I mellanörat finns en speciell kanal som ansluter mot atmosfärstrycket utanför. Normalt är den sluten och ger en tryckkammare i mellanörat. Tryckutjämning, då yttre atmosfärstryck ändras, sker då man sväljer eller gör tryckutjämnande rörelse och då man gäspar. Då amplituden hus ljudvågen är mellan 80-90 dB så inträder en försvarsmekanism som komprimerar.
Man skall ha i åtanke att vid atmosfärstryck så är det en mängd luftpartiklar som studsar mot trumhinnan och reflekteras mot trumhinnan. Det sker stokastiskt och detta brus är inte något som trumhinna/hörsel registrerar. Men det skulle registreras om det vore så att hörseln vore pyttelitet känsligare för trumhinnans rörelse. Då det är 120 dB vid trumhinnan så rör den sig max 0,1 mm. vid hörseltröskeln så blir rörelsen i storleksordning av en molekyl.
Vi kan se 1 foton. Vi kan lukta 1 molekyl. Vår hörsel detekterar akustiska ljudtrycksvågor där trumhinnan rör sig mindre än en ångström. Det är 0,1 nanometer. Det är i storleksordning av en molekyl. Det är strax ovanför luftmolekylernas egenrörelse. Hörde vi dessa så skulle allt bara brusa. Vi har 100 miljarder nervceller i cortex i hjärnan. Vi har 1 miljon miljard synapser och antal kopplingar i CSN. Det ger ett antal olika möjligheter som vida överstiger det vi kan föreställa oss. Allt räcker till för att vi skall kunna tillgodogöra oss denna värld på ett fantastiskt sätt. Det är bara att tacka och ta emot att vi är funtade som vi är.
Vad gäller JMs inlägg är jag inte lika kritisk. JM skriver ur sitt perspektiv och den artikel som JM länkar till är jag glad för. Det är nog inte den mest lättlästa men jag skall tränga igenom den då tillfälle ges.
Däremot ser jag att JM skriver följande. "Cilia på inre hårcellerna har ingen mekanisk koppling till omgivande strukturer." De kallas stereocilia då det gäller cilia i innerörat. Att de inte har någon mekanisk koppling till omgivande strukturer sades det för en massa år sedan och så lärde jag mig det från början. Sedan kom det nya besked och det var att det finns viss mekanisk koppling via ännu finare trådar som gick till de yttre hårcellerna och agerade på så sätt en form av återkoppling. Skall undersöka saken lite närmare.
I en artikel står följande.
Neuroscience skrev:Hair cells can convert the displacement of the stereociliary bundle into an electrical potential in as little as 10 microseconds; indeed, such speed is required to faithfully transduce high-frequency signals and enable the accurate localization of the source of the sound. The need for microsecond resolution places certain constraints on the transduction mechanism, ruling out the relatively slow second messenger pathways used in visual and olfactory transduction.
Det är för mig och många andra inget nytt, men att inse konsekvens därav är mycket få som gjort. Hörselns temporala upplösning i området kring 10 mikrosekunder eller lägre är anmärkningsvärt och för med sig en hel del frågetecken och speciellt inom lokalisering av ljudkällor.
Mvh
Peter