Lp till Cd bättre än Cd.

[Perfector]

Mitt intryck av vinyl vs CD är att CD kan nog låta klart och rent, men som UHT-behandlad mjölk saknar den dom eteriska livskvaliteterna.
Trots att jag har drygt 1200 vinyler så är det inte ofta jag spelar dessa då det är den late i mig som bestämmer hur mycket jag vill springa och vända plattor.
Musikaliskt är jag vinyldåre men av lathet har jag blivit CD lyssnare.
Dagens CD skiljer sig vesäntligt från då den kom och tex. Naxos spelade in klassisk musik som lät tunn och tråkig.
Sen tror jag inte någon gör en CD av vinylen utan går till mastertejpen för att få en antingen ren kopia av denna ( Teldec ) eller en nymix som de som man nu kan hitta på ÖoB i Södertälje för 195:- och som väger 180 gram jämförtmed de 40 till 50 gram som orginalpressningarna vägde.
Dessutom finns fler möjligheter att hitta udda utgåvor på vinyl, tex direktgravyr, DMM, halvfartsgravyrer och pressningar med så mycket gojs i att dom är helt miljöfientliga idag.
Lite som skillnaden att röka cigarett och pipa.
Ciggen bara tänder man (CD) medans man pysslar med pipan och rensar samt stoppar om den innan man kan tända den (vinyl) .
Men det är jag det.

[mx]

En allmän reflektion är att trådar som denna, med framhållande av vinylens förmenta fördelar och gnäll på cd-mediet, verkar bli allt fler. Två frågor inställer sig: hör ni verkligen inte oljuden från vinylsystemet och varifrån kommer detta intresse för att baktala det för musikåtergivning överlägsna cd-systemet?

Som du skert vet Pekka, så låter vinylspelare ganska olika. De artefakter du hör i din spelare kanske jag inte hör i min. Jag har spelat upp vinyler och motsvarande cd för några musiker och de är ofta förvånade över den naturliga återgivningen från vinylen (i jmf med cd'n). Jag är ganska övertygad om att det har med mastringen att göra. Det finns vinyler som låter f-dj-igt också, det ska villigt medges. Men hittar jag bra vinyl, tex Lisa Ekdahls senaste, rippar jag av den direkt och spelar från hårddisk.

/ B

Som du säkert förstår vet jag allt detta efter att själv ha spelat vinyl i drygt 40 år och efter att ha suttit igenom en lång rad demonstrationer. Faktum kvarstår: vinylsystemet är inte särskilt bra.

Med vänlig hälsning

Pekka

Jämfört med CD eller rent generellt mot alla andra medier?

[Thomas_A]

Vinylen har massor med brister, så jag förstår inte riktigt varför detta är uppe för diskussion. Däremot är det trevligt att köpa en vinyl + en digital version. Jag köpte precis Peter Gabriels So på vinyl och laddade ner wav-filen (24 bit/96 kHz). Har en gammal vinylkopia som är ganska illa behandlad så den går till återvinning. CD är oklart varför man ska ha för mig om man kan ladda ner filerna på en hårddisk.

[peterh]

För att upprepa de argument som jag tycker har förbisetts :
Vinyler av äldre inspelningar är ofta fria från förstörande mixning. Man hade helt enkelt inga tekniska möjligheter att
"förbättra ljudet" utan fick ta det som det lät. Jag har t.ex. Sten & Stanleys "kända låter i stereo vol2 ( SDN 25) som var den
sista LP som speladen in med KM studios rörmixer innan den byttes ut. Bo Hansson köpte ett parti och delade ut
för att visa hur det faktiskt kan låta om man inte "pillar på några knappar".

När man gör CD kan man ibland hitta användbara mastertapar, men oftast är de kastade eller har fått både eko och
försvagats under åren. Band är inget bra arkivmedia! Därför görs många CS av vinyl som master.
Men oavsett vad man har som master när man numera gör en CD så drabbas den väldigt ofta av att någon skall
förbättra den, ofta med ett katastrofalt resultat.

Att själv göra en CD av sin gamla vinyl kan därför ge ett bättre resultat är köpa CD . Det tar några timmar att få bort alla
dammkorn och clicks, men det kan göras utan att komprimera eller "förbättra".

[shifts]

Herr Vinyl och herr CD får ta och mötas över en anläggningen eller två, lyssna och diskutera och se om de håller med varandra om lyssningen efteråt. Gemensamma erfarenheter brukar främja samtal och förståelse.

[mx]

Herr Vinyl och herr CD får ta och mötas över en anläggningen eller två, lyssna och diskutera och se om de håller med varandra om lyssningen efteråt. Gemensamma erfarenheter brukar främja samtal och förståelse.

Sådant är alltid givande. Älskar hifikvällar med folk från olika "läger".

Får några år sedan hade vi med oss en kille som säljer Linn. Det var en jättebra kväll. Mycket diskussioner.

[PekkaJohansson]

Vinylen har massor med brister, så jag förstår inte riktigt varför detta är uppe för diskussion.

Tack för detta klargörande från en av forumets vinylentusiaster vars ansträngningar för att ändå få fram det bästa ur vinylskivorna förtjänar en eloge.

Jag köpte precis Peter Gabriels So på vinyl och laddade ner wav-filen (24 bit/96 kHz). Har en gammal vinylkopia som är ganska illa behandlad så den går till återvinning. CD är oklart varför man ska ha för mig om man kan ladda ner filerna på en hårddisk.

Det finns flera goda argument! "So" kom ursprungligen på cd 1986 i fin och rak överföring och originalet är kul att äga i fysiskt format med bästa möjliga ljudkvalitet och konvolut. Det visar sig att den nya utgivningen är hoptryckt i jämförelse med originalet.

So 96 24 download 2016.JPG (22.15 KiB) Visad 4880 gånger

So UK CD 1986.JPG (19.71 KiB) Visad 4880 gånger

Med vänlig hälsning

Pekka

[Morello]

Läste nyss att senaste utgåvan av James Norton Howard & friends är mastrad från vinylen - dumheterna saknar helt gränser. CD-utgåvan från det tidiga 1980-talet låter givetvis utmärkt!

[Thomas_A]

Vinylen har massor med brister, så jag förstår inte riktigt varför detta är uppe för diskussion.

Tack för detta klargörande från en av forumets vinylentusiaster vars ansträngningar för att ändå få fram det bästa ur vinylskivorna förtjänar en eloge.

Jag köpte precis Peter Gabriels So på vinyl och laddade ner wav-filen (24 bit/96 kHz). Har en gammal vinylkopia som är ganska illa behandlad så den går till återvinning. CD är oklart varför man ska ha för mig om man kan ladda ner filerna på en hårddisk.

Det finns flera goda argument! "So" kom ursprungligen på cd 1986 i fin och rak överföring och originalet är kul att äga i fysiskt format med bästa möjliga ljudkvalitet och konvolut. Det visar sig att den nya utgivningen är hoptryckt i jämförelse med originalet.

So 96 24 download 2016.JPG

So UK CD 1986.JPG

Med vänlig hälsning

Pekka

Det är ju tråkigt att läsa, dock har nog detta inte så mycket med vinyl att göra snarare att klåfingriga personer ska skruva på gamla inspelningar.

[Morello]

Skall man lyssna på populärmusik producerad före cirka 1995 är det CD som gäller pga loudness war. Nya utgåvor på CD , fil för nedladdning, streaming eller vinyl här inte sällan hemma i soptunnan. Självklart förekommer undantag!

[Tell]

Snark.. Erat eviga tjat om dynamik och era eviga grafer för att se om det låter bra eller inte. Klart att det föredras om dom låter den vara så stor som möjligt, men SÅ illa låter det inte bara för dom råkar ta bort några dB av den. Tänk om dom råkat slänga på en EQ eller nåt som gör att allt låter bättre trots att den också har blivit komprimerad? Eller skippar ni att lyssna då också?

[Thomas_A]

Skall man lyssna på populärmusik producerad före cirka 1995 är det CD som gäller pga loudness war. Nya utgåvor på CD , fil för nedladdning, streaming eller vinyl här inte sällan hemma i soptunnan. Självklart förekommer undantag!

Så även för Peter Gabriel tydligen.

Sledgehammer, gammal vinyl:

Sledgehammer, digital nedladdning:

Don't give up, gammal vinyl

Don't give up, digital nedladdning:

[Laila]

Köpte för några år sedan(2014) ett signerat dubbelalbum på vinyl(KIN)* av/med
Pat Metheny Unity Group . . . utmärkt plan å extratjock platta med god centrering
. . . har hitintills inte ens kommit igenom sida 1 av 4. Någon spelar visst bas men
det går svårligen att utskilja en endaste enskild baston . . . snacka om musikaliskt
mord + förnedring av kund . . . typ.

*Utgivet på Nonesuch

[Morello]

Ser ut som alla utgåvor efter 1990 (då loudness war började) är att betrakta som fonogramavskräde.

http://dr.loudness-war.info/album/list/ ... l&album=so

[Laila]

Snark.. Erat eviga tjat om dynamik och era eviga grafer för att se om det låter bra eller inte. Klart att det föredras om dom låter den vara så stor som möjligt, men SÅ illa låter det inte bara för dom råkar ta bort några dB av den. Tänk om dom råkat slänga på en EQ eller nåt som gör att allt låter bättre trots att den också har blivit komprimerad? Eller skippar ni att lyssna då också?

Måste fråga . . . lyssnar du själv mestadels på ljud, eller på musik . . . typ ?

[Tell]

Skall man lyssna på populärmusik producerad före cirka 1995 är det CD som gäller pga loudness war. Nya utgåvor på CD , fil för nedladdning, streaming eller vinyl här inte sällan hemma i soptunnan. Självklart förekommer undantag!

Så även för Peter Gabriel tydligen.

Sledgehammer, gammal vinyl:
[ Bild ]
Sledgehammer, digital nedladdning:
[ Bild ]
Don't give up, gammal vinyl
[ Bild ]
Don't give up, digital nedladdning:
[ Bild ]

Uh, det där såg ju ut att vara vettigt, dom har normaliserat volymen lite mer utan att ha gjort nån antagligen hörbar skillnad. Är ju fortfarande masssa dynamik kvar.

Ser ut som alla utgåvor efter 1990 (då loudness war började) är att betrakta som fonogramavskräde.

http://dr.loudness-war.info/album/list/ ... l&album=so

Lol? Om man nu fortfarande måste titta på siffrorna för att veta hur det låter så är det ju fortfarande bra siffror.

Snark.. Erat eviga tjat om dynamik och era eviga grafer för att se om det låter bra eller inte. Klart att det föredras om dom låter den vara så stor som möjligt, men SÅ illa låter det inte bara för dom råkar ta bort några dB av den. Tänk om dom råkat slänga på en EQ eller nåt som gör att allt låter bättre trots att den också har blivit komprimerad? Eller skippar ni att lyssna då också?

Måste fråga . . . lyssnar du själv mestadels på ljud eller på musik . . . typ ?

Musik. Som låter fantastiskt najs. Själv då?

[Thomas_A]

Tänkte kolla hur den nya vinylen är mastrad också så småningom.

[Laila]

@Tell

Är faktiskt lite avis på daj, måste jag erkänna, då jag själver har svårt att njuta av det
mesta* av det jag hört som ges ut i dagsläget . . . typ.

*Åtminstone i populärmusikgenren

[Morello]

Något får mig att tro att Tell är lite yngre och kanske indoktrinerats av loudness war sedan tidig ålder.

[Thomas_A]

Ser ut som alla utgåvor efter 1990 (då loudness war började) är att betrakta som fonogramavskräde.

http://dr.loudness-war.info/album/list/ ... l&album=so

Lite oklart hur de beräknar, är det crest? Får 17 vs 15 för Sledgehammer och ca 17,5 vs 16,5 för Don't give up. Så 1-2 dB lägre crest men ska också göra en direkt jämförelse med nya vinylen för att se ev mätfel.

[PekkaJohansson]

Sledgehammer, USA-cd 1986, ser ut så här. Inte superdynamiskt här heller - hela plattan lät för övrigt ganska trist vid kvällens genomlyssning - men histogrammet är åtminstone något rakare och toppfaktorn något högre än på nyutgåvan:

Peter Gabriel - So US 1986 - - 02 - Sledgehammer.gif (31.1 KiB) Visad 4774 gånger

Med vänlig hälsning

Pekka

[PekkaJohansson]

Å här är Peter och Kate - även den här bättre. "Don't give up" var också kvällens behållning vid lyssningen - se kortfattat omdöme i annan tråd:

Peter Gabriel - So US 1986 - - 03 - Don't Give Up.gif (30.14 KiB) Visad 4771 gånger

Med vänlig hälsning

Pekka

[Thomas_A]

Sledgehammer, USA-cd 1986, ser ut så här. Inte superdynamiskt här heller - hela plattan lät för övrigt ganska trist vid kvällens genomlyssning - men histogrammet är åtminstone något rakare och toppfaktorn något högre än på nyutgåvan:

Peter Gabriel - So US 1986 - - 02 - Sledgehammer.gif

Med vänlig hälsning

Pekka

Tack, jo håller med inga jätteskillnader. Peter Gabriel är väl inte direkt känd för dynamisk musik, möjligen med undantag för albumet Security. Dock bör som som sagt hålla fingrarna borta när de gör nyutgåvor.

[Ted_B]

@Tell

Är faktiskt lite avis på daj, måste jag erkänna, då jag själver har svårt att njuta av det
mesta* av det jag hört som ges ut i dagsläget . . . typ.

*Åtminstone i populärmusikgenren

Jag är däremot inte avis, tycker det är synd att folk inte vet hur bra ljudande inspelningar låter utan de nöjer sig med den skiten som släpps nuförtiden.
Man hör ju på en gång när det är komprimerat och nivåhöjt, det blir väldigt jobbigt att lyssna på och man får sänka volymen rejält.

[goat76]

skönt att man inte är speciellt intresserad av den mainstream-musik de flesta av er lyssnar på. Med min något udda smak av musik behöver man sällan gräva efter olika utgåvor då det oftast bara existerar en version och den är ofta bra.

En stor orsak till att det ofta låter bra är att ambitionen från banden inom noise rock, math rock och post rock aldrig har varit att slå igenom eller att låta högst (eller alls) på radion så mastringen har mest handlat om att anpassa nivåerna mellan låtarna.
Banden har i de flesta fall haft som mål att på skivorna låta så nära som de låter i verkligheten så det innebär minimalt hokus pokus i inspelning och mixning, ungefär samma inställning som verkar gälla inom inspelning av konstmusik.

Jag skulle även vilja påstå att banden inom dessa musikstilar har genomsnittligt bättre koll på inspelning av musik än vad de stora arena-artisterna har, eftersom de ofta till en början har gjort egna inspelningar. Budgeten finns sällan för att lämna över allt i händerna på någon som kallar sig för stjärnproducent (trots att han kanske inte ens kan stämma en gitarr), som sedan kladdar ihop bandets ursprungliga verkliga sound till en tillsmetad produkt som passar den genomsnittliga radio-lyssnaren.

Så mitt tips är att ni gräver djupare i eran favorit-genre för då hittar man välinspelad musik som de stora skivbolagen inte satt klorna i, vilket ofta kommer med ambitionen att låta högst för att bli storsäljare.
Det finns fortfarande musiker som gör musik främst för att de älskar musik och som inte har som mål att bli nästa stora musikexport.

[PekkaJohansson]

Angående graferna ovan tänkte jag att det är bäst att gå till botten med Peter Gabriel. Därför har jag beställt den engelska originalutgåvan av "So" från 1986 på nytt. Jag ägde den för ett antal år sedan och vill minnas att den är extremt lik den amerikanska men har inte kvar skivan eller jämförelsen. Passade på att köpa även Paul Butterfield Blues Band för att med egna öron undersöka hur den första cd-utgåvan låter. Att använda senare års taffliga utgåvor som jämförelsematerial när man diskuterar ljudkvalitet på olika format är förstås inte rättvisande.

Med vänlig hälsning

Pekka

[CODY]

skönt att man inte är speciellt intresserad av den mainstream-musik de flesta av er lyssnar på. Med min något udda smak av musik behöver man sällan gräva efter olika utgåvor då det oftast bara existerar en version och den är ofta bra.

En stor orsak till att det ofta låter bra är att ambitionen från banden inom noise rock, math rock och post rock aldrig har varit att slå igenom eller att låta högst (eller alls) på radion så mastringen har mest handlat om att anpassa nivåerna mellan låtarna.
Banden har i de flesta fall haft som mål att på skivorna låta så nära som de låter i verkligheten så det innebär minimalt hokus pokus i inspelning och mixning, ungefär samma inställning som verkar gälla inom inspelning av konstmusik.
.

I Mogwais studio Castle of Doom mixar man på Linn-monitorer och använder även ålderstigna Genelec-monitorer. Stuart är ju som bekant LP-entusiast.






http://www.castleofdoomstudios.com/gallery-1/

[goat76]

skönt att man inte är speciellt intresserad av den mainstream-musik de flesta av er lyssnar på. Med min något udda smak av musik behöver man sällan gräva efter olika utgåvor då det oftast bara existerar en version och den är ofta bra.

En stor orsak till att det ofta låter bra är att ambitionen från banden inom noise rock, math rock och post rock aldrig har varit att slå igenom eller att låta högst (eller alls) på radion så mastringen har mest handlat om att anpassa nivåerna mellan låtarna.
Banden har i de flesta fall haft som mål att på skivorna låta så nära som de låter i verkligheten så det innebär minimalt hokus pokus i inspelning och mixning, ungefär samma inställning som verkar gälla inom inspelning av konstmusik.
.

I Mogwais studio Castle of Doom mixar man på Linn-monitorer och använder även ålderstigna Genelec-monitorer. Stuart är ju som bekant LP-entusiast.

Ett roligt sammanträffande att du tog upp Mogwai. För 30 minuter sen jag gjorde en masvis-analys på deras låt "R U still In 2 it?" från deras första skiva Young Team.

Den såg dock hyfsat konstig ut på analysen, helst högra kanalen som var mycket starkare än vänstra. Det var nog innan de hade en egen studio och framför allt innan Linn monitorerna.

[CODY]

Kul! Inte så bra ljud på alla Mogwai plattor Men lyssnade idag på Zidane från 2006 och inspelade på Castle of Doom med Doogan som producent. Mycket bra producerad och bra ljud också.

[shifts]

Har MasVis-undersökt en del Mogwai, men det brukar inte se så kul ut. Bäst har varit originalutgåvan av Fuck the Curfew-EP:n (som också låtit bäst ur ett dynamiskt perspektiv).