Flint skrev:petersteindl skrev:Flint skrev:200x2=400
200x4=800
200x6=1200
200*8=1600
osv.
Alltså jämna övertoner på grundtonen 200.
Nej, Svante påpekar inte att några frekvenser saknas. Han säger "Nja, du har ju 600 och 1000 Hz med också.". Försöker du lägga rökridåer.
Nej, jag försöker snarast skingra rökridåer. Svante menar: Nja, man/du har ju 600 och 1000 Hz som också skall vara med. Svante påpekar att du glömt ta med 600 Hz och 1000 Hz i din serie. Om det vore så att Svante inte menar det jag skriver så har i så fall Svante fel. Svante beskrev det på ett olyckligt sätt som du feltolkar.
Din andra serie har inte 200 Hz som 1:a delton. Din 2:a serie har 400 Hz som 1:a delton. Således blir dess tonhöjd 400 Hz.
Mvh
Peter
Nej, det är du som feltolkar och virrar runt. Förmodligen för att det ska passa ditt eget syfte. Föreslå en egen serie på en tänkt grundton då så får vi se om det är lättare att höra den då.
Flint, sluta upp och larva dig. Att det skulle passa mitt eget syfte, skriver du. Det är dags för dig att lägga av med dessa fasoner där du föraktfullt försöker att få andra människor att framstå i sämre dager. Flint, vad är det med dig? Även fast det är måndag behöver du inte vara alltigenom otrevlig. Jag har inget eget syfte gällande detta. Jag försöker så gott jag kan att förklara vad som innefattas i fenomenet tonhöjd. Det här är egentligen vanlig enkel hederlig matematik. Jag är förvånad att du inte använder din egen förmåga att räkna på enkla serier. Svante får själv gå in och själv förklara det han verkligen menar. Om Svante menar det du försöker få det till så har Svante fel. Jag tror inte Svante har fel.
Det du nu frågar efter har jag ju redan föreslagit i mitt tidigare inlägg. Varför räknar du inte på differensen på deltonerna? Då får du fram en SUMMA-serie bestående av deltoner som byggs upp av heltalsmultiplar. Då kommer du inse att din andra serie har 400 Hz som grundton d v s 1:a delton och då är det 400 Hz som blir den upplevda tonhöjden. Lägg upp tonerna på oscilloskopet och kolla envelopen.
Du lägger ihop en serie bestående av grundton + jämna övertoner och då fås grundtonen som tonhöjd. Felet du därefter gör är att du i denna serie helt plötsligt tar bort grundtonen och enbart har kvar de jämna övertonerna. Då har du faktiskt transponerat upp tonhöjden 1 oktav d v s från 200 Hz till 400 Hz där grundtonen (1:a deltonen) 400 Hz samt både jämna och udda övertoner finns med upp till n=9.
Wiki skrev:En delton är en enkel sinuston som tillsammans med andra deltoner bildar en sammansatt ton. Den delton som har lägst frekvens kallas ibland grundton och alla andra kan då kallas övertoner. Tonerna från alla akustiska musikinstrument är sammansatta och innehåller alltså flera deltoner. Deltoner numreras i stigande frekvensordning med början på nummer 1. Första deltonen är alltså grundton, andra deltonen är samma som första övertonen. En överton med nummer n kan alltid kallas för delton med nummer n+1. För deltonserier som liknar den harmoniska kan det uppstå ett numreringsproblem. Om en ton bara har den harmoniska seriens udda deltoner, alltså bara frekvenserna f, 3f, 5f och så vidare, borde deltonen 3f strängt taget kallas för andra deltonen. En trombon som ska spela tonen A på 110 Hz i stora oktaven spelar i verkligheten en komplex ton som samtidigt innehåller 110, 220, 330, 440 Hz och så vidare. Frekvenserna bildar en serie som kallas för harmonisk deltonserie. Om första deltonen har frekvensen f, har delton nummer n frekvensen n*f, vilket ger serien f, 2f, 3f, 4f, 5f och så vidare. Av dessa ligger deltonerna f, 2f, 4f, 8f, 16f och så vidare på oktavavstånd.
Första överton är alltså andra delton ofta benämnd andraton. Detta kan ibland ge orsak till viss förvirring innan man kommit in i nomenklaturen.
Flint, i din första serie är differensen mellan deltonerna dels 400, dels 200 Hz därför att du glömde ta med 3:e och 5:e deltonen för att få en serie med 200 Hz som grundton.
Åter igen: Om du tar serien; 200, 400, 600, 800, 1000, 1200, 1400, 1600 Hz så har den serien grundtonen med frekvens=200 Hz. Eftersom det är en harmonisk serie kan det kan uttryckas som: SUMMA f*(n + 1) eller ∑f*(n + 1) där n är positiva heltal från 0 till 7 d v s n=0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7.
Från denna serie kan du därefter ta bort termen som har n=0. Då kommer fortfarande frekvensen vara 200 Hz för att uttrycka denna harmoniska serie, fast utan termen n=0. Det är en serie med frekvensen = 200 Hz där n= heltal från 1 till 7. Den upplevda tonhöjden blir då 200 Hz.
I ditt andra fall utgår du från f=200 Hz och sätter n=0, 1, 3, 5, 7, 9 för att ha med grundton + alla jämna deltoner. So far so good. Problemet uppstår då du därefter tar du bort n=0. Då har du faktiskt helt och hållet tagit bort 200 Hz som grundton/repetitionsfrekvens. Kvar finns istället 400 Hz som frekvens med både dess udda och jämna övertoner d v s från n=0 till n=9 och 400 Hz blir därför den upplevda tonhöjden i den serien.
Det kan skrivas ∑400*(n + 1) där n är positiva heltal från 0 till 9 d v s n=0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9.
Läs gärna på angående tonhöjd så kommer du förstå att det jag skriver är det som står i skolböckerna. Så himla svårt kan det inte vara. Jag försöker i alla fall skriva så klart jag kan. Jag får hoppas att någon förstår.
Jag vill dock påpeka att hörseln varken är linjär eller tidsinvariant. Därför kan det kombineras olika komplexa toner, både harmoniska och icke-harmoniska, som spelar en ett spratt som ofta utnyttjas inom musiken.
Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
och det är ungefär just detta jag också försöker skriva. Jag menar dock att grundtonen inte återskapas med betoningen på återskapas. Jag reagerar på ordet återskapas. Låt mig förklara vad jag menar med återskapas och det är om hörseln helt plötsligt skulle få för sig att generera aktivitet i den frekvenskanal där det inte finns input. Så är det inte. Därmed återskapas inget. Däremot skapas det en upplevd tonhöjd på grund av den gemensamma differensfrekvensen mellan övertonerna. Det finns både en platsrelaterad tonhöjd som beror på hörselns tonotopiska struktur. Det finns även en temporal del. Sedan bör det kanske nämnas att den uppfattade tonhöjden till viss del även varierar något med olika ljudtryck.
