Ärlighet varar längst?

[petersteindl]

Ok, så oärlighet varar kanske längst

Då kommer nästa problem. Han frågar ”hur tycker du det låter?”

Nu börjar det bli svårt!

Undvik skyttegravar. Sedan kan det vara stor diskrepens beroende på musiksmak och urval av skivor. Det kan eftersträvas helt olika saker.

Jag brukar exempelvis säga så här:

Jag eftersträvar själv en större ljudbild där inspelningslokalen kommer fram tydligare.
Trycket i elgitarrer finns där men oftast blir det svulstiga cellos.
Basen är fet och god med tunggung men jag föredrar en mer nyanserad bas på basfiol.

Det är inte säkert att det ljud jag har faller andra på läppen med den musik som de andra konsummerar. Vill man vara lite kryptisk kan man säga: Väldigt intressant ljud. Får man då frågan, hur menar du? Så kan man svara: Det är som skillnaden mellan en god kopp kaffe och en välutrustad cykel. Oftast behöver man därefter inte svara på mer frågor.

Mvh
Peter

[ChristianAndersson]

Användbar fråga som numera används som floskel:

"Hur tänker du där?"

[MichaelG]

Flera har redan varit inne på detta, men man måste förstå syftet med frågan innan man besvarar den. Är det någon som stolt vill visa upp sin nya anläggning, så finns det ingen anledning att säga något negativt oavsett vad man tycker. Ofta finns det något positivt att säga: "fasen vilka snygga högtalare" "bra tryck i basen" "len och fin i diskanten" "rockigt ljud" "riktigt detaljerat ljud" etc. Man är inte oärlig bara för att man endast säger det som är positivt.

Om någon verkligen vill ha ens ärliga uppfattning så är ledtråden att de ofta formulerar ett problem först. Något de är missnöjda med, eller något de vill förbättra. Om de däremot med strålande ögon bara vill ha beröm - ge då beröm. Har man svårt att ge beröm när man inte är helt positiv, så har man något att träna på. Det går alltid att hitta något.

[Svante]

Har man svårt att ge beröm när man inte är helt positiv, så har man något att träna på. Det går alltid att hitta något.

Det där har jag funderat mycket på, jag hör till dem som har svårt att ge beröm. Jag vet att beröm fungerar som smörjmedel och får människor att bli glada. Men samtidigt så är inte människor dummare än att de förstår att beröm ofta är falskt, vilket i sin tur gör att många har svårt att tro på det beröm de får. På så sätt är ärlighet bäst, men det kräver en ganska nära relation. Och det är väl därför som nära relationer är så himla trevliga; man kan säga opositiva saker till varandra, men förstå att man gör det för att tala om hur det är, av omtanke.

[MichaelG]

Men samtidigt så är inte människor dummare än att de förstår att beröm ofta är falskt, vilket i sin tur gör att många har svårt att tro på det beröm de får.

Helt riktigt! Men jag avser bara äkta beröm. Och det är häri träningen ligger. Att ljuga ihop beröm är lätt - men tämligen värdelöst. Att hitta ett äkta beröm där det är svårt att hitta, kan man behöva träna på för det faller sig inte helt naturligt.

[Jodah]

Vi är nog alla här rätt duktiga på felsökning helt enkelt
En bra kompetens i sig men inte i alla sammanhang.

Ett peka på och kommentera alla fel man hittar i ett förhållande kan vara rätt vådligt

[Harryup]

Oombedd så skulle jag aldrig börja rådda med folks grejor. Frågar folk om vad jag tycker så är jag ärlig men det betyder inte att man behöver dissa någons grejor. Man kan tala om vad man skulle sakna eller vilja ändra om det var ens egen anläggning. Och så är det bra med det.
Jag har lyssnat på många anläggningar jag inte skulle vilja äga men jag har också åkt i en massa bilar som jag inte skulle viljat äga. Har jag haft behov av att dissa dom? Nä, absolut aldrig. Och en sak är också att man skall inte överskatta ens egen kompetens då det gäller att skapa en ljudåtergivning som andra gillar. Bara för att man är intresserad så kanske man inte är särskilt kapabel att skapa ett ljud som tilltalar andra då det gäller akustisk musik. Hur en synth låter vet ju alla men hur låter en cello är ju inte givet att man är ense om.
Så, håll i hatten och var trevliga och man kan vara ärlig utan att tokförklara andras val eftersom det kanske faktiskt är så att man inte har rätt själv bara för att man hänger på faktiskt eller för att man har en ingenjörsutbildning.


/harryupÄ

[AndreasArvidsson]

Jag håller helt med Harryup. Jag skulle aldrig var oärlig eller medvetet otrevligt så frågar någon så svarar jag ärligt, men utan att "dissa" något.

[Nattlorden]

Ok, så oärlighet varar kanske längst

Då kommer nästa problem. Han frågar ”hur tycker du det låter?”

Nu börjar det bli svårt!

Lite inspiration till hur man recenserar:

[Maccis]

[Svante]

Men samtidigt så är inte människor dummare än att de förstår att beröm ofta är falskt, vilket i sin tur gör att många har svårt att tro på det beröm de får.

Helt riktigt! Men jag avser bara äkta beröm. Och det är häri träningen ligger. Att ljuga ihop beröm är lätt - men tämligen värdelöst. Att hitta ett äkta beröm där det är svårt att hitta, kan man behöva träna på för det faller sig inte helt naturligt.

Fast även att "hitta" det som går att berömma är ett sätt att vinkla verkligheten, en form av lögn eller vilseledande även om det man säger i bokstavlig mening är sant.

[dewpo]

Jag har svårt att förstå att människor finner det stötande att andra inte delar deras uppfattning.
Vad är det som är stötande med att vi är olika varandra?

[Nattlorden]

Jag har svårt att förstå att människor finner det stötande att andra inte delar deras uppfattning.
Vad är det som är stötande med att vi är olika varandra?

Det som är stötande är inte att vi är olika, det som är stötande är att du inte är bäst....

[darkg]

Men samtidigt så är inte människor dummare än att de förstår att beröm ofta är falskt, vilket i sin tur gör att många har svårt att tro på det beröm de får.

Helt riktigt! Men jag avser bara äkta beröm. Och det är häri träningen ligger. Att ljuga ihop beröm är lätt - men tämligen värdelöst. Att hitta ett äkta beröm där det är svårt att hitta, kan man behöva träna på för det faller sig inte helt naturligt.

Fast även att "hitta" det som går att berömma är ett sätt att vinkla verkligheten, en form av lögn eller vilseledande även om det man säger i bokstavlig mening är sant.

Ja, så är det nog. Men det är också det där med att välja att se solen bakom molnen eller molnen framför solen, där det mer negativa perspektivet av någon anledning oftare förknippas med ärlighet.

Personligen tycker jag att jag och säkert en del andra bör bli bättre på att identifiera styrkor och ljuspunkter. När man väl, ställd inför en blandad kompott av verklighet, mest upplever bristerna är det liksom redan försent och blir krystat att tvinga fram något förlåtande litet flämtande plustecken.

[Laila]

Har en kompis vars farsa var bilnasare å som alternerade resan till arbetet med en kollega, de liftade med varandra varannan arbetsdag . . . typ. Kompisens farsa hade läst en en artikel om att speciellt män var uberkänsliga när det gällde förmågan att framföra ena biler på ett ena juste sätt. Aha, måste testas tyckte kompisens farsa å sa till kollegan ungefärligen såhär:
"jag tycker ju att du är en attans bra försäljare å en fantastisk kollega å vän, men en sak som du kanske skulle kunna förbättra är din bilkörning". Det tog visst ett par månader innan de började samåka igen . . . typer.

[MichaelG]

Fast även att "hitta" det som går att berömma är ett sätt att vinkla verkligheten, en form av lögn eller vilseledande även om det man säger i bokstavlig mening är sant.

Men att kunna se till sammanhanget är ju det som ger social kompetens. Om en vän vill ha mitt omdöme om något hen skaffat (exempelvis en ny ljudanläggning) men jag inser att vederbörande egentligen bara vill ha beröm, så tycker jag att jag gör fel om jag inte ger beröm. Men då vill jag göra det utan att ljuga. Om anläggningen låter tämligen medioker, men kan spela starkt, så kanske jag fokuserar på att det är kul att man verkligen kan dra på ordentligt. Och så låter jag bli att kommentera det jag inte gillar. Möjligen kan jag kommentera att det kan bli ännu bättre om man flyttar ut högtalarna något från väggen - typ.

Jag har en tendens ett tolka saker för bokstavligt (fråga min fru som emellanåt anser mig vara halvautistisk) men både mitt och andras liv har blivit enklare i takt med att jag lärt mig att det sagda inte alltid är det menade. Exempelvis att om "vad tycker du om min nya bil" egentligen betyder "snälla, snälla - se mig, bekräfta mig och ge mig beröm" så tycker jag det blir fel om jag svara vad jag tycker om bilen. I stället ger jag beröm.

[Svante]

Fast även att "hitta" det som går att berömma är ett sätt att vinkla verkligheten, en form av lögn eller vilseledande även om det man säger i bokstavlig mening är sant.

Men att kunna se till sammanhanget är ju det som ger social kompetens. Om en vän vill ha mitt omdöme om något hen skaffat (exempelvis en ny ljudanläggning) men jag inser att vederbörande egentligen bara vill ha beröm, så tycker jag att jag gör fel om jag inte ger beröm. Men då vill jag göra det utan att ljuga. Om anläggningen låter tämligen medioker, men kan spela starkt, så kanske jag fokuserar på att det är kul att man verkligen kan dra på ordentligt. Och så låter jag bli att kommentera det jag inte gillar. Möjligen kan jag kommentera att det kan bli ännu bättre om man flyttar ut högtalarna något från väggen - typ.

Jag håller med om att detta är en beskrivning av (en aspekt av) social kompetens, och att inte förstå detta är att vara socialt inkompetent, men jag vill samtidigt belysa att det inte är något som är bra i för stora doser. Beteendet är kortsiktigt och ger en del problem på sikt. Som att mottagaren till sist slutar tro på beröm, och börjar leta efter och fantisera ihop fel på egen hand som inte finns. Därför behöver alla människor åtminstone en nära vän som kan tala om hur det egentligen är och det behövs ett samförstånd att den/de personerna gör det av välvilja.

[AndreasArvidsson]

Jag tycker både MichaelG och Svante har bra poänger; man bör inte alltid bokstavstolka och vara överdrivet ärlig, men ibland så måste man vara det. Vad som passar beror på situationen och personen. Som jag ser det så kan och bör man (offtast) vara ärligare ju närmare vänner man är. Tex när man springer ihop med någon man knappt känner på stan och de frågar hur allt är så vill de inte ha en 30min utlägg om alla dina problem utan där är det "-Bara bra och du? -Ja då bara bra? Kul att ses igen. Hade bra!". Däremot när din bästa vän frågar om denna bör ställa upp i idol och du vet att hen inte kan sjunga alls så är det bara elakt och en björntjänst att säga "Ja gör det. Du är bäst!". Det resultatet vet vi ju alla hur det blir när juryn sågar dem.
Jag förväntar mig ärlighet när jag frågar mina vänner om återkoppling, men jag förväntar mig inte att bli sågad vid fotknölarna av någon mer eller mindre okänd person som jag inte bett om kritik ifrån.

[dewpo]

Exempelvis att om "vad tycker du om min nya bil" egentligen betyder "snälla, snälla - se mig, bekräfta mig och ge mig beröm" så tycker jag det blir fel om jag svara vad jag tycker om bilen. I stället ger jag beröm.

Men hur vet man om det är en vanlig Svensson's som ska åka från punkt A -> B med bilen men som egentligen inte är bilintresserad, Men har hostat upp 100 000 extra för att klättra ett pinnhål i hierarkin i villaområdet man pratar med?
Inte ett märkes freak som kan ett bilmärkes hela historia, Aldrig skulle kunna tänka sig köra något annat och som undrar varför inte du fascineras av den speciella luftfjädringen på den specifika modellen?

[Harryup]

En skillnad mellan hifi-konsumenter och bil-konsumenter är att bil-konsumenterna inte tror och vet att det finns bara en bil som är rätt.

Alla andra har defekter och är närmast trasiga beroende på deras felaktiga konstruktion som respektive marknadsavdelning tvingat fram.

/Harryup

[sportbilsentusiasten]

En skillnad mellan hifi-konsumenter och bil-konsumenter är att bil-konsumenterna inte tror och vet att det finns bara en bil som är rätt.

Isåfall beror det på att hifi-konsumenterna är socialt okompetenta.

[hammarn_2]

Ge kritik är en väldigt svår del av social interaktion rent generellt. Tycker jag. Ofta har jag det kämpigt redan på steg 1, att formulera en åsikt i mitt eget huvud som liksom inte klingar falskt på ett eller annat sätt.

Att den klingar falskt kan bero på att man är osäker på hur väl man läst av mottagaren av kritiken, och att man är osäker på ens bedömning av hur personen troligtvis kommer tolka åsikten man tycker sig ha. Man (jag) kan också känna osäkerhet kring vad man egentligen önskar uppnå med interaktionen och hur man på bästa sätt närmar sig det målet. Allt detta gör man på något sätt undermedvetet och ju mindre man litar på sina intryck, desto svårare är det att bara komma till stadiet där man ska artikulera tanken.


När det gäller att tycka nåt om ljud, som imo är svårt bara när jag sitter och filosoferar för mig själv, så är osäkerheterna väldigt stora nästan helt utan fasta/gemensamma hållpunkter inledningsvis.

[jonaz81a]

Vi kanske kan ta ett konkret exempel.


När jag satt och slösurfade i morse stötte jag på denna Youtube-video. Nu har jag så klart inte hört denna lirares anläggning men jag är skapligt säker på att finns ett par rent uppenbara förbättringar att göra som inte har med bättre kablar att göra vilket personen i fråga verkar tro är den enda förbättringen som finns att göra...



Hur skulle ni föra fram denna information till ägaren av denna svindyra anläggning som gissningsvis låter om inte illa så i alla fall klart sämre än vad den skulle kunna göra?

[BORIS]

Ja, ett alldeles utmärkt exempel på faktiskt.se-hybrisen, konkret och så. Man pratar självgott om att det finns uppenbara förbättringar att göra utan att ha en aning om och ännu mindre intressera sig för vad ägaren faktiskt (av olika anledningar) vill ha. Kanske finns det andra värden som är större än de rent akustiska? Har hört att det finns, true story.

Så, en bra tumregel är att först ta reda på vad ägaren vill ha, vilka möjligheter till förändring finns. Det kan t.ex. vara uteslutet att klä lägenheten med mjuka väggar, eller lägga in en matta eller vad käpphästen för dagen nu må vara. Så hur bra det än känns att frälsa någon med sina faktisterier är det klokt att hålla i minnet att det viktiga är inte att briljera utan att innehavaren blir nöjd och glad.

[Svante]

Hur skulle ni föra fram denna information till ägaren av denna svindyra anläggning som gissningsvis låter om inte illa så i alla fall klart sämre än vad den skulle kunna göra?

Jag känner mig mycket mer bekväm med att titta på videon än jag skulle vara i samma rum, jag tror inte att jag skulle framföra något av värde alls.

[MichaelG]

En skillnad mellan hifi-konsumenter och bil-konsumenter är att bil-konsumenterna inte tror och vet att det finns bara en bil som är rätt.

Fast om man är inne på olika bilforum, hittar man en hel del personer som verkar ha oresonligt starka band till vissa bilmärken.

[MichaelG]

Ja, ett alldeles utmärkt exempel på faktiskt.se-hybrisen, konkret och så.

Om det är någon eller några skribenter du har synpunkter på, så kan du börja adressera dessa i stället för att blanda in Faktiskt varje gång du är sur på något. Det blir väldigt konstigt och faktiskt litet tröttsamt när du håller på att tjata om detta gång efter annan. Dina egna eventuellt värdefulla synpunkter riskerar att dränkas i ett kverulantiskt gnäll.

[BORIS]

Ja, ett alldeles utmärkt exempel på faktiskt.se-hybrisen, konkret och så.

Om det är någon eller några skribenter du har synpunkter på, så kan du börja adressera dessa i stället för att blanda in Faktiskt varje gång du är sur på något. Det blir väldigt konstigt och faktiskt litet tröttsamt när du håller på att tjata om detta gång efter annan. Dina egna eventuellt värdefulla synpunkter riskerar att dränkas i ett kverulantiskt gnäll.

Tack för dina synpunkter, håller med om att angrepp av typen ad hominem är kul men intresserar mig mer för strukturella fenomen. Men jag tar med mig “kverulantiskt gnäll“ det ger ett i övrigt innehållslöst inlägg illusionen av att säga något av vikt, snitsigt

/BORIS

[darkg]

Ja, ett alldeles utmärkt exempel på faktiskt.se-hybrisen, konkret och så.

Om det är någon eller några skribenter du har synpunkter på, så kan du börja adressera dessa i stället för att blanda in Faktiskt varje gång du är sur på något. Det blir väldigt konstigt och faktiskt litet tröttsamt när du håller på att tjata om detta gång efter annan. Dina egna eventuellt värdefulla synpunkter riskerar att dränkas i ett kverulantiskt gnäll.

Tack för dina synpunkter, håller med om att angrepp av typen ad hominem är kul men intresserar mig mer för strukturella fenomen. Men jag tar med mig “kverulantiskt gnäll“ det ger ett i övrigt innehållslöst inlägg illusionen av att säga något av vikt, snitsigt

/BORIS

Bättre kan du, karln har ju rätt.

[CODY]

Eftersom det handlar om självförverkligande och ett njutningsmedel så säger jag inget om personen tycker att det låter bra.