Vad skulle behöva ändras för att öka ärligheten?

[Margaux]

Svarade

Nej, generalaget/distributör bör fritt (efter eget godtycke) få vägra butiker att återförsälja deras produkter, även om butiken tycker att det är prima grejjor och verkligen vill hjlpa till att få ut den goda produkten på marknaden..

Håller med Style i varenda ord han sagt.

IÖ - Du skulle väl inte låta SIBA sälja piPar tex?

[Conan]

Kanske hela konceptet med generalagenter och detaljister är en återvändsgränd om det är maximal kundnytta som eftersträvas. Nästan oavsett hur man väljer att inhandla sin hifi-apparat kommer man att statistiskt sett få en normalfördelad kurva med toppen på "hyfsad". Dvs vilken butik/näthandel du än besöker och vilket förarbete som du än gör av att läsa tester och diskutera på internet-forum, kommer du ändå troligen att komma hem med en produkt som vare sig är perfekt (för dina behov) eller usel.

Vad jag tror skulle kunna vara en väg ut ur detta är om det fanns ett oberoende testföretag som utan ankvytning till märken eller generalagenter utförde konsenkenta och relevanta tester på tekniska prylar. Resulteten från dessa tester skulle inte läggas ut till allmän beskådan utan företaget skulle ta uppdrag av enskilda konsumenter. En slags konsumentagent, helt enkelt.

Du ger företaget en uppgift att exempelevis införskaffa dig en plasma-TV och en surroundanläggning. Ett antal kontrollfrågor får du svara på om exemplevis prisläge och användningsområde för prylarna. Hifi-agenten baserar sedan sitt val på tester (framförallt egna) och köper även in apparaterna till dig från de billigaste kanalerna med ett påslag på säg 10%.

Nackdelen för mångfalden är att under en viss tidsperiod kommer kanske alla att få levererat Panasonic TV:ar, Yamaha Receivrar och högtalare från B&W (förutsatt att dessa verkligen ÄR det bästa marknaden har att erbjuda för tillfället). Fördelen är att med större inköp kan hifi-agenten säkert pressa priserna samt den övervägande fördelen att kunderna inte längre får "medelbra" apparater utan förhoppningsvis toppprestanda för sina surt förvärvade slantar.

Framförallt när det inte handlar om ett område där man är intresserad skulle i alla fall jag vara glad om någon valde t.ex. den bästa digitalkameran åt mig för den summa pengar jag ville spendera. Att hålla på läsa, ibland motsägande, tester och springa runt i butiker samt sedan jaga lägsta pris är inte hur jag vill spendera min fritid.

[Margaux]

Kanske hela konceptet med generalagenter och detaljister är en återvändsgränd om det är maximal kundnytta som eftersträvas.

Vem normal knegare som har en hyra att betala startar en verksamhet med maximal kundnytta som övergripande mål?

För att överleva i naturen/verkligheten så måste rörelsen gå med vinst. Sen kan man börja välja vision för rörelsen m.m.

Snarare är meningen med varje normal röresle att maximera vinsten inom rimliga gränser. Att leverera kundnytta är bara ett medel att maximera vinsten.

[EngelholmAudio_inaktiv]

Igen (med ny vinkel): Frågan är - hur vi skall hjälpa butikerna att inte behöva ljuga.Vh, iö

Intressant vore ju att knäcka nöten hur "ALLA" sortes butiker slipper ljuga. Så att jag slipper höra från klädförsäljarkillen hur snygg jag blev, från bilförsäljaren att just den bilen är helt rätt för mig, från mäklaren att 14% luftfuktighet här ett bra värde för en torpargrund...

Lyft blicken och fixa det, snälla!

[Rickard]

Att maximera vinsten i ett företag är en kass strategi. Den optimala ekonomiska stragegin är att maximera nuvärdet av alla framtida kassaflöden. Det är en stor skillnad. Lost on some CEOs...

[Flint]

Trådens rubrik är:
"Vad skulle behöva ändras för att öka ärligheten?"

Det gäller förstås ärligheten i HiFi-branschen.
Men är den så rutten och oärlig? Är den värre än andra branscher?

[Style]

Att maximera vinsten i ett företag är en kass strategi. Den optimala ekonomiska stragegin är att maximera nuvärdet av alla framtida kassaflöden. Det är en stor skillnad. Lost on some CEOs...

detta är ett enkelt koncept men hur svårt som helst att jämföra i praktiken

ett grundproblem är dessutom att de flesta styreleser och VDar bedöms primärt av aktiemarknaden och den går oftast på vinst detta kvartal som det enda viktiga målet. Dvs en VD som gör nåt mer långsiktigt blir sällan långlivad i ett börsnoterat bolag

[Bill50x]

Maximal kundnytta är inte enkelt. Vad man bör försöka med är väl att skapa en win-win situation där såväl säljare som köpare blir nöjd.

Om sängar vet jag lika lite som gemene man vet om HiFi. Säg nu att jag sover lite taskigt och tror mig veta att det beror på sängen ( = hifi-anläggning) och inte på mig (= fonogrammet). Jag är villig att satsa ganska bra med slantar om jag verkligen hittar en bra säng. Som den medvetne konsument som jag inbillar mig att jag är så undviker jag IKEA ( = OnOff) och deras "värstingsäng" (= Pioneerstapel för 25 papp).

Så jag knatar iväg till en specialistaffär, och redan här börjar bekymren. Var f-n köper man en säng? Var hittar man en säljare som kan hjälpa mig i valet så jag verkligen får en säng som passar mig? Jag kan ju förstås läsa tidningen Säng & Madrass ( = HiFi & Musik) men ehuru underhållande så litar jag inte på snacket om en fast botten och en silkeslen topp. På vilket sätt hjälper det mig? FBS (Föreningen Bra Säng) är en obunden organisation med Ingenjör Åhman som portalfigur. Men det blir lixom lite för tekniskt där, det diskuteras diameter och hårdhet på fjädrarna i botten, tyget runt bäddmadrassen måste vara av något enkelt tyg som kostar nästan ingenting men som man måste göra själv osv. Det där testandet av tex bäddmadrassen som man lägger ovanpå den befintliga (som då är en sorts referens) verkar konstigt. Om man inte märker något av den som man lägger på toppen så ska den alltså vara transparant och den som jag borde ha, eller?

Så jag gör något mellanting här, skiter i Ikea men tar mig till affären John Blund som har ett hyggligt sortiment. Och den trevlige herrn jag pratar med rekommenderar en säng som förmodligen är bättre än Ikeas men kanske både dyrare och sämre än vad den optimala sängen skulle ha varit.

Så vad gör jag? Jag får väl ligga sömnlös ett par nätter till och fundera

/ B

[Rickard]

ett grundproblem är dessutom att de flesta styreleser och VDar bedöms primärt av aktiemarknaden och den går oftast på vinst detta kvartal som det enda viktiga målet. Dvs en VD som gör nåt mer långsiktigt blir sällan långlivad i ett börsnoterat bolag

Å andra sidan är ju aktiepriset det förväntade nuvärdet av alla framtida utdelningar. Så när räntan är låg som den är nu torde det vara en utmärkt strategi att satsa på långsiktiga projekt även för de mest närsynta VD:ar.

[i]

ett grundproblem är dessutom att de flesta styreleser och VDar bedöms primärt av aktiemarknaden och den går oftast på vinst detta kvartal som det enda viktiga målet. Dvs en VD som gör nåt mer långsiktigt blir sällan långlivad i ett börsnoterat bolag

Å andra sidan är ju aktiepriset det förväntade nuvärdet av alla framtida utdelningar. Så när räntan är låg som den är nu torde det vara en utmärkt strategi att satsa på långsiktiga projekt även för de mest närsynta VD:ar.

Nej, aktiepriset är lägre än det förväntade aktiepriset i framtiden. Det är få som ser fram mot utdelningar med dagens dubbelbeskattning. Däremot köper man en aktie som man tror ska stiga kraftigt i värde i framtiden.

Värdestegringar av aktier är potentiellt större än de flesta utdelningar som har förekommit och förekommer.

Värdet på aktier har ganska stor distans till företagets verklighet, se t ex Fermenta et al.

[E]

ett grundproblem är dessutom att de flesta styreleser och VDar bedöms primärt av aktiemarknaden och den går oftast på vinst detta kvartal som det enda viktiga målet. Dvs en VD som gör nåt mer långsiktigt blir sällan långlivad i ett börsnoterat bolag

Men måste man ha VD:ar å sånt skit? Måste man vara ett AB?

Mvh E*

[Rickard]

i: Nu är vi lite off topic. Kan skapa en ny tråd i övrigt kanske. Visst, skatter komplicerar bilden något (om skatten på utdelningen är högre än skatten på capital gains), men så länge vi ser till ALLA framtida utdelningar (under oändligt lång tid) så är capital gains inget annat än ändrade förväntningar på utdelningen. Att man sedan realiserar utbetalningen via share repurchases och dylikt är ju en annan sak.

Sedan att aktiepriset idag är lägre en det framtida (diskonterade*) förväntade aktiepriset är ju självklart om investerarna är risk averse, men jag at aldrig hävdat motsatsen å andra sidan! Det fångar tillochmed småskolemodeller som CAPM.

Börsvärdet är implicit kopplat till företagets faktiska marknadsvärde. Det egna kapitalet är en (exotisk) köpoption på företagets marknadsvärde gentemot fordringsägarna. Sedan att kurserna uppvisar anomalier, visst, men on average så...

*med riskfria räntan

Edit: felskrivning

[hajen1]

Maximal kundnytta är inte enkelt. Vad man bör försöka med är väl att skapa en win-win situation där såväl säljare som köpare blir nöjd.

Om sängar vet jag lika lite som gemene man vet om HiFi. Säg nu att jag sover lite taskigt och tror mig veta att det beror på sängen ( = hifi-anläggning) och inte på mig (= fonogrammet). Jag är villig att satsa ganska bra med slantar om jag verkligen hittar en bra säng. Som den medvetne konsument som jag inbillar mig att jag är så undviker jag IKEA ( = OnOff) och deras "värstingsäng" (= Pioneerstapel för 25 papp).

Så jag knatar iväg till en specialistaffär, och redan här börjar bekymren. Var f-n köper man en säng? Var hittar man en säljare som kan hjälpa mig i valet så jag verkligen får en säng som passar mig? Jag kan ju förstås läsa tidningen Säng & Madrass ( = HiFi & Musik) men ehuru underhållande så litar jag inte på snacket om en fast botten och en silkeslen topp. På vilket sätt hjälper det mig? FBS (Föreningen Bra Säng) är en obunden organisation med Ingenjör Åhman som portalfigur. Men det blir lixom lite för tekniskt där, det diskuteras diameter och hårdhet på fjädrarna i botten, tyget runt bäddmadrassen måste vara av något enkelt tyg som kostar nästan ingenting men som man måste göra själv osv. Det där testandet av tex bäddmadrassen som man lägger ovanpå den befintliga (som då är en sorts referens) verkar konstigt. Om man inte märker något av den som man lägger på toppen så ska den alltså vara transparant och den som jag borde ha, eller?

Så jag gör något mellanting här, skiter i Ikea men tar mig till affären John Blund som har ett hyggligt sortiment. Och den trevlige herrn jag pratar med rekommenderar en säng som förmodligen är bättre än Ikeas men kanske både dyrare och sämre än vad den optimala sängen skulle ha varit.

Så vad gör jag? Jag får väl ligga sömnlös ett par nätter till och fundera

/ B

Kanon, så snyggt skrivet!

[Rickard]

Nej, aktiepriset är lägre än det förväntade aktiepriset i framtiden. Det är få som ser fram mot utdelningar med dagens dubbelbeskattning. Däremot köper man en aktie som man tror ska stiga kraftigt i värde i framtiden.

Tillägg:
Vad gäller många (de flesta?) stora investerare så är personal taxes lägre än corporate taxes varför det är önskvärt med stora utdelningar. Att det inte tillämpligt på privatpersoner är en annan sak. Se Black&Scholes [1974].

Mvh,
Rickard

[W201]

På tal om generalagenter och påtvingade produkter: Jag talade för en tid sen med en person som har musikaffär.
(Där är ju en stor del av kunderna professionella användare och förväntar sig - och har rätt till - ett sakligt bemötande...)
Emellertid berättade han att de flesta musikhandlarna tydligen är mer eller mindre knutna till olika leverantörer!
Detta framgår ingenstans i butikens marknadsföring eller lokaler, så kunden får inte veta det. Däremot kommer kunden kanske märka att det alltid är vissa fabrikat som rekommenderas av personalen.
Troligen är butikens inköp också knutna till villkor som:
"Ni får X antal av attraktiv produkt A, men då måste ni ta emot Y antal av hyllvärmare B."
Planekonomi var ordet, sa Öhman...

[i]

i: Nu är vi lite off topic. Kan skapa en ny tråd i övrigt kanske. Visst, skatter komplicerar bilden något (om skatten på utdelningen är högre än skatten på capital gains), men så länge vi ser till ALLA framtida utdelningar (under oändligt lång tid) så är capital gains inget annat än ändrade förväntningar på utdelningen. Att man sedan realiserar utbetalningen via share repurchases och dylikt är ju en annan sak.

Sedan att aktiepriset idag är lägre en det framtida (diskonterade*) förväntade aktiepriset är ju självklart om investerarna är risk averse, men jag at aldrig hävdat motsatsen å andra sidan! Det fångar tillochmed småskolemodeller som CAPM.

Börsvärdet är implicit kopplat till företagets faktiska marknadsvärde. Det egna kapitalet är en (exotisk) köpoption på företagets marknadsvärde gentemot fordringsägarna. Sedan att kurserna uppvisar anomalier, visst, men on average så...

*med riskfria räntan

Edit: felskrivning

Vad jag i grunden syftar på är att jag ser det som att aktiemarknaden inte har den rationalitet som du hänvisar till. Dvs att det inte finns några (utom i undantagsfall) långsiktiga bevekelsegrunder (längre).
Med långsiktiga menar jag 5-10 år. Och i stor andel av fallen t o m under, säg, 3 år.

Med kan kanske se det som att aktiespekulanterna spekulerar i andra aktiespekulanters spekuleringar.
Och den här formuleringen har jag inte bara för att vara rolig utan för att visa rekursiviteten i mekanismerna.

Det finns ju en orsak till att vissa företagsägare undviker aktiemarknaden, t ex Kamprad.

[Rickard]

Angående trådens topic. Jag är också frihetsälskare (även om jag efter en del funderande kommit fram till att försvar, polis och domstolsväsende förmodligen passar bättre i statlig regi snarare än privat). Så även om alternativ 1 känns bra vid första anblicken så gnager det lite i mig. Jag tror nog bättre på att låta parterna reglera allt själva. Temporära anomalier som dessa försvinner i takt med att konsumenterna informerar sig. Under tiden får vi stå ut med det eller som konsumenter visa att vi inte tolererar situationen (vägra köpa märken som har restriktioner i försäljarledet).

//Rickard

[Magnuz]

"Temporära anomalier som dessa försvinner i takt med att konsumenterna informerar sig."

Och det lär ju inträffa snart...

[Margaux]

Att maximera vinsten i ett företag är en kass strategi. Den optimala ekonomiska stragegin är att maximera nuvärdet av alla framtida kassaflöden. Det är en stor skillnad. Lost on some CEOs..

Rickard - jag märker på ditt språk att du har kunskap om den finansiella marknaden. Självklart har du rätt. Men hur många här kan upprätta en kassaflödesanalys och utföra en värdering utifrån den (jag kan )

Ytterstå få Hifibutiksföreståndare iallafall

[Style]

Att maximera vinsten i ett företag är en kass strategi. Den optimala ekonomiska stragegin är att maximera nuvärdet av alla framtida kassaflöden. Det är en stor skillnad. Lost on some CEOs..

Rickard - jag märker på ditt språk att du har kunskap om den finansiella marknaden. Självklart har du rätt. Men hur många här kan upprätta en kassaflödesanalys och utföra en värdering utifrån den (jag kan )

Ytterstå få Hifibutiksföreståndare iallafall

jag kan också räkna nettonuvärde (har tom byggt programvara för simulering av sånt). Problemet är att framtida betalningsströmmar inte alltid är så lätta att uppskatta och framtida intäkter ännu värre. Den som tror att man kan få nån exakt siffra och hålla sig i på detta sätt är rätt naiv. Strategi är inte en matematisk vetenskap.

Dessutom

Aktiemarknaden är inte rationell och saknar tom ofta den information den skulle behöva ha för att vara det.

Många aktörer upplever allt som är krångligare än senaste kvartalets vinst som flummigt och "ursäkter".

[Style]

Å andra sidan är ju aktiepriset det förväntade nuvärdet av alla framtida utdelningar. Så när räntan är låg som den är nu torde det vara en utmärkt strategi att satsa på långsiktiga projekt även för de mest närsynta VD:ar.

in your dreams

den typen av beräkningar görs möjligtvis för att fastställa beskattningsvärdet av en option.

[Rickard]

Style: Givetvis kan du inte 'beräkna' värdet* på aktien genom att försöka uppskatta värdet av utdelningarna. Det är dock en utmärkt intuitiv diskussionsgrund. Och en låg ränta och en låg inflation är en bra bas för långsiktiga investeringar.

* Överhuvudtaget är alla aktieprognoser mer eller mindre nys. Gillar kapitalmarknaden betydligt bättre, där priserna kan beräknas explicit.

[Rickard]

jag kan också räkna nettonuvärde (har tom byggt programvara för simulering av sånt). Problemet är att framtida betalningsströmmar inte alltid är så lätta att uppskatta och framtida intäkter ännu värre. Den som tror att man kan få nån exakt siffra och hålla sig i på detta sätt är rätt naiv. Strategi är inte en matematisk vetenskap.

Nettonuvärde är en dålig metod för att bedöma projekt och investeringar. Metoden undervärderar konsistent värdet av projekten då den inte tar hänsyn till exempelvis expansions- och nedläggnings/avvyttrings-möjligheter. Många "goa gubbar" som arbetar med investeringar på exempelvis verkstadsföretag beräknar nettonuvärde och godkänner negativa värden "på en höft". Magkänsla är lika kass som skenbar exakthet i många lägen.

[Style]

Nettonuvärde är en dålig metod för att bedöma projekt och investeringar. Metoden undervärderar konsistent värdet av projekten då den inte tar hänsyn till exempelvis expansions- och nedläggnings/avvyttrings-möjligheter. Många "goa gubbar" som arbetar med investeringar på exempelvis verkstadsföretag beräknar nettonuvärde och godkänner negativa värden "på en höft". Magkänsla är lika kass som skenbar exakthet i många lägen.

rent teoretiskt kan man lägga in optionsvärde för expansion/avyttring. Finns såna modeller med stokastiska variabler och/eller scenarior som utkomst av beräkningen

dessa modeller är naturligtvis bättre i teorin men i praktiken blir de (enligt min erfarenhet av goa gubbar) alldeles för svåra att förstå så de negligeras

det finns många studier som visar att personer som genomgående tar bättre beslut än referensgruppen går på magkänsla medan referensgruppen går på skenbart exakta siffror

man får dock komma ihåg att detta inte implicerar att alla beslut tagna på magkänsla är bra

samt att detta givetvis inte är en universell sanning inom alla beslutsområden

[IngOehman]

Trådens rubrik är:
"Vad skulle behöva ändras för att öka ärligheten?"

Det gäller förstås ärligheten i HiFi-branschen.
Men är den så rutten och oärlig?

Ja, det är den. Inte alla i den, men tillräckligt många för att det skall vara ett problem. Ämnet är så viktigt (inte för alla, men förhoppningsvis för alla här på faktiskt) att det borde vara den seriösaste av ALLA brancher. Det handlar ju om hur vi tar hand om musik - det mest outgrundliga och fantastiska vi människor hittat på.

Är den värre än andra branscher?

Ja, det är den. Det store problemet är att ljud är diffust, liksom lite svårt att ta på. Därför är det svårt för den oinsatte att veta när det han får höra sägas är osant.

En bild kan man alltid pausa, och kontrollera lite noggrannare hur den egentligen ser ut. Det blir till sin natur lite objektivare. Vårt sätt att betrakta bilder är också exaktare, och mycket riktigt kan man se, att tidskrifter som hanterar kameror är mycket seriösare än de som hanterar hifiapparatur (jag ingorerar då att flera av de ny tidskrifter som intresserar sig för hemmabio är avknoppningar från hifitidskrifter, och den oseriösa komponenten har tyvärr i flera fall flyttats med).

Pausar man ett ljud, så upphör det. Man kan inte fingranska, med mindre än att man F/E-lyssnar. Och det gör ingen i branschen.


Tittar man på bilbranschen är det lätt att se att tidskrifterna är intresserade av verkliga prestanda. Olika bilar karläggs noga. Utan att de missar att beskriva upplevelser.

Tillar man på återförsäljarsituationen i bilbranschen är det även där seriösare, eftersom inte kunden blir förd bakom ljuset avseende vilka märken som "får säljas". Nästan alla butiker är ju märkesbutiker. Att bara ett märke säljs ingår i konceptet. Kunder förstår därför att man inte kan gå in i en affär och få alla svar. Man måste leta fakta på många ställen och väja själv. Det är ju självklart för en bilkund att han inte kan gå in i en bilaffär som säljer BMW för att fråga om han skall köpa en Volvo eller en BMW.

Samma situation hade vi haft i hifi-branschen om vi haft strikta Yamaha-butiker, Pioneer-butiker, HK-butiker och så vidare. Idag emellertid, gör flera (de flesta?) hifibutiker intryck av att fritt ha kunnat välja, och när allt ointressant valts bort blev det som står butiken kvar.

Jag har till och med varit i en hifi-butik där jag hörde en säljare säga, "-Nej, vi har avstått ifrån att sälja Denon, för vi tycker inte att de är tillräckligt bra, det är ju så att säga lågprisprodukter, och sådant vi inte vill satsa på. Vi säljer hellre kvalitet".
(Det var inte en hifi-klubb-butik, utan en som inte alls kan välja att sälja Denon, och det säljaren menade med kvalitet i det fallet var Yamaha. Jag menar inte att ställa Yamaha mot Denon, utan vill bara peka på det absurda sättet att argumentera. Uttrycka sig som om kvalitetsnivåerna är en väl etablerad sanning inom branschen, som kunden nu får ynnesten att bli informerad om...)


Men framförallt: Det spelar ingen större roll hur korrumperd hifi-branschen är "i förhållande till" andra branscher. Att vissa branschen är korrumperade är ju näppeligen ett argument för att alla bör vara det. Bättre att jämföra med hur det borde vara - nämligen ärligare.


Vh, iö

[IngOehman]

Svarade

Nej, generalaget/distributör bör fritt (efter eget godtycke) få vägra butiker att återförsälja deras produkter, även om butiken tycker att det är prima grejjor och verkligen vill hjlpa till att få ut den goda produkten på marknaden..

Håller med Style i varenda ord han sagt.

IÖ - Du skulle väl inte låta SIBA sälja piPar tex?

Jag är helt rättvis - ingen butik får köpa av mig.

Jag säljer bara till dom privatpersoner och företag som är skall ha högtalarna till att själv lyssna till musik (eller andra ljud) genom.


Vh, iö

[Rickard]

Det som behövs är starka konsumentorganisationer som kan informera och dra fram oegentligheter i dagsljuset. LTS är en utmärkt sådan. Gissar att aggressiviteten möjligen skulle behöva ökas något, liksom LTS mediautrymme.

Forum som detta är också en företeelse som kan hjälpa upp situationen. Hamnar en oärlig säljares grodor på nätet tänker han sig nog för nästa gång en villrådig kund stiger över tröskeln.

[Flint]

Trådens rubrik är:
"Vad skulle behöva ändras för att öka ärligheten?"

Det gäller förstås ärligheten i HiFi-branschen.
Men är den så rutten och oärlig?

Ja, det är den. Inte alla i den, men tillräckligt många för att det skall vara ett problem. Ämnet är så viktigt (inte för alla, men förhoppningsvis för alla här på faktiskt) att det borde vara den seriösaste av ALLA brancher. Det handlar ju om hur vi tar hand om musik - det mest outgrundliga och fantastiska vi människor hittat på.

Är den värre än andra branscher?

Ja, det är den. Det store problemet är att ljud är diffust, liksom lite svårt att ta på. Därför är det svårt för den oinsatte att veta när det han får höra sägas är osant.

En bild kan man alltid pausa, och kontrollera lite noggrannare hur den egentligen ser ut. Det blir till sin natur lite objektivare. Vårt sätt att betrakta bilder är också exaktare, och mycket riktigt kan man se, att tidskrifter som hanterar kameror är mycket seriösare än de som hanterar hifiapparatur (jag ingorerar då att flera av de ny tidskrifter som intresserar sig för hemmabio är avknoppningar från hifitidskrifter, och den oseriösa komponenten har tyvärr i flera fall flyttats med).

Pausar man ett ljud, så upphör det. Man kan inte fingranska, med mindre än att man F/E-lyssnar. Och det gör ingen i branschen.


Tittar man på bilbranschen är det lätt att se att tidskrifterna är intresserade av verkliga prestanda. Olika bilar karläggs noga. Utan att de missar att beskriva upplevelser.

Tillar man på återförsäljarsituationen i bilbranschen är det även där seriösare, eftersom inte kunden blir förd bakom ljuset avseende vilka märken som "får säljas". Nästan alla butiker är ju märkesbutiker. Att bara ett märke säljs ingår i konceptet. Kunder förstår därför att man inte kan gå in i en affär och få alla svar. Man måste leta fakta på många ställen och väja själv. Det är ju självklart för en bilkund att han inte kan gå in i en bilaffär som säljer BMW för att fråga om han skall köpa en Volvo eller en BMW.

Samma situation hade vi haft i hifi-branschen om vi haft strikta Yamaha-butiker, Pioneer-butiker, HK-butiker och så vidare. Idag emellertid, gör flera (de flesta?) hifibutiker intryck av att fritt ha kunnat välja, och när allt ointressant valts bort blev det som står butiken kvar.

Jag har till och med varit i en hifi-butik där jag hörde en säljare säga, "-Nej, vi har avstått ifrån att sälja Denon, för vi tycker inte att de är tillräckligt bra, det är ju så att säga lågprisprodukter, och sådant vi inte vill satsa på. Vi säljer hellre kvalitet".
(Det var inte en hifi-klubb-butik, utan en som inte alls kan välja att sälja Denon, och det säljaren menade med kvalitet i det fallet var Yamaha. Jag menar inte att ställa Yamaha mot Denon, utan vill bara peka på det absurda sättet att argumentera. Uttrycka sig som om kvalitetsnivåerna är en väl etablerad sanning inom branschen, som kunden nu får ynnesten att bli informerad om...)


Men framförallt: Det spelar ingen större roll hur korrumperd hifi-branschen är "i förhållande till" andra branscher. Att vissa branschen är korrumperade är ju näppeligen ett argument för att alla bör vara det. Bättre att jämföra med hur det borde vara - nämligen ärligare.


Vh, iö

Jag har alltid (sedan ca.1978) tyckt att det mesta som rör kvalitet inom HiFi styrs av slumpfaktorn. Ett budgetmärke kan ha tur och ibland låta bra och ett statusmärke kan lika gärna låta skräp. Finns det egentligen någon som har koll?

[Flint]

Det som behövs är starka konsumentorganisationer som kan informera och dra fram oegentligheter i dagsljuset. LTS är en utmärkt sådan. Gissar att aggressiviteten möjligen skulle behöva ökas något, liksom LTS mediautrymme.

Forum som detta är också en företeelse som kan hjälpa upp situationen. Hamnar en oärlig säljares grodor på nätet tänker han sig nog för nästa gång en villrådig kund stiger över tröskeln.

Instämmer men felet med LTS är väl att det är en ganska inåtvänd och inaktiv organisation. Den nöjer sig med att konstatera att det mesta är fel.

[E]

Jag har till och med varit i en hifi-butik där jag hörde en säljare säga, "-Nej, vi har avstått ifrån att sälja Denon, för vi tycker inte att de är tillräckligt bra, det är ju så att säga lågprisprodukter, och sådant vi inte vill satsa på. Vi säljer hellre kvalitet".

Usch. Kan man inte ställa sådana säljare till svars? Det måste ju
vara brottsligt att säga så där, om man kan bevisa att de helt
enkelt inte får sälja Denon.

Man kanske ska ha en liten bandspelare rullandes när man
besöker HiFi-butiker ...

Mvh E*