att ha lyssnat på dem, tyvärr dock under långt ifrån optimala förhållanden i butik.

Som väntat, det finns inga genvägar.

Efter att ha detekterat dessa vanliga fel i dome-diskanter...


Det lät ju inte så roligt, oavsett vad dessa fel består i.

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav Svante » 2015-07-08 07:09

petersteindl skrev:+1 Det är precis min åsikt också. Jag ställer mig då frågor som; Varför är det så? Vad är det som ger igenkänning? Vad är igenkänning? Vilka nervsystem är det som aktiveras? Hur triggas man igång fenomenet igenkänning? Finns det mellanting mellan att inte känna igen instrument och att känna igen? Om så är fallet, vad får det för konsekvens? Vilken typ av distorsion i apparater skulle i så fall kunna påverka detta?

Man kan sedan välja uteslutningsmetoder för att försöka ringa in problematiken. Som jag ser det har detta fenomen i princip inget med vanlig THD att göra. Minnesdistorsion kanske kan påverka. Tröghet i system också. osv.

Mvh
Peter


Mm, du skriver "ringa in problematiken". Alltså, du menar att det vi diskuterar (att mycket av ett instruments särdrag finns i attacken) är ett problem? Det kanske det är, en då måste man först speca vem/vad det är ett problem för.

Alltså, det här är en debatt vars problem är att man (vi) inte har definierat frågan. Vi diskuterar en massa svar utan att veta vad frågan är.

Om frågan är vad i människan som gör attacken så viktig för upplevelsen så är min gissning att förklaringen finns i hjärnan, inte i första hand i nervsystemet. Hjärnan lär sig att känna igen mönster i de nervimpulser den får och här finns en betydelsebärande skillnad i början av ljuden som kan användas för att skilja ljuden åt. Så orsaken att attacken gör så stor skillnad för upplevelsen är nog helt enkelt att det finns en skillnad i attacken som hjälper oss att identifiera ljuden konsekvent. Sedan har hjärnan adapterat till det.

Vid sådana här diskussioner skulle jag vilja uppleva omvärlden genom en nyfödds öron en kort stund. Med och utan min tränade hjärna.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
idea
 
Inlägg: 847
Blev medlem: 2010-12-14
Ort: Gbg

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav idea » 2015-07-08 11:02

Ett F/E-test på hjärnan - WOV det vore häftigt. Tänk sedan om man på samma sätt kunde uppleva vad ett Guldöra eller HiFi-recensent upplever när de hör såå stora skillnader på diverse produkter.
Slår mig att jag precis läste om William Gibsons Neuromancer-serie (där han i början på 80-talet "uppfinner" The Matrix och Cyberspace mm) och där har man gått från TV-serier till SImStims där man upplever det som "visas" inklusive känsel, lukt, ljud, ja allt (fast editerat för bästa effekt). Men det är till största delen S/F ännu.
Idea what a great ID

RogerJoensson
 
Inlägg: 5287
Blev medlem: 2006-10-22

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav RogerJoensson » 2015-07-08 11:37

Svante skrev:Alltså, det här är en debatt vars problem är att man (vi) inte har definierat frågan. Vi diskuterar en massa svar utan att veta vad frågan är.

Det värsta är att du nog har rätt i det. :mrgreen:
-På självvald "semester".

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41263
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav petersteindl » 2015-07-08 13:20

Svante skrev:
petersteindl skrev:+1 Det är precis min åsikt också. Jag ställer mig då frågor som; Varför är det så? Vad är det som ger igenkänning? Vad är igenkänning? Vilka nervsystem är det som aktiveras? Hur triggas man igång fenomenet igenkänning? Finns det mellanting mellan att inte känna igen instrument och att känna igen? Om så är fallet, vad får det för konsekvens? Vilken typ av distorsion i apparater skulle i så fall kunna påverka detta?

Man kan sedan välja uteslutningsmetoder för att försöka ringa in problematiken. Som jag ser det har detta fenomen i princip inget med vanlig THD att göra. Minnesdistorsion kanske kan påverka. Tröghet i system också. osv.

Mvh
Peter


Mm, du skriver "ringa in problematiken". Alltså, du menar att det vi diskuterar (att mycket av ett instruments särdrag finns i attacken) är ett problem? Det kanske det är, en då måste man först speca vem/vad det är ett problem för.

Alltså, det här är en debatt vars problem är att man (vi) inte har definierat frågan. Vi diskuterar en massa svar utan att veta vad frågan är.

Om frågan är vad i människan som gör attacken så viktig för upplevelsen så är min gissning att förklaringen finns i hjärnan, inte i första hand i nervsystemet. Hjärnan lär sig att känna igen mönster i de nervimpulser den får och här finns en betydelsebärande skillnad i början av ljuden som kan användas för att skilja ljuden åt. Så orsaken att attacken gör så stor skillnad för upplevelsen är nog helt enkelt att det finns en skillnad i attacken som hjälper oss att identifiera ljuden konsekvent. Sedan har hjärnan adapterat till det.

Vid sådana här diskussioner skulle jag vilja uppleva omvärlden genom en nyfödds öron en kort stund. Med och utan min tränade hjärna.


Nej, du gissar fel vad jag menar med problematiken. Att instrument fungerar som de gör är ingen problematik, det är snarast en tillgång. Med problematiken menar jag själva frågeställningen i sig som inte är inringad. Det är det som är problematiskt. D v s man behöver ringa in vad frågeställningen är. Eftersom jag är triggad på ljudåtergivning så ligger problematiken inom sektorn för ljudåtergivning. Eftersom jag även anser att ljud är ett fenomen som uppstår i hjärnan på grund av akustiska ljudvågor i luften som når trumhinnorna så är frånvaron av att känna igen ett instrument ett problem om man definierar det som ett problem. Då kan man börja försöka ta reda på varför man inte känner igen instrumentet om attacken klipps bort. I instrumentbranschen då det exempelvis gäller att bygga en synthesizer så är det kanske inte något problem utan snarast en jättebra tillgång. Genom att trycka på en knapp på synten kan man ändra något och i det här fallet ändras insvängningsförloppet och möjligtvis utsvängningsförloppet, beroende på synt, då man trycker på tangenterna på tangentbordet. . . och pliff. . . trumpeter blir till violiner och man kan spela samma melodi på samma tangenter på tangentbordet fast med ljudet av helt andra instrument. Det är ju hur kul som helst, en klar tillgång. Man tunar men ändå inte. Tonhöjden är samma, tangenterna är samma, men med andra instrument.

Inom ljudåtergivning bör man tänka på vilken typ av konsekvenser det innebär att en förvrängning på insvängningsförloppet kan betyda så mycket under vissa förutsättningar som mig veterligen egentligen heller inte är helt definierade.

Så, för mig blir frågeställningen mycket riktigt; Vad är det i människan som gör attacken så viktig för upplevelsen?

Din gissning är att förklaringen finns i hjärnan, inte i första hand i nervsystemet.

Du vill alltså separera nervsystemet från hjärnan, eller? I så fall vill jag att du förklarar vad du anser skillnaden vara mellan hjärna och nervsystem.

Jag ser hjärnan som del av Centrala Nervsystemet CNS som förenklat sett är uppbyggd av neuroner och synapser som är olika beskaffade på olika platser i hjärnan d v s optimerade för sin arbetsuppgift. Det gäller för nerverna i nervsystemet i hjärnan att kunna sortera informationen så att rätt nerver i nervsystemet aktiveras genom synapserna. Eftersom ryggmärgen också tillhör CNS så kan man i detta fall troligtvis separera ryggmärg från hjärna genom att tala om platser av CNS.

Det ligger på den enskilda synapsens nivå att kunna vidarebefordra information för att aktivera aktionspotentialer i rätt nerv och få igång aktionspotentialer i ett specifikt nätverk av nerver på specifik plats i hjärnan. Dessa nerver kallas neuroner och tillhör centrala nervsystemet CNS.

Igenkänning och sorteringsarbete är uppgiften i nerver och synapser och det är denna uppgift som ljudåtergivning skall trigga och det innebär för mig att se till så att man underlättar för dessa processer att korrekt kunna utföra sin arbetsuppgift.

För mig är problematiken = förståelsen av vad som behövs för att underlätta för CNS att utföra sina uppgifter på ett så bra sätt som möjligt för att ljudåtergivning skall kunna uppstå på ett så korrekt sätt som möjligt. Förstår man denna problematik så bör man även kunna manipulera ljudåtergivningen på ett kontrollerbart sätt.

Eftersom jag anser att ljud uppstår i hjärnan men projiceras till annan plats så uppstår även ljudåtergivning i hjärnan med projicering till annan plats. Om plats, budskap, tonhöjd och klang (timbre) före och efter inspelning d v s autentiskt kontra återgivet, så har ljudåtergivningen lyckats under förutsättning att det är detta man vill uppnå.

Hjärnan består av CSN som består av neuroner som i sin tur är uppbyggda enligt ett mönster som ger viss funktion. Tilldelar man i okunskap neuronerna annan funktionalitet än den de egentligen har möjlighet till så kan man helt och hållet glömma att kunna förstå vad ljud är. Det är min åsikt.

Först lär man sig neuronens funktion. Sedan lär man sig hur nätverk av neuroner fungerar. Därefter försöker man förstå vad som kan inträffa då flera olika nätverk av neuroner kommunicerar med varandra. Då börjar man möjligtvis kunna skönja vad som kan inträffa i hjärnan som består av alla dessa saker.

Jag tror dock som du, att informationen i attacken hjälper oss att identifiera ljuden konsekvent.

Identifikation är processen att inkommande informationen genom igenkänning kan sorteras till rätt nervbanor och denna sortering sker i CNS. Igenkänning bygger på jämförelse. Det är jämförelse mellan information i realtid och tidigare information som satt sina spår i synapserna. Detta kallas för minnesfunktion och är en del av kapaciteten av nervernas komplicerade uppbyggnad. Det är omedvetna processer som dock kan styras genom medvetna processer oavsett om den medvetna processen är tillförlitlig eller inte.

Att uppleva omvärlden genom en nyfödds öron en kort stund skulle ge svar på många hypoteser och teorier. Men, även om det gick, skulle jag inte våga utsätta min hjärna för sådant experiment.

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

RogerJoensson
 
Inlägg: 5287
Blev medlem: 2006-10-22

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav RogerJoensson » 2015-07-08 13:51

petersteindl skrev: Vad är det i människan som gör attacken så viktig för upplevelsen?

I människan?
Att attacken är så viktig (särskilt när man spelar statiskt och utan modulationer) är ju för att det är där det finns en massa unik information. På många instrument är det i attacken det unika händer, det svajar, knäpper, skrapar och pyser tills processen är igång och stabil (självsvängande). -Förutsatt att den som spelar inte gör något som påverkar längre in i tonen, som musiker ofta kan göra och gör när de spelar akustiska stråk och blåsinstrument. De dimensionerna (t ex äkta vibrato, glissando, tremolo, intonation mot andra strängar osv) som fungerar som det gör på de akustiska instrumenten, saknas nästan alltid helt i syntar, eftersom det är svårt att styra sådant via ett tangentbord. Det är av lättbegripliga skäl även mycket svårt att få med alla unika möjligheter och kombinationer av dessa i ljud-modellerna/generatorerna. Just därför låter ofta t ex solofiol extremt onaturligt spelat på en synt.

Just därför är det ofta hyggligt poänglöst att göra klippabortattackenochtestaommankanidentifieraljudkällan på syntljud av sådana instrument och använda resultaten som något slags allmän sanning om hur det är, eftersom syntljuden efter attacken ofta är stendöda (inte sällan loopade kurvformer). -Förutsatt att man inte just väljer att spela "dött" på de akustiska instrument bara för att få ljuden att passa testen. Det går, men man har liksom inte testat annat än ett specialfall på hur instrumentet kan låta. Syntljuden är ofta extra döda, för att det ska gå att spela på dem via tangentbord, för exakt likadana upprepningar av vanliga musikerstyrda färgningar inte låter klokt om de upprepas likadant varje gång de spelas. Därför har man sett till att får bort sådan't onödigt tjafs som musiker orsakar. -Det som får instrumentet att låta levande...

Pianoljud kan i motsats till solofiol fås att fungera mycket väl i syntar, just eftersom de inte går att påverka särskilt mycket efter att klubban dunkat mot strängen. Tonen klingar av stabilt och förutsägbart. Den typen av ljud passar ADSR-tänket mycket, mycket bättre än sådant man brukar spela på t ex stråkinstrument. Det är mycket lättare att samla in tillräcklig ljuddata från piano och spela från samplingarna eller de syntetiska modellerna, via ett tangentbord och få det att låta som på riktigt, än att göra det samma med en fiol.
Senast redigerad av RogerJoensson 2015-07-08 14:00, redigerad totalt 1 gång.
-På självvald "semester".

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41263
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav petersteindl » 2015-07-08 13:59

RogerJoensson skrev:
petersteindl skrev: Vad är det i människan som gör attacken så viktig för upplevelsen?

I människan?
Att attacken är så viktig (särskilt när man spelar statiskt och utan modulationer) är ju för att det är där det finns en massa unik information. På många instrument är det i attacken det unika händer, det svajar, knäpper, skrapar och pyser tills processen är igång och stabil (självsvängande). -Förutsatt att den som spelar inte gör något som påverkar längre in i tonen, som musiker ofta kan göra och gör när de spelar akustiska stråk och blåsinstrument. De dimensionerna (t ex äkta vibrato, glissando, tremolo, intonation mot andra strängar osv) som fungerar som det gör på de akustiska instrumenten, saknas nästan alltid helt i syntar, eftersom det är svårt att styra sådant via ett tangentbord. Det är av lättbegripliga skäl även mycket svårt att få med alla unika möjligheter och kombinationer av dessa i ljud-modellerna/generatorerna. Just därför låter ofta t ex solofiol extremt onaturligt spelat på en synt.

Just därför är det ofta poänglöst att göra klippabortattackenochtestaommankanidentifieraljudkällan på syntljud av sådana instrument, eftersom syntljuden efter attacken ofta är stendöda (inte sällan loopade kurvformer). -Förutsatt att man inte just väljer att spela "dött" på de akustiska instrument bara för att få ljuden att passa testen. Det går, men man har liksom inte testat annat än ett specialfall på hur instrumentet kan låta.

Pianoljud kan i motsats till solofiol fås att fungera mycket väl i syntar, just eftersom de inte går att påverka särskilt mycket efter att klubban dunkat mot strängen. Tonen klingar av stabilt och förutsägbart. Den typen av ljud passar ADSR-tänket mycket, mycket bättre än sådant man brukar spela på t ex stråkinstrument. Det är mycket lättare att samla in tillräcklig ljuddata från piano och spela från samplingarna eller de syntetiska modellerna, via ett tangentbord och få det att låta som på riktigt, än att göra det samma med en fiol.


Ja, precis, i människan! Du citerar mig men just denna frågeställning är Svantes i inlägget ovan.

Svante skrev:Om frågan är vad i människan som gör attacken så viktig för upplevelsen så är min gissning ...


Så, ditt svar är egentligen ett svar till Svante.

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

RogerJoensson
 
Inlägg: 5287
Blev medlem: 2006-10-22

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav RogerJoensson » 2015-07-08 14:12

Jag gissar att jag inte svarade på din direkta fråga som den var menad, eftersom du svarade som du gjorde.
Att attacken ofta är viktigare beror nog inte på att någon speciell del av en kroppsdel gör analysen, utan för att det finns så mycket mer information att hämta i attacken. Resten av tonen består ju ofta mest av oändliga upprepningar. Dock inte alltid och vad gäller sådana ljud så blir de identifierbara även utan attacken.
Det var kanske inte heller svar på frågan, men mitt svar beskriver det som jag anser vara det väsentliga i sammahanget.
-På självvald "semester".

JM
 
Inlägg: 5147
Blev medlem: 2011-08-13

Re: Diskantinnehåll i musiken?

Inläggav JM » 2015-07-08 14:41

Svante skrev:Om frågan är vad i människan som gör attacken så viktig för upplevelsen så är min gissning att förklaringen finns i hjärnan, inte i första hand i nervsystemet. Hjärnan lär sig att känna igen mönster i de nervimpulser den får och här finns en betydelsebärande skillnad i början av ljuden som kan användas för att skilja ljuden åt. Så orsaken att attacken gör så stor skillnad för upplevelsen är nog helt enkelt att det finns en skillnad i attacken som hjälper oss att identifiera ljuden konsekvent. Sedan har hjärnan adapterat till det.

Vid sådana här diskussioner skulle jag vilja uppleva omvärlden genom en nyfödds öron en kort stund. Med och utan min tränade hjärna.


Backar vi tillbaka till allmän synperception så har vi ca 1 s "arbetsminne" när vi identifierar ett objekt. Nu kan vi vanligen till skillnad från vid ljudperception titta flera gånger på samma objekt.
Vid ljudpeception saknar vi vanligen möjligheten att lyssna flera gånger på samma ljud. "Arbetsminnet" här är nu längre - ca 5 s. Komplexiteten i ljudet som når hjärnan är mångdubbelt större än synintrycken.
Så tidsaspekten är kritisk då ljudintrycken är jungfruliga till viss del.

JM
Annihilerar antimateria. Beauty is in the Brain of the Listener. We are standing on the shoulders of giants.
"Kill your Darlings" => Scientific Progress.

FöregåendeNästa

Återgå till Generellt om hifi


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Bing [Bot] och 22 gäster