Har audiofiler dålig musiksmak?

[manix]

Har du någon länk exakt till vilken det är?

Eller är det denna? https://open.spotify.com/album/5n9hV4so ... mVgECriPXA

Edit: Den kanske? https://naxosdirect.se/items/cantate-domino-15792
De ser lika ut men ändå inte

https://open.spotify.com/track/7LsS78P5 ... yd5nc5j5zg
Cantique de Noël (Sung in Swedish), låt nummer 9, även kallad Adams julsång eller O Helga Natt

[Conan]

Delvis, ja. Men folk har gasnka dålig musiksmak generellt. Det kan faktiskt vara så att en och annan audiofil har halkat in på lite bättre musik via välljudet, men då mer av misstag än något annat.

Men, det är ju så att mången audiofil spalr musik med bra ispelningar, eller sådant man tror är bra inspelningar (vet ett exempel på en skiva som användes som deom för att visa på "bra dynamik", en skiva som nästan helt saknar dynamik. Demo-snubben hade uppenbarlingen inte en aning om hur en inspelning med bra dynamik låter). Alltså, man lyssnar på hur bra det låter, inte på musiken. Och ibland (ofta?) kanske man inte ens tycker att muzaken är speciellt bra. Men fint och imponerande låter det... Du kommer inte att få speciellt många att erkänna att det är på det här sättet, men det är det.

Detdär är ju intressant. Har man anläggningen för att spela upp häftiga ljud eller njuta av musik ? Måste erkänna att jag vid en massa sinus-svep nästan tappade bort musiken ett tag

En musikälskare använder ljudanläggningen till att lyssna på musik. En audiofil använder musik till att lyssna på ljudanläggningen. Det är inte svårare än så och ingen har "fel". Man kan dessutom vara både musikälskare och audiofil samtidigt fast det kan bli lite splittrat.

[Nattlorden]

Delvis, ja. Men folk har gasnka dålig musiksmak generellt. Det kan faktiskt vara så att en och annan audiofil har halkat in på lite bättre musik via välljudet, men då mer av misstag än något annat.

Men, det är ju så att mången audiofil spalr musik med bra ispelningar, eller sådant man tror är bra inspelningar (vet ett exempel på en skiva som användes som deom för att visa på "bra dynamik", en skiva som nästan helt saknar dynamik. Demo-snubben hade uppenbarlingen inte en aning om hur en inspelning med bra dynamik låter). Alltså, man lyssnar på hur bra det låter, inte på musiken. Och ibland (ofta?) kanske man inte ens tycker att muzaken är speciellt bra. Men fint och imponerande låter det... Du kommer inte att få speciellt många att erkänna att det är på det här sättet, men det är det.

Sen har vi ett annat problem i diskussionen, nämligen att när man pratar om det så skiljs det sällan mellan makrodynamik och mikrodynamik. Om du har en låt som börjar väldigt svagt och ökar sakta och försiktigt upp till att avsluta högt... så kan du mäta dig fram till en hög dynamik för spåret... det kanske dock inte matchar det som de flesta tänker på... utan då är det mer hur pass stora skillnader i dynamik som finns i en väsentligt kortare tidsrymd. Finns det partier som går från stillsamt till väldigt högt i ett nafs? Och kanske... ligger peakarna väsentligt över den övriga "dynamikkorven" ?

Är ett stycke som varierar lokalt 'konstant' inom 3dB i kort tidsrymd men byter "medelvolym" med 30dB från spårets början till slutet mer eller mindre dynamiskt än ett stycke som ligger 'konstant' inom 3dB men har enstaka peakar 30dB högre?

[petersteindl]

...and that perfect summertime track, "O Helga Natt" (O Holy Night), from Proprius Records' Cantate Domino.

Den låten har jag demat ofta på mässor. Tack Bertil Alving. Jag använder ofta Bertil Alvings inspelningar. Bertil finns på forumet men inte så ofta numera. Jag har även haft förmånen att höra många av hans masterband.


Med vänlig hälsning
Peter

Har du någon länk exakt till vilken det är?

Eller är det denna? https://open.spotify.com/album/5n9hV4so ... mVgECriPXA

Edit: Den kanske? https://naxosdirect.se/items/cantate-domino-15792
De ser lika ut men ändå inte

Båda är samma inspelning och det är inspelningen ifråga. Det kan dock vara olika masteringar.

Med vänlig hälsning
Peter

[Jansson]

Det finns inget objektivt konsensus som definierar vad som är bra eller dålig musik.

Lika lite som vad som är bra eller dålig konst, bildkonst, teater, film etc etc.
Därför kan en person inte heller ha dålig musiksmak.

[Tangband]

Delvis, ja. Men folk har gasnka dålig musiksmak generellt. Det kan faktiskt vara så att en och annan audiofil har halkat in på lite bättre musik via välljudet, men då mer av misstag än något annat.

Men, det är ju så att mången audiofil spalr musik med bra ispelningar, eller sådant man tror är bra inspelningar (vet ett exempel på en skiva som användes som deom för att visa på "bra dynamik", en skiva som nästan helt saknar dynamik. Demo-snubben hade uppenbarlingen inte en aning om hur en inspelning med bra dynamik låter). Alltså, man lyssnar på hur bra det låter, inte på musiken. Och ibland (ofta?) kanske man inte ens tycker att muzaken är speciellt bra. Men fint och imponerande låter det... Du kommer inte att få speciellt många att erkänna att det är på det här sättet, men det är det.

Detdär är ju intressant. Har man anläggningen för att spela upp häftiga ljud eller njuta av musik ? Måste erkänna att jag vid en massa sinus-svep nästan tappade bort musiken ett tag

En musikälskare använder ljudanläggningen till att lyssna på musik. En audiofil använder musik till att lyssna på ljudanläggningen. Det är inte svårare än så och ingen har "fel". Man kan dessutom vara både musikälskare och audiofil samtidigt fast det kan bli lite splittrat.

+1.
Det är nog så

[Tangband]

Fast den finns väl även digitalt? https://www.discogs.com/Gejoma-Saleya/release/11181825
Ligger också på Tidal/Spotify. Vi har nog olika smak, den inspelningen är för mig väl tillbakalutad och slätstruken.

Den kanske finns digitalt, det har jag inte kollat eftersom jag är nöjd med vad jag har.

Och ja, den är lite slätstruken, medhåll. Men i sweetspot mellan mina datorhögtalare så svänger det ganska bra. Min huvudanläggning är lite "baktung" just nu. Det blev så när jag stoppade SD-fötter under högtalarna. Rent ljudmässigt är det bättre med mer detaljerad bas men samtidigt lite mulligare ljud som inte bidrar till upplevelsen. Ska testa lite andra lösningar i veckan, nu när jag är gräsänkling

/ B

prova blutack

[genstruktur]

Har du någon länk exakt till vilken det är?

Eller är det denna? https://open.spotify.com/album/5n9hV4so ... mVgECriPXA

Edit: Den kanske? https://naxosdirect.se/items/cantate-domino-15792
De ser lika ut men ändå inte

https://open.spotify.com/track/7LsS78P5 ... yd5nc5j5zg
Cantique de Noël (Sung in Swedish), låt nummer 9, även kallad Adams julsång eller O Helga Natt

Aha det var den låten, jag trodde det var en annan på samma skiva. Tack för klargörandet!

[genstruktur]

Den låten har jag demat ofta på mässor. Tack Bertil Alving. Jag använder ofta Bertil Alvings inspelningar. Bertil finns på forumet men inte så ofta numera. Jag har även haft förmånen att höra många av hans masterband.


Med vänlig hälsning
Peter

Har du någon länk exakt till vilken det är?

Eller är det denna? https://open.spotify.com/album/5n9hV4so ... mVgECriPXA

Edit: Den kanske? https://naxosdirect.se/items/cantate-domino-15792
De ser lika ut men ändå inte

Båda är samma inspelning och det är inspelningen ifråga. Det kan dock vara olika masteringar.

Med vänlig hälsning
Peter

Okej, det var ju skönt! Är det samma fina ljudkvalité skivan igenom tycker du?

[mx]

Inte nödvändigtvis, men de sitter ofta med ljudanläggningar som låter jättefint på gles musik men där ljudet fullständigt brakar ihop när det spelas betydligt tätare musik.
Många audiofiler tvingas därmed lyssna på en begränsad andel välinspelad men gles musik för att allt annat låter illa och grötigt.

Det är min erfarenhet också. helt plötsligt har hårdmetalrockaren med ny anläggning börjat spela kubansk jazz...

Att spela pling-plongmusik funkar i nästan alla anläggningar, dvs alla känner sig nöjda med vad dom har. Men för dem som önskar skaffa sig en bättre anläggning gäller det att spela komplex musik. Och känna efter: Berör musiken mig? Förstår jag vad den handlar om? Att sitta och lyssna efter hur en cymbal låter leder ingen vart.

/ B

Jag har inte läst klart tråden. Var bara tvungen att kommentera detta. Gud vad jag skrattade när jag läste ditt inlägg.

Nu ska jag läsa klart.

[mx]

Nu har jag läst tråden. Jag tror en del läser in för mycket i det här.

Jag tyckte tröjan var svinrolig då jag själv tänkt tanken när jag besökt diverse hifimänniskor för demonstrationsspelning där musklerna ska spännas och watten flöda. Det är typ de där låtarna som spelas. Och i butiker. Och på mässor.

Men när man frågar folk vad de lyssnar på så säger de Iron Maiden och Ulf Lundell.

[hifikg]

Är det mäzzjass även hemma?

Svar ja. Och det får mig att må bra.
Snart ska jag på jazzfestivalen och digga Stacey Kent för andra gången i år.

[petersteindl]

Har du någon länk exakt till vilken det är?

Eller är det denna? https://open.spotify.com/album/5n9hV4so ... mVgECriPXA

Edit: Den kanske? https://naxosdirect.se/items/cantate-domino-15792
De ser lika ut men ändå inte

Båda är samma inspelning och det är inspelningen ifråga. Det kan dock vara olika masteringar.

Med vänlig hälsning
Peter

Okej, det var ju skönt! Är det samma fina ljudkvalité skivan igenom tycker du?

Ja, det tycker jag. Jag har vissa favoritlåtar.

[Max_Headroom]

Bara jag som tycker det är ganska problematiskt att tala om god respektive dålig musiksmak; vem bestämmer vad som är bra respektive dåligt? Det torde vara upp till varje enskild lyssnare att avgöra.

Det är ju jag som bestämmer det.

[Bill50x]

Bara jag som tycker det är ganska problematiskt att tala om god respektive dålig musiksmak; vem bestämmer vad som är bra respektive dåligt? Det torde vara upp till varje enskild lyssnare att avgöra.

Det är ju jag som bestämmer det.

För din egen del, ja.

/ B

[mx]

Bara jag som tycker det är ganska problematiskt att tala om god respektive dålig musiksmak; vem bestämmer vad som är bra respektive dåligt? Det torde vara upp till varje enskild lyssnare att avgöra.

Det är ju jag som bestämmer det.

För din egen del, ja.

/ B

Naaaaah, jag ringer alltid MH och kollar innan jag bestämmer mig.

[Max_Headroom]

Bara jag som tycker det är ganska problematiskt att tala om god respektive dålig musiksmak; vem bestämmer vad som är bra respektive dåligt? Det torde vara upp till varje enskild lyssnare att avgöra.

Det är ju jag som bestämmer det.

För din egen del, ja.

/ B

Nej, för alla förståss. Hur skulle det annars se ut?

[genstruktur]

Båda är samma inspelning och det är inspelningen ifråga. Det kan dock vara olika masteringar.

Med vänlig hälsning
Peter

Okej, det var ju skönt! Är det samma fina ljudkvalité skivan igenom tycker du?

Ja, det tycker jag. Jag har vissa favoritlåtar.

Ålrajt! Jag skall lyssna igenom. Tack för tips!

[miaber]

Det finns inget objektivt konsensus som definierar vad som är bra eller dålig musik.

Lika lite som vad som är bra eller dålig konst, bildkonst, teater, film etc etc.
Därför kan en person inte heller ha dålig musiksmak.

+1
En fråga som inte kan ha annat än subjektivt svar.
Om bra musiksmak=vad stora massan lyssnar på, är min bedrövlig.
Står inte ut med Avicci, Hellström, bland annat.
Sedan är ju frågan om vem som är audiofil.

[Kalejdokom]

Kan vi inte bara SLUTA att klaga på vad folk gillar att lyssna på?! Detta ständiga klagande på Diana Krall - vad är det för fel på henne, är det för att hon är kvinna...?
Jag har haft många Halleluja-moment med henne hemma i soffan. Dessutom omger hon sig av idel goda musiker. Jag kan även få feeling av Max Fenders om bara soundet är rätt. Liksom en mässa av Arvo Pärt eller ett gitarrsolo av Gary Moore.

Jag är nog mer inne på att Bad sound kills good musik - eller framförallt tvärt om - att bra ljud livar upp musiken!

[bassman]

Kan vi inte bara SLUTA att klaga på vad folk gillar att lyssna på?! Detta ständiga klagande på Diana Krall - vad är det för fel på henne, är det för att hon är kvinna...?
Jag har haft många Halleluja-moment med henne hemma i soffan. Dessutom omger hon sig av idel goda musiker. Jag kan även få feeling av Max Fenders om bara soundet är rätt. Liksom en mässa av Arvo Pärt eller ett gitarrsolo av Gary Moore.

Jag är nog mer inne på att Bad sound kills good musik - eller framförallt tvärt om - att bra ljud livar upp musiken!

Tumme upp på det sista stycket..!

Det är vansinnigt frustrerande att lyssna på något riktigt bra som låter kakburk, man bara vet hur bra det skulle kunna vara Då blir jag mindre frustrerad på Tex Krall även om jag tycker att det är för tillrättalagt och "slickt"..

Nä skärpning bakom reglarna/spakarna och framförallt från skivbolagen för det är där som den främsta anledningen finns till att god musik förstörs och mastras sönder.

Producenter / skivbolag säger att det måste låta rätt i radio men radio har ju sina egna "burkar" som gör musiken ännu mer komprimerad.. Jag fattar inget

Sorry för OT

[Max_Headroom]

Kan vi inte bara SLUTA att klaga på vad folk gillar att lyssna på?!

Skulle vi kunna. Men varför? Vi är i så gott i gång.

[i]

Handlar inte det här egentligen om ensidighet i musikval? (På mässor.)

[PekkaJohansson]

Man kan vara både audiofil och ha fantastiskt bra musiksmak - se bara på mig! Hade jag varit mässutställare hade jag passat mig väldigt noga för att spela nivåmaximerad och masteringmosad rock och pop. Hur meningsfullt är det att försöka bedöma en anläggnings kvaliteter med sådan musik - och hur kul är det att lyssna i längden? Även mycket av mässjazzen (och -bluesen!) har, oaktat det musikaliska, brister i form av närmickade och komprimerade produktioner som inte låter lyssnaren få en sann bild av hur musik faktiskt kan låta väl återgiven i en anläggning. Kunskapen om de bästa utgivningarna av olika inspelningar är också begränsad och inte sällan ses senaste utgivningen oavsett kvalitet i skivbackarna. Jag har några gånger satt samman egna demonstrationsskivor och då blir det ofta samma musik som jag spelar i demo- och njutningssyfte hemma: välinspelad vokal 50- och 60-talsjazz, 70- och 80-talselektronika, någon discolåt och några extremt fina AB-inspelningar. Sextiotalspopen, symfonirocken och hårdrocken blir av ljudkvalitetsskäl inte lika väl representerad. Med undantag för AB-inspelningarna är det så gott som uteslutande 80-talsutgåvor på cd. Det blir både roligare musik, bättre ljudkvalitet och mer varierad lyssning än den jag hör på mässorna. Det är ganska kul att notera reaktionerna på mässorna när man spelar en normalt dynamisk inspelning från förr - för att inte tala om högdynamiska inspelningar! Förresten hade HiFi Consult varierad och bra musik i sitt rum i Göteborg senast. Hade de spelat enbart cd och digitala filer hade det varit ännu roligare. Jag köpte efter hemkomst en kompaktskiva från 1987 med samma inspelning av "Toccata och fuga i d-moll" som jag hörde på vinyl i rummet. Det ångrar jag inte.

Förresten, en fråga till Peter: vilken utgåva av "Keith don't go" skriver du om?

Med vänlig hälsning

Pekka

[Tell]

Ett problem jag tycker med all den där jazzen o 70-tals-rocken som audiofiler verkar gilla är att det saknas dynamik i frekvensledden, alltså att det saknas så mycket rolig djupbas. O så är det så tråkigt imperfekt analogt också
Så dra på typ lite Tipper eller Hedflux på mässorna vetja, komplex musik där alla frekvenser får vara med o leka. Visst att det är en del kompressorer med i leken, men satan vad fint det låter ändå

[Zeeall]

Förresten, en fråga till Peter: vilken utgåva av "Keith don't go" skriver du om?

Med vänlig hälsning

Pekka

Skulle gissa att det är den akustiska liveinspelningen från Nils Lofgren - Acoustic Live - 1997

[goat76]

Man kan vara både audiofil och ha fantastiskt bra musiksmak - se bara på mig! Hade jag varit mässutställare hade jag passat mig väldigt noga för att spela nivåmaximerad och masteringmosad rock och pop. Hur meningsfullt är det att försöka bedöma en anläggnings kvaliteter med sådan musik - och hur kul är det att lyssna i längden? Även mycket av mässjazzen (och -bluesen!) har, oaktat det musikaliska, brister i form av närmickade och komprimerade produktioner som inte låter lyssnaren få en sann bild av hur musik faktiskt kan låta väl återgiven i en anläggning. Kunskapen om de bästa utgivningarna av olika inspelningar är också begränsad och inte sällan ses senaste utgivningen oavsett kvalitet i skivbackarna. Jag har några gånger satt samman egna demonstrationsskivor och då blir det ofta samma musik som jag spelar i demo- och njutningssyfte hemma: välinspelad vokal 50- och 60-talsjazz, 70- och 80-talselektronika, någon discolåt och några extremt fina AB-inspelningar. Sextiotalspopen, symfonirocken och hårdrocken blir av ljudkvalitetsskäl inte lika väl representerad. Med undantag för AB-inspelningarna är det så gott som uteslutande 80-talsutgåvor på cd. Det blir både roligare musik, bättre ljudkvalitet och mer varierad lyssning än den jag hör på mässorna. Det är ganska kul att notera reaktionerna på mässorna när man spelar en normalt dynamisk inspelning från förr - för att inte tala om högdynamiska inspelningar! Förresten hade HiFi Consult varierad och bra musik i sitt rum i Göteborg senast. Hade de spelat enbart cd och digitala filer hade det varit ännu roligare. Jag köpte efter hemkomst en kompaktskiva från 1987 med samma inspelning av "Toccata och fuga i d-moll" som jag hörde på vinyl i rummet. Det ångrar jag inte.

Förresten, en fråga till Peter: vilken utgåva av "Keith don't go" skriver du om?

Med vänlig hälsning

Pekka

Misstänker att det är den här han menar, den låter jättebra. Tycker inte de andra versionerna lät lika bra.



Frågan är dock om inte det där låter bra på vilken anläggning som helst?
Tror inte den utsätter anläggningen för några svåra prövningar.


Pekka, jag tror att du likt många andra har en felaktig uppfattning av ljudkvalitén på rockinspelningar. Klart att det inom den genren finns inspelningar av skiftande kvalitet men den är inte värre än andra typer av musik.

Det du nog uppfattar som dåligt ljud är att rock ofta består av flertalet instrument som bråkar om samma frekvenser, bastrumman bråkar med basgitarren och den bråkar i sin tur med gitarren/gitarrerna. Sen kanske en halvskrikande sångare på det, ja då blir det mycket på en gång och det ställer ljudteknikern på prov. Om du fick möjlighet att höra dessa inspelningar i enskilda separata spår så tror jag du lättare skulle förstå att det inte handlar om sämre ljudkvalité.

Detta ställer högre krav på ljudanläggningen och kommer lätt avslöja om den inte klarar av att separera instrumenten och det blir då grötigt och svårlyssnat.
Jag förstår mycket väl varför den typen av musik inte används på mässorna då man inte vill avslöja ljudsystemets tillkortakommanden. Det hade dock varit intressant om alla demos på en mässa körde en mer komplicerad inspelning, då kanske man skulle få en helt annan uppfattning om vilken av ljudanläggningarna som verkligen var bäst.

[petersteindl]

Man kan vara både audiofil och ha fantastiskt bra musiksmak - se bara på mig! Hade jag varit mässutställare hade jag passat mig väldigt noga för att spela nivåmaximerad och masteringmosad rock och pop. Hur meningsfullt är det att försöka bedöma en anläggnings kvaliteter med sådan musik - och hur kul är det att lyssna i längden? Även mycket av mässjazzen (och -bluesen!) har, oaktat det musikaliska, brister i form av närmickade och komprimerade produktioner som inte låter lyssnaren få en sann bild av hur musik faktiskt kan låta väl återgiven i en anläggning. Kunskapen om de bästa utgivningarna av olika inspelningar är också begränsad och inte sällan ses senaste utgivningen oavsett kvalitet i skivbackarna. Jag har några gånger satt samman egna demonstrationsskivor och då blir det ofta samma musik som jag spelar i demo- och njutningssyfte hemma: välinspelad vokal 50- och 60-talsjazz, 70- och 80-talselektronika, någon discolåt och några extremt fina AB-inspelningar. Sextiotalspopen, symfonirocken och hårdrocken blir av ljudkvalitetsskäl inte lika väl representerad. Med undantag för AB-inspelningarna är det så gott som uteslutande 80-talsutgåvor på cd. Det blir både roligare musik, bättre ljudkvalitet och mer varierad lyssning än den jag hör på mässorna. Det är ganska kul att notera reaktionerna på mässorna när man spelar en normalt dynamisk inspelning från förr - för att inte tala om högdynamiska inspelningar! Förresten hade HiFi Consult varierad och bra musik i sitt rum i Göteborg senast. Hade de spelat enbart cd och digitala filer hade det varit ännu roligare. Jag köpte efter hemkomst en kompaktskiva från 1987 med samma inspelning av "Toccata och fuga i d-moll" som jag hörde på vinyl i rummet. Det ångrar jag inte.

Förresten, en fråga till Peter: vilken utgåva av "Keith don't go" skriver du om?

Med vänlig hälsning

Pekka

Skivan är den som finns ovan på bild. Acoustic Live. Jag spelar dock flera olika skivor med olika musikstilar. Barry White t.ex. Opera. Orkestermusik, jazz. osv...

Med vänlig hälsning
Peter

[nigthdreamerssky]

Jag är musikälskare med audiofila drag och lyssnar numera mestadels på vinyl. Jag gjorde mig av med de flesta CD skivor producerade från mitten av 90-talet och framåt samt så gott som alla remastringar för ett par år sedan. Jag har kvar äldre CD skivor och försöker kika om jag har tid efter begagnade US och UK pressar. Jag blir salig när jag hittar en äldre CD pressning märkt Mastered by NIMBUS på innercirkeln på CD skivan.

Jag har flera uppsättningar förstärkare och högtalare samt skivspelare och CD spelare. Från 60-tal till 90-tal. Jag samlar på Pickuper och köper då och en begagnad av någon sort för att det är roligt att testa. Blir även allt klokare hur olika pressningar utav vinyler pressade av olika bolag och i olika länder hur de låter och fungerar med olika pickuper. Det låter även olika på mina anläggningar och t.ex så föredrar jag oftast att lyssna på äldre musik från typ 40/50-60-talet genom min Pioneer rörförstärkare, men även en del nyare än så. Det är inte alla typer utav inspelningar som passar lika bra i rörförstärkare så en del utav dem föredrar jag att lyssna på i lite nyare transistorförstärkare.. 60 och 70-tals musik gillar jag mycket att lyssna på i min Sansui förstärkare från början av 70-talet vilken harmonierar väldigt mycket med musiken liksom äldre musik harmonierar mer med rörförstärkare. (Bägge får för närvarande turas om att kopplas till ett par Bic Venturi Formula 4 högtalare). Faktum är ju att all musik fram till mitten av 60-talet spelades in med rörgrejer. 70/80-tals musik lyssnar jag gärna på i min Technics förstärkare från början utav 80-talet kopplad till ett par Polk Audio 10A alternativt en Optonica SM 7100 kopplad för närvarande till ett par Audio Pro A4-14 med inbygda slutsteg. Så har jag en Rega förstärkare också...

Jag är tyvärr inte intresserad av att skaffa nya grejer eller relativt nya längre såsom jag gjorde när jag var ung. Då tyckte jag att A4-14 var världens bästa högtalare och thats it! Nu tycker jag däremot att det är roligt att upptäcka nya ljudlandskap och få dem att harmoniera med inspelningarna.. och vad ska jag med nya grejer till som mera är anpassade för remastringar (komprimeringar) än originalljudet.

Jag har fått en aning att just de som klagar på basfattighet på äldre 60-70 tals original inspelningar har för nya anläggningar för jag märker inte av den där basfattigheten minsann. Ljudet för övrigt hänger huvudsakligen ihop med vilken sort av pickup man använder, för det går att få fram fantastiskt bra ljud redan med premiumpickuper från 60-70-80-talet. Det är bara det att alla pickuper passar inte alla typer av pressningar, utan de trivs bäst med vissa inspelningar.
Undantagsvis relativt neutrala pickuper då som klar de allra flesta sorters inspelningar.

[PekkaJohansson]

Pekka, jag tror att du likt många andra har en felaktig uppfattning av ljudkvalitén på rockinspelningar. Klart att det inom den genren finns inspelningar av skiftande kvalitet men den är inte värre än andra typer av musik.

Det du nog uppfattar som dåligt ljud är att rock ofta består av flertalet instrument som bråkar om samma frekvenser, bastrumman bråkar med basgitarren och den bråkar i sin tur med gitarren/gitarrerna. Sen kanske en halvskrikande sångare på det, ja då blir det mycket på en gång och det ställer ljudteknikern på prov. Om du fick möjlighet att höra dessa inspelningar i enskilda separata spår så tror jag du lättare skulle förstå att det inte handlar om sämre ljudkvalité.

Detta ställer högre krav på ljudanläggningen och kommer lätt avslöja om den inte klarar av att separera instrumenten och det blir då grötigt och svårlyssnat.
Jag förstår mycket väl varför den typen av musik inte används på mässorna då man inte vill avslöja ljudsystemets tillkortakommanden. Det hade dock varit intressant om alla demos på en mässa körde en mer komplicerad inspelning, då kanske man skulle få en helt annan uppfattning om vilken av ljudanläggningarna som verkligen var bäst.

goat76,

Jag tror att du missuppfattar vad jag skriver, alternativt att du själv inte har hört skillnader mellan goda och mindre goda inspelningar i deras fulla utsträckning. Du gör antaganden som tyder på båda alternativen. Det är dessutom ganska förmätet att använda ett uttryck som "felaktig uppfattning om ljudkvalitén".

Låt oss därför börja med att övergripande definiera god ljudkvalitet eller bra ljud som bredbandigt, lågdistorderande, dynamiskt och klangmässigt hyggligt naturligt. Inte många rockproduktioner lever upp till dessa krav. För den som har intresserat sig för inspelningshistorien torde det inte råda något som helst tvivel om att andelen riktigt välljudande inspelningar genom åren är betydligt större på konst- och jazzmusiksidan än på pop- och rocksidan.

Det problem du adresserar - att inte alla musiker och producenter förmår att arrangera musik så att stämmorna harmonierar och inte konkurrerar om samma utrymme - är bara en del av problemet med dåliga rock- och popinspelningar. Det handlar om trasiga mikrofoner, bristande akustisk förankring, tafflig elektronikkedja, ännu taffligare mixerbord, analoga band- på bandinspelningar, kassa effektburkar (inte sällan av vintagetyp), dålig lyssning och på senare tid återgång till vinylmediet.

Jag har under de senaste dryga tio åren systematiskt lyssnat till och tekniskt jämfört inspelningar i de mest skilda stilar på olika utgåvor. Jag lyssnar för övrigt i de mest välljudande miljöer som står att finna och som tillåter mig att höra även små skillnader mellan utgåvor. Mina kommentarer rör inte skillnader mellan enskilda spår och slutmixar (som är två helt skilda saker) eller huruvida någon upplever inspelningar som grötiga på grund av eventuell bristande återgivningskvalitet - ytterligare ett konstigt antagande från din sida. Det jag skriver om är helt enkelt de högst bristfälliga produktioner som är vanliga inom rock och pop och som vid sidan av ovanstående på senare år beror på tilltagande processering och bristande förståelse för skillnaden mellan begreppen sound och ljudkvalitet.

De riktigt bra rock- och popinspelningar som ändå finns har jag i min ägo och jag vårdar dem ömt. De är oftast gjorda på 1950-talet, sent 1970-tal och tidigt 1980-tal och utgivna på cd mellan 1982 och 1990. Av detta följer att de är antingen fåkanalsinspelningar med ytterst liten processering eller från analogerans sista höjdpunkt innan digitaltekniken kom. Även mellan dessa finns skillnader och jag har valt de yppersta.

Edit: Har ännu inte läst det inlägg du gjorde samtidigt som jag skrev ovanstående!

Med vänlig hälsning

Pekka