Mastringdebatt

[matså]

"Hur fasen kan man vilja att ens egen musik skall låta "dåligt" .??"

Man tycker att det låter bra, såklart. Det är bara hifinördar som tycker att det låter dåligt.

så du tycker att kvaliten på de flesta skivor är helt okej då? Och att vi här är en bunt hifinördar som är lite petiga? Ok ta bort mig för jag har bara en svenssonsanläggning!

Så det är hifinörderi med en bra inspelning? Låtom oss då köpa för att hela världen skall bli hifinördar.

[CJNE]

så du tycker att kvaliten på de flesta skivor är helt okej då? Och att vi här är en bunt hifinördar som är lite petiga? Ok ta bort mig för jag har bara en svenssonsanläggning!

Så det är hifinörderi med en bra inspelning? Låtom oss då köpa för att hela världen skall bli hifinördar.

Det ligger nog en del i att musikerna själva ofta har en annan upfattning om vad som är bra ljud jämfört med oss hifinördar (oavsett anläggningsbudget).
Kompressorn kan ju till exempel göra så att småmissar i anslag på gitarren kan fixas till och därmed ge "bättre ljud", att dynamiken blir sämre är kanske lika viktigt i det fallet (för den som spelat ).

[E]

Mycket bra av LTS (och alla vi medlemmar som gör det möjligt)!

Snart kommer dessutom årets första MoLt, välkomstbrev,
medlemsnummer, möjlighet att registrera sig (som medlem) på LTS
webbforum, samt att där komma åt LTS medlemsavdelning och
denna debattinspelning. Inte illa!

Vågar man säga: Länge leve LTS!
Åtminstone så länge det behövs.

Mvh E*

PS. Är inspelningen månne gjord med en holofonisk återgivning
som mål? Det vore ju klart extra ballt.

PPS. Himla synd att inte mastringsbeställarna och de i många fall
ansvariga för det dåliga fonogramljudet - de stora skivbolagen -
ville deltaga. Går de att diskutera med på annat sätt, eller
vill de inte alls befatta sig med oss musikälskare?

[Bravo]

Förskräckligt vilka inställningar det finns.

Att det finns besynnerliga tekniker vet man ju, men att det finns artister som önskar denna ljudsoppa är mer underligt.
Man kan ju undra vilka artister och i vilket syfte dessa är ute.
Är det c-laget som försöker dölja uselt musikaliskt kunnande och handhavande bland en hög av effekter, eller gillar de verkligen detta musikaliska söndertrasande?

[PekkaJohansson]

Mycket handlar alltså om viljan att låta mest. Artisterna jämför enligt uppgift med andra plattor och kräver än mer komprimering och nivåhöjning enligt devisen "högst är bäst". Kents "Vapen och ammunition" var visst extremt komprimerad redan när den kom till masteringstudion. Här tycker jag nog att någon borde kunna säga att nu får det banne mig vara nog. Vi skulle kanske starta ett upprop och skicka till Jocke Berg?

Det är intressant att jämföra med vissa svenska pop- och rockgrupper inspelade under åren kring 1980. Flera plattor med band som Ebba Grön, Mörbyligan, Noice och GT låter oerhört mycket bättre och oprocessade än t ex Kent eller Broder Daniel. Ändå har de alla sitt eget unika sound. Kanske borde dagens inspelningstekniker och musiker lyssna och lära?

Med vänlig hälsning

Pekka Johansson

[bosco]

Jag tror mycket är ProTools fel... för mycket "makt" vid mixningen gör att man "måste" använda de roliga funktionerna. Min uppfattning är att man inte ska stirra sig blind på mastringen när så många fel begås redan tidigare. Se tråden om Autotune: Autotune - varför?

[EngelholmAudio_inaktiv]

Det verkar som att inget är fel, vilket gör deras arbetssituation rejält mycket enklare!

Vidare är det total begrepsförvirrning. Att prata om inspelningskvalite som är bra idag men inte imorgon (dvs "mode-kvaliteer") är ju en bit utanför målet.

[E]

Vi skulle kanske starta ett upprop och skicka till Jocke Berg?

Varför inte till hela skivindustrin, inkl. alla större artister?

Men din tanke kanske var att verkliga Kent-diggare skulle framföra
sin ljudkvalitetsåsikt. För att få större inflytande, liksom.

På följande länk finns för övrigt en radiointervju från 1991 med
Roxette, i vilken Per visar sig mycket förtjust i radions kompression;
han nämner den sisådär tio gånger under intervjun.
http://members01.chello.se/goran.lindemark/index1.htm
(Det är avsnitt 24.)

[...] och GT låter oerhört mycket bättre och oprocessade än t ex Kent eller Broder Daniel. Ändå har de alla sitt eget unika sound.

(min understrykning)
Precis!

Apropå sound så står det ju om det i ...

Snart kommer dessutom årets första MoLt,

Gissa vad ...! / Guess what! När man talar om 'et ...

Inget välkomstbrev dock, men det var kanske ett missförstånd att
man skulle få ett sådant. Nu vet man ju i alla fall att pengarna kom
fram för ganska precis två månader sedan. Det känns skönt.

Adressetiketten var dock väldigt slarvigt skriven (utöver suddig och
linjerad likt från en dåligt rengjord bläckstråleskrivare).
Postnumrets första siffra är fel och bokstav två och tre är
omkastade i gatunamnet. All heder åt Posten som levererar rätt
ändå! (Postnumret är korr. med kulspets - av Posten?)

Om Alexi läser detta, kan han ju se över adressen för medl. 6338.
LTS registrators e-postadress får man nämligen ingen respons
från, så det är nog lönlöst att skriva dit.
(Det ska vara en åtta i postnumret!)

Men nu ska här läsas MoLt!

Mvh E*

[IngOehman]

Det där med att lägga ansvaret på ProTools vill jag med emfas protestera mot. Det är aldrig apparaters fel att missbruk förekommer. Ungefär som man inte skall skylla på en köksknivstillverkare när någon blir nedstucken i köket.

ProTools är dessutom på intet sätt värre än något annat i inspelningsapparaturväg, tvärtom! Det ger möjlighet att backa i processen och därmed undvika att använda förfulande processer som man lagt till tidigare. Detta framgick med önskvärd tydlighet under debatten av Owe Svenssons klara inlägg. Han berättade att han faktiskt i slutmix (vilket kan sägas vara filmvärldens motsvarighet till mastring) oftare plockar bort fula apparater i signalvägen (som kanske lagt dit av en örontrött tekniker) än lägger till nya (som mastringsteknikerna alltid gör).

Arbetar man med ProTools och är klok nog att inte göra destruktiva kopieringar under vägs (och förstås aldrig spelar in initialt med färgande rörmikrofonförstärkare, med limiters eller med kompressorer) går det att reparera misstag utan att ta fram nödlösningsapparater som vrider sönder ljudet ytterligare i försök att kompensera fel på inspelningen. Allt man behöver göra är att backa i processen och ta bort de apparater som färgar illa.

Om man haft möjlighet att lyssna på ett hundratal tvåkanalsmixningar före mastring och jämfört med hur de låter efter mastring, som jag har, så känns det trots allt som om mastring är det stora problemet.

I synnerhet konstnärligt. Det som sker i studion går ju att ta om om det blir fel, och allt sker ju med alla konstnärligt inblandade närvarande. Så är inte alltid fallet i mastringsstudion.


Vh, iö

[E]

(och förstås aldrig spelar in initialt med färgande rörmikrofonförstärkare, med limiters eller med kompressorer)

Glömde du sunkiga mikrofoner, eller var det ett medvetet bortval?

Mvh E*

[bosco]

Det där med att lägga ansvaret på ProTools vill jag med emfas protestera mot. Det är aldrig apparaters fel att missbruk förekommer. Ungefär som man inte skall skylla på en köksknivstillverkare när någon blir nedstucken i köket.

ProTools är dessutom på intet sätt värre än något annat i inspelningsapparaturväg, tvärtom!

Jag borde lära mig att vara tydligare med att skriva vad jag tänker. Jag tycker att alla DAW-system är fantastiska verktyg, sitter själv ganska mycket med ett sådant. Men jag menar att sättet man använder dem på har gått till överdrift. Trumslingor klipps isär och sätts ihop till att vara övermänskligt exakta och/eller triggas att använda samplingar osv. Jag tycker det tar död på musiken istället för att återskapa händelsen. Kanske beror meningsskiljaktigheterna till viss del på vilken typ av musik man diskuterar?

I amerikanska (Los Angeles-)produktioner är Autotune mer eller mindre standard idag, är det likadant i Sverige? Dystert är det i alla fall.

Men framförallt: Jag välkomnar verkligen LTS-satsningen mot mastring, jag vill bara lyfta fram en annan aspekt av problemet som jag ser det. Det är lätt att ställa till det redan innan mastring (pga okunskap eller helt enkelt dålig smak ), men i hur står utsträckning det sker i Sverige kan jag bara spekulera i.

[IngOehman]

Bosco:
Ja, jag håller med om allt du skriver. Sättet man använder inspelningsutrustningen är ofta musikdödande. Och ja, det är alldeles på tok för vanligt att man använder autotune även Sverige. Även live!

(och förstås aldrig spelar in initialt med färgande rörmikrofonförstärkare, med limiters eller med kompressorer)

Glömde du sunkiga mikrofoner, eller var det ett medvetet bortval?

Mvh E*

Nej respektive ja. Men kanske jag borde ha nämnt dem ändå?

Det finns ju massor av fall där man önskar att bättre mikrofoer använts från början, men frågan är svårare när det gäller mikrofoner än för andra delar av kedjan.

En mikrofon är ju ingen transmissionslänk med en insignal och en utsignal, som kan simuleras senare i kedjan.

En mikrofon är en ljudfältsenkoder, som hör olika starkt i olika rikningar. Det sätt en mikrofon plockar upp och balanserar ljud från sin omgivning är unikt för varje mikrofon. Detta alltså utöver sådana endimensionella egenskaper som mikrofonens klangfärg och eventuella orenheter den tillför. Det finns därför fall där man i en produktion vill ta tillvara en specifik mikrofons (eller ett mikrofonpars) sätt att enkoda en akustisk händelse.


Vh, iö

[E]

Visst är det en flerdimensionell ljudfältsenkoder, och rätt sådan ska
förstås användas till rätt applikation, men är det fel att hävda att
sunkiga mikrofoner (med kraftiga klangfärgningar,
transientpåverkan, etc) dödar den akustiska händelsen potentiellt
ungefär lika mycket som de andra, endimensionella apparaterna du
tog upp?

Lägg därtill missbruk av sunkiga mikrofoner, exempelvis
sångmikrofoner på tok för nära munnen, så har man väl en ganska
betydande variabel?

Mvh E*

PS. Vill dock förtydliga att det självklart är bra att en sak tas i
sänder, dvs mastringsdebatten mår bäst av att inte mixas (!) med
auto-tune, sunkiga mikrofoner, kraftigt förstörande
mikrofonrörförstärkare och dylikt.

[hifirocker]

Snart kommer dessutom årets första MoLt, välkomstbrev,
medlemsnummer, möjlighet att registrera sig (som medlem) på LTS
webbforum, samt att där komma åt LTS medlemsavdelning och
denna debattinspelning. Inte illa!

Någon som vet var på LTS hemsida man hittar debattinspelningen?
Är det forumet eller på vanliga sajten? Hittar inget på något av dem .

[E]

Det lilla ordet "snart" stod ju allra först i den citerade meningen.

Förhoppningsvis finns det någon medlemsreserverad avdelning på
webbforumet där man kan hitta den ev. holofoniska inspelningen.
Snart.

Fast, den behöver ju inte nödvändigtvis reserveras för medlemmar.

Mvh E*

PS. Insp. av "superhelgen" bör väl vara för medlemmar endast,
dock. Snart.

[n3mmr]

Det vore bra om man, t ex i MoLT kunde få en recension av debatten t ex från IÖ, och en annan recension från t ex Cutting-room-gubben.

Båda bör i det nummer där de publiceras stå helt okommenterade och oemotsagda.

Kommentarer kan sen anstå till numret efter.

[bosco]

Båda bör i det nummer där de publiceras stå helt okommenterade och oemotsagda.

Kommentarer kan sen anstå till numret efter.

Tar ju evigheter... Släpp loss alla på LTS-forumet istället!

[Maarten]

Ja detta initiativ av LTS styrelse är bara att applådera! Mer debatt, öppenhet och klarspråk!

[flateartharn]

Studio-kidsen har nog aldrig hört hur maffigt även ett kraftigt distat punkband kan låta när man lyckas fånga gitarrstackarna rätt och lirar genom en sjysst re-cappad/kort-optimerad Naim 32/250 ;:) Gärna med ett par gamla Linn Kan eller Sara på slutet.

Tyvärr är det en annan bild av sig själva som hifinördarna frammanar. Och där håller jag med studio-folket. Det finns inget värre än hifi-skivor med plinkig gitarr. Jo förresten, hifi-skivor med kyrkorgel är nåra snäpp värre .... och när jag tänker efter så slår nog hifi-skivor med soft jazz alla tiders tråkighetsrekord ;:))

Att skylla på ProTools är enkelt men problemet är snarare att DAW:ar medfört att PC-nördar tror att det är professionella inspelningstekniker bara för att de kan ladda upp en trave plugins på varje kanal. Många vet inte heller hur man spelar in digitalt utan försöker spela in så nära 0dB som möjligt därför att de har den helt felaktiga uppfattningen att de får "mer upplösning" då. Jag håller själv på med elektronisk (elektroakustisk) musik av det mer experimentella slaget och har ProTools HD/Accel i källarstudion. ProTools HD är ett av de få digitala systemen som faktiskt har en o.k. arkitektur (och all heder åt Digidesign som valt att publicera denna information öppet) men det är inte standard-inställningen, man måste själv kopiera in deras "dithering mixer" för att den ska användas när 56-bits ackumulatorn (som används vid mixning) konverteras till 24-bit. Och man måste själv se till att använda EQ etc. från leverantörer som implementerat dithering när de går tillbaka från sina interna 48-bits algoritmer till ProTools 24-bitsbuss. Och man måste som sagt veta att tracka med nivåerna satta lågt.

De flesta tillverkare av digitala inspelningssystem gör inte allt korrekt därför att det kostar pengar (processorkraft). De vill inte ens berätta om sin interna arkitektur. Istället vill de skryta om hur många kanaler de har och hur många EQ man får in. Många system som kör native på en persondator använder dessutom 32-bit flyttal där det i princip inte *går* att göra korrekt dithering om du inte kan komma in i processorns mikrokod för flyttal och göra det (och den kan man inte). Istället skiter man i dithering och hoppas flytalsberäkningarnas avrudningsfel ska ersätta dithering (men avrundningsfelen är inte random utan signalberoende och därför distortion).

Tillsammans med sönderkomprimeringen och att man spelar in själv istället för att använda professionella tekniker bidrar det här till det typiska 90-talssoundet (vasst och platt).

Det roliga är ju att CD-standarden på 44/16 faktiskt kan låta *riktigt* väldigt bra. 16-bit är för lite under redigering/mixning men som distributionsformat är det faktiskt svårt att skilja från 24-bit mastern om man använder sjysst noise-shaping när man går från 24 -> 16 bit (testa Pow-R typ 3 som finns i många system nu - bl.a. ProTools).

Att man nu dessutom allt oftare ser mindre nät-shoppar för musik som säljer musik i flac-format (dvs. oförstörd 44/16 CD-standard) är ett gott tecken. Apple iTunes innehåller numera "Apple Lossless" kompression som ju också förmedlar 44/16 utan förvrängning och snart kanske deras on-line musikshop säljer musik i det formatet också (även iPodden klarar ju Lossless - man behöver inte krossa ljudet med MP3 bara för man har en iPod).

[E]

Intressant inlägg, flateartharn!

och när jag tänker efter så slår nog hifi-skivor med soft jazz alla tiders tråkighetsrekord ;:))

Ja, Café Blue är verkligen dödstråkig.

Tyvärr känns den ju inte perfekt inspelad, även om den har
väsentligt bättre ljudkvalitet än väldigt många andra fonogram.

Många vet inte heller hur man spelar in digitalt utan försöker spela in så nära 0dB som möjligt därför att de har den helt felaktiga uppfattningen att de får "mer upplösning" då.

Ja, detta verkar tyvärr vanligt bland amatörer. Frågan är om det är
vanligt även bland proffs?

Många system som kör native på en persondator använder dessutom 32-bit flyttal där det i princip inte *går* att göra korrekt dithering om du inte kan komma in i processorns mikrokod för flyttal och göra det (och den kan man inte). Istället skiter man i dithering och hoppas flytalsberäkningarnas avrudningsfel ska ersätta dithering (men avrundningsfelen är inte random utan signalberoende och därför distortion).

ProTools är kostar ju mycket pengar och är välanvänt i
proffsvärlden - antas därför ofta vara extremt bra. Frågan är om
det är så mycket bättre ljudkvalitetsmässigt än t ex en PC med
Cubase?

Finns det någon som publicerat mätningar på den distorsion du
pratar om i exempelvis Cubase? Hur pass hörbar är den? Cubase
kör väl 32 bitars flyttal.

Öht mätningar/tester på digitala grunkor vore mycket intressanta
att se! T ex mjukvaru-EQ: Finns det seriösa tester av sådana (dvs
inga subjektiva åsikter om hur trevligt en viss EQ färgar ljudet)?

Tillsammans med sönderkomprimeringen och att man spelar in själv istället för att använda professionella tekniker bidrar det här till det typiska 90-talssoundet (vasst och platt).

Bland amatörer (t ex musiker som agerar ljudtekniker) är det
vanligt att det diskuteras hur man "pressar upp volymen" så att
det låter som på skiva, utan att det låter allt för stelt/platt.

Tänk om de (eller åtminstone de ansvariga för fonogramljudet på
större utgivningar) kunde förstå att man använder volymkontrollen
på avspelningsapparaturen till sådant, och att det är häftigare att
uppskattas för musiken, i stället för att fånga relativt ointresserade
lyssnare medelst volym och förstörd ljudkvalitet.

Kanske skulle det gå att införa en RMS-maxnivå för att få ge ut
fonogram?

Mvh E*

[Vogel]

Som ägare till en inspelningsstudio måste jag inflika att det faktiskt finns några vettiga poänger med masteringstudios...även om de är långt färre än masteringtekniker gärna vill påskina.

Ett exempel handlar om rena kostnader för den utrustning som finns i en masteringstudio jämfört med det som finns i en inspelningsstudio. Under inspelningen av en låt fick jag problem med sångarens s-ljud, hur jag än placerade honom och vilken mik jag än valde var de för genomträngande. Jag har tre olika de-essers (en kompressor som endast påverkar ett smalt frekvensområde, och som kan användas för att dämpa ut t.ex s-ljud), men alla fick honom bara att låta som att han läspade.

Flera här i hifi-lägret tycker kanske att eftersom det uppenbarligen var så han lät, så var det väl bra att det hördes i inspelningen. Personligen har jag dock inställningen att jag hellre har en inspelning som låter subjektivt bra (enligt min egen uppfattning), än en som låter dokumentärt äkta. (Jag tar på mig asbestdräkten och inväntar flamandet). Ofta sammanfaller dessa, men inte alltid. Denna sångares s-ljud var något jag gärna ville slippa på inspelningen (och han själv anmärkte på dem). Den bästa lösningen hade förstås varit att kalla in en logoped! Men det fanns inte riktigt tid eller möjlighet för det – och det förväntades att jag skulle lösa problemet.

När jag satt med Björn Engelmann i The Cutting Room nämnde jag just s-ljuden. Björn störde sig inte på dem så mycket, men han erbjöd sig att försöka göra dem trevligare. Han kopplade in en Weiss DS1 (compressor/limiter/de-esser), och trollade bort det obehagliga i s-ljudet. Jag lyssnade flera gånger med och utan DS1 inkopplad, och jag kunde verkligen inte höra någon annan förändring än att s-ljuden blivit trevligare. Min haka var rätt nära golvet i det här läget.

Nu är det baske mig till att en Weiss DS1 är ruskigt bra, den kostar nämligen omkring 25.000 kr. Och här är min poäng: Hur gärna jag än skulle vilja ha en sådan finns det absolut ingen ekonomisk möjlighet för mig att ta den investeringen, speciellt med tanke att det är något jag kommer att använda väldigt sällan. Däremot sitter den fint i en masteringstudio, där de just har till jobb att lösa tekniska problem av den här sorten. Det är helt enkelt rent ekonomiskt mycket vettigare att ha en specialiserad masteringstudio som löser den här typen av problem.

Jag håller med om allt som sagts här i tråden, att det är bäst att lösa problem vid källan, och att överkomprimering är ett otyg. Men i det här fallet fanns helt enkelt inte möjligheten att lösa problemet.

Det låter iallafall som att det var en intressant och trevlig debatt. Björn E är en väldigt nyanserad person som är nyfiken på andras åsikter och gärna tar in nytt, snarare än någon som måste trumma igenom sin egen till varje pris. Man önskar att fler var på det sättet.

Hälsningar
/Henrik

[Alexi]

Bra inlägg Vogel/Henrik, vilka lysnings monitor var det du hade i din studio vid tillfället?

[E]

Får vi inte lyssna på debatten snart?

En annan detalj som brukar anföras till mastringstudions fördel, är
att man där inte behöver ha ett stort mixerbord och en massa
annan utrustning till hands, varför man kan åstadkomma en mycket
bättre lyssningsmiljö.

Ing. Öhman kanske kan berätta mer om hur illa sådan utrustning
behöver skada lyssningsmiljön, i ett vettigt konstruerat
studiokontrollrum?

Mvh E*

[Vogel]

Bra inlägg Vogel/Henrik, vilka lysnings monitor var det du hade i din studio vid tillfället?

Genelec 1031, avskyvärda tingestar som kostar en förmögenhet. Nu har jag kompletterat med ett par pr10 (studiovarianten av piP). Mycket bättre...som ni vet.

Hälsningar
/Henrik

[Morello]

Ja, piP i konsolversion lät uppenbart bättre än 1031

[n3mmr]

Under inspelningen av en låt fick jag problem med sångarens s-ljud, hur jag än placerade honom och vilken mik jag än valde var de för genomträngande. Jag har tre olika de-essers (en kompressor som endast påverkar ett smalt frekvensområde, och som kan användas för att dämpa ut t.ex s-ljud), men alla fick honom bara att låta som att han läspade.
....

När jag satt med Björn Engelmann i The Cutting Room nämnde jag just s-ljuden. Björn störde sig inte på dem så mycket, men han erbjöd sig att försöka göra dem trevligare. Han kopplade in en Weiss DS1 (compressor/limiter/de-esser), och trollade bort det obehagliga i s-ljudet. Jag lyssnade flera gånger med och utan DS1 inkopplad, och jag kunde verkligen inte höra någon annan förändring än att s-ljuden blivit trevligare. Min haka var rätt nära golvet i det här läget.

Hälsningar
/Henrik

Kan man inte tänka sig att det varit bättre med en service på Cutting Room som innebar att man fick låna en DS1 i en dag eller 2....
Så att man slapp de-essa alla ljud, utan bara sångaren.

[W201]

Eftersom det samlats en massa studiofolk i denna tråden passar jag på att fråga:
Finns problemen i DAW:s (som flateartharn beskrev) även i "hårddisk-ADAT" och liknande digitalsystem? Detta eftersom jag snart står i begrepp att handla en multikanalinspelare...

[E]

Genelec 1031, avskyvärda tingestar som kostar en förmögenhet.

Likväl av många ansedda såsom varande mycket fin lyssning (även
bland proffs?). Är det inte lite märkligt, egentligen?

Mvh E*

PS. Har LTS tekniksektion haft någon sorts lyssningsträff i Helter Skelter?

[BlueBond]

Som i många andra branscher råder begreppet "lika barn leka bäst" även i studiosammanhang. Genelec är ju en standard bland studios/broadcast sedan säkert 20+ år & det är mer fråga om att "undvika överraskningar" & "vara kompatibel" med "alla andra", mer än att ha "bästa möjliga lyssning".

Samma sak råder ju med ProTools sedan ett decenium. Långt ifrån den bästa applikationen för ljudredigering, men väldigt väl spridd bland studios, i synnerhet Svedala.

Många vet inte heller hur man spelar in digitalt utan försöker spela in så nära 0dB som möjligt därför att de har den helt felaktiga uppfattningen att de får "mer upplösning" då.

Intressant kommentar, som tål att tänkas på. Personligen tror jag ändå det är bra att "skapligt med nivå in" även i den digitala domänen. Man behöver ju inte "slicka nollan" kanske, utan ha en del headroom kvar, i synnerhet då de flesta jobbar med 24bitars upplösning idag.
Dock öppnar ju detta dörren till en debatt som pågått i studiovärlden sedan flera år, om hurvida man skall "mixa analogt" eller "mixa i datorn/digitalt". Ett stort problem med att mixa i den digitala domänen är ju att stereo-bussen som skall summera alla inkommande kanaler får "för mycket & göra", eller "kräks". Huvudorsaken till detta tror jag är att många matar på med alldeles för mycket signal in ifrån resp. kanal, där - om man legat nära "nollan" & inte backat regeln tillräckligt - kommer få strul. Också därför som "mixa analogt" mer eller mindre alltid "låter bättre" enligt de flesta.
Sedan kan man ju (vissa gör det) utnyttja effekten av att mixbussen kräks, som en del i ett "sound".

Kul va!?

[E]

Ing. Öhman kanske kan berätta mer om hur illa sådan utrustning
behöver skada lyssningsmiljön, i ett vettigt konstruerat
studiokontrollrum?

Om han känner för det, förstås!

Mvh E*