”Hifikomponenten hjärnan”

[Maarten]

Strmbrg, så som jag uppfattar det, så har hjärnan förmåga att "skarva" mellan intryck. Man skulle kunna säga att hjärnan är mönsterigenkännande och meningsskapande, på många plan. Av detta följer en mängd saker. Lägg till att intryck är instabila över tid och även påverkas åt andra hållet, humör, stämning etc, påverkar intrycken och vice versa.

Antar jag. Har inget att referera till just nu, men tror jag skulle kunna finna stöd för dessa hypoteser (som kanske redan är omnämnda många gånger?) från näraliggande områden.

@Peter, ser ut som en intressant och tung bok.

[JM]

Problemet är egentligen omvänt. Problemet är att hålla lyssnandet på högsta nivå under en längre tid. Konstant och på olika sätt adapterar hjärnan till ljudet. På olika sätt förbereder sig hjärnan på att potentiellt viktigare ljud relativt senaste upplevda ljudet. Äldre ljud tonas ner kemiskt efter initiala identifikationen. Sannolikt evolutionärt förfinat.
(Detta förklarar varför monoton musik vanligen upplevs som sämre än musik med en mix av lagom positiva oförväntade inslag - hjärnans vakenhet ökar.) Se undersökning av Billboard förstaplatser i tidigare inlägg.

Allt hörande är ytterst kemi. Elektriska aktionspotentialer i nerverna finns inte utan kemi.
Tex inre hårcellen frigör transmittorsubstansen - glutamat - i relation till ljudstimuli. Redan i första synapsen mellan inre hårcellen och mottagande nervcell finns flera adaptationsnivåer vilka filtrerar ljudet. Speciella receptorer för låga koncentrationer av glutamat svarar på mycket låga ljudnivåer ner mot -10 dB. När ljudstyrkan ökar mättas receptorerna för låga ljudtryck och andra men tyvärr färre receptorer med känslighet för större glutamat koncentrationer tar över. En konstant sinuston på tex 95 dB under längre tid genererar allt lägre respons i hörselnerven på grund av kemisk adaptation i första synapsen. Även i hörselnerven måste ske en adaptation pga begränsad mängd kemi.
På liknande sätt sker en kemisk nedprioritering av perceptionen av äldre ljud på autonoma icke kognitiva och kognitiva nivåer.

JM

Ovan är en fragmentarisk fysiologisk förklaringen till varierande hörande över tiden på samma fysikaliska stimuli.
Den psykologiska förklaringen till varierande hörande över tiden handlar om hur samma fysikaliska stimuli kan ge olika respons.
Sömnbrist, stress, lyssningströtthet, droger mm är välkända variabler vilka förändrar responsen (hörandet) på fysikaliska stimuli - här ljud.
Faktum är att när vi hör hör vi sällan hela ljud/ord/meningar av olika skäl. Hörandet är den sensorik till skillnad från tex synen som är live. Synen scannar externa objekt multipla gånger varje sekund för att skapa en visuell upplevelse.
Hörandet sker i realtid. Vi kan inte backa ljudet för att kolla vad sades egentligen. Hjärnan har smarta sätt att kompensera fragmentariskt ljud - stimuli. Priset är att vi samtidigt är lättlurade. Typ vid stereolyssning, mp3-lyssning mm.
-Vi har ett arbetsminne på upp till 5 sekunder att identifiera ett solitärt ljud i relation till tidigare upplevda ljud. Efter ca 5 förkastas ljudet som oidentifierbart.
-Presenteras samma ljud i begriplig kontext händer det att ljudet identifieras även efter 5 sekunder.
För nästan hundra år sedan presenterade några tyska psykologer Gestaltteorin/Gestaltpsykologin med dess olika gestaltprinciper.
https://en.wikipedia.org/wiki/Gestalt_psychology
Gestaltteorin är central inom hörandet och helt avgörande att förklara varför vi förstår så mycket av fragmentariskt tal/ljud/stimuli.
Minsta tex stress kan förvränga normal psykologisk respons på vanligt tal/ljud. Droger kan minska upplevd distorsion fysiologiskt. En lång bilresa kan påverka ljudupplevelsen negativt av psykologiska skäl.
Psykologiska processer viktiga för hörandet typ gestaltprinciper är känsliga och kräver att avancerade kognitiva processer i hjärnan är lätttillgängliga och alerta.

Hörandet av fysikaliska stimuli påverkas således primärt av psykologiska entiteter och fysiologiska entiteter i hjärnan och inget annat.

JM

[Baffel]

Ähä, koppla in något som ser shysst ut, så låter det bra. Inbillning eller inte spelar ingen roll. Det är upplevelsen som räknas.

När mörkret skymmer. När det är ruggigt och trist ute så sätt på....

IMG_20210613_230654.jpg (1.31 MiB) Visad 527 gånger

Det livar upp även den tröttaste person som kört bil timvis och är helt slut vid hemkomsten.

[Strmbrg]

Det där om skillnaden mellan syn och hörsel, dvs att med synen kan man välja att titta länge på något medans ljudhändelsen passerar förbi: Tittar man tex på film så blir ju förutsättningarna väldigt lika musiklyssning. Ett liksom mycket smalt tidsfönster med kontinuerligt flöde av information. ”Taveltittning” däremot har väl ingen motsvarighet inom ljud. Stillbild ja, men stilljud?..

[JM]

Stilljud kan möjligen finnas som en ljudskugga i hjärnan av sin referensanläggnings ljud vid lyssning på annan ljudkälla. Ofta framträder den egna ljudskuggan som överskattad av olika skäl. Hjärnan är en notorisk glädjemätare i detta sammanhang. Den blir för mig närmast svart-vit men oftast bäst i den subjektiva icke fysikaliska världen.

JM