Hur kan lyssning bli objektiv??

[Magnuz]

Fler serier sänker inte konfidensnivån. Fler serier höjjer den.
Färgar aparaten?
1 serie säger ja med 99% konfidens.
Sen gör vi 10 till som säger nej.
Vi har alltså höjt konfidensnivån från 1% till, ja vad det nu blir att aparaten är transparent

Färgar aparaten hörbart så lär man inte få 10 serier slump med andra ord.

Fast riktigt så enkelt är det inte. Jag har - när jag använt mig själv som försökskanin - märkt att jag presterar sämre och sämre ju längre jag lyssnar. Först en serie med hög sannolikhet, sedan blir det succesivt sämre och sämre och fortsätter man tillräckligt länge närmar man sig slumpen. Det som talar för att det ändå är en riktig detektion är att det blir likadant om jag gör samma jämförelse en gång till efter en paus.

[Almen]

3 serier av ickedetektion kan bli 1 serie av detektion om man slår ihop dem.

Nej, nej, nej! Och nej.

Det som står skrivet är egentligen att man kan få detektion av ren slump.

Självklart kan man få detektion av en slump; det är ju det man anger med konfidensen.

Fler serier sänker inte konfidensnivån. Fler serier höjjer den.

Är du ironisk?

[sebatlh]

Fler serier sänker inte konfidensnivån. Fler serier höjjer den.
Färgar aparaten?
1 serie säger ja med 99% konfidens.
Sen gör vi 10 till som säger nej.
Vi har alltså höjt konfidensnivån från 1% till, ja vad det nu blir att aparaten är transparent

Färgar aparaten hörbart så lär man inte få 10 serier slump med andra ord.

Fast riktigt så enkelt är det inte. Jag har - när jag använt mig själv som försökskanin - märkt att jag presterar sämre och sämre ju längre jag lyssnar. Först en serie med hög sannolikhet, sedan blir det succesivt sämre och sämre och fortsätter man tillräckligt länge närmar man sig slumpen. Det som talar för att det ändå är en riktig detektion är att det blir likadant om jag gör samma jämförelse en gång till efter en paus.

Men ta en paus då

Självklart ska man inte utföra lyssningarna under dåliga förutsättningar.
Det är därför det är så bra att man kan slå ihop sina lyssningar. Man behöver inte göra allt på en å samma dag.

[PerStromgren]

Det känns ju som att det här har ältats fram och tillbaka i ett antal trådar, men det kanske blir ett varv till?

Om ni inte skärper er, citerar jag statistlikdelen av forskningskursen i vetenskapsteori!

[CODY]

jag tycker att kritiken är liter oförtjänt, jag: några hifiintresserade kompisar tar fram några förstärkare som de tycker verkar kul att testa, sen mäter man på dem och därefter sitter man tillsammans och ropar före och efter i mun på varandra, allt under ledning av en polare som har en oomkullrunkelig vetenskaplig lag. Även om det inte sägs rakt ut, så dricker man förmodligen öl också.

Kul helt enkelt

[Almen]

Det känns ju som att det här har ältats fram och tillbaka i ett antal trådar, men det kanske blir ett varv till?

Om ni inte skärper er, citerar jag statistlikdelen av forskningskursen i vetenskapsteori!

Ja, det skulle nog de flesta av oss behöva!

[petersteindl]

Öl är gott och lite cider kan vara gott åxå

[Laila]

Det känns ju som att det här har ältats fram och tillbaka i ett antal trådar, men det kanske blir ett varv till?

Om ni inte skärper er, citerar jag statistlikdelen av forskningskursen i vetenskapsteori!

"I döda statisters sällskap" . . .

[Objektivisten]

Det enda jag kan se som följd om någon följer John med svaren, är att det
kanske kan se ut som apparaten var lätt att detektera av flera. Men en
detektion är fortfarande en detektion, oavsett härmning.

Det kan du väl inte veta, kan ju vara en slump att den förste detekterar rätt.

Inte om man måste avge många korrekta gissningar i rad. Eller visst, det kan ju alltid vara en slump men sannolikheten för det minskar i takt med seriens längd.

Det är nog alla överens om, ja.

Det räcker ju med att en person detekterar för att det ska räknas som detektion.

Jaha, så man ökar slumpen för feldetektion ju fler testsubjekt som deltar alltså.

[petersteindl]

... Jaha, så man ökar slumpen för feldetektion ju fler testsubjekt som deltar alltså.

Japp, så är det. har du 100 subjekt så blir det inte så jättebra

MvH
Peter

[DQ-20]

Aahhhhh, my eyes, my eyes!

DQ-20? dimitri? Var är ni?

Försöker du skramla ihop ett drev?

Fokusera på frågan istället för att bagatellisera den.

Jag gjorde det i mitt andra inlägg. Vad jag menade var att det kan vara värt att någon som kan det där lägger sig i debatten.

Om man utökar antalet serier sänker man konfidensen (eller höjer felrisken). Om man förlänger serien för att höja konfidensen så omöjliggör man till slut detektion.

Intressant svar

MvH
Peter

Vad är detta? Amateurs' night? Friends of Google? (Jag lämnar det upp till läsaren att lägga till eventuella smileys. Görs lämpligen vid citering.)

Om man har ett på förhand definierat statistiskt test, och det är det som det handlar om här, och sedan upprepar detta test så ligger inte den sammanlagda signifikansnivån för alla test på samma nivå som de enskilda testen. Tittar man på 20 statistiska test med 5% signifikansnivå så kommer det i genomsnitt finnas ett signifikant resultat även om det inte finns någon effekt. När man gör multipla test brukar man därför göra justeringar. Den enklaste och vanligast kallas Bonferroni. För att den totala signifikansnivån skall hamna på 5% måste man ned på 0.1 % för de enskilda testen. Och då tänker kanske vän av ordning: då vinner man ju inget i signifikansnivå på att göra fler serier. Nä, men man vinner i statistisk kraft. Poolar man tjugo test är chansen större att man hittar ett signifikant resultat. Det är därför man får "betala" med högre krav på de enskilda testerna. Men testerna blir sammantaget känsligare och det blir mindre risk att man får nollresultat trots att det finns en effekt. Den som vill fördjupa sig kan googla på "power", "power test" och "statistical power". LTS tester har i allmänhet usel statistisk "power". Men statistik är inte allt här i världen och om man kan hitta metoder som är känsliga behöver man inte statistiskt kraftfulla test.

Om vi lämnar den statistiska värld som så många verkar förälskade i så kan man fundera på testpersonernas förmåga. Det är sannolikt så att man inte kan vara på topp hur länge som helst. Man kan alltså vara känsligare under ett par, tre serier än under tjugo. Man skulle kunna säga att testinstrumenten tappar sin precision och kalibrering. Detta är ingen statistisk fråga utan en metodfråga. Detta påverkar besluten om hur många test man skall göra på andra grunder än statistiska även om de påverkar utfallet av de statistiska testerna (man får en "utspädning" med tester där data är genererade med en sämre metod.) För att göra denna icke-statistika bedömning krävs klinisk erfarenhet (=hands on experience).

För övrigt kan ni köra upp "konfidens" i stolgången om ni inte ögonaböj förklarar er dogmatiska Baysianer. Om ni visar mig er prior skall jag visa min. Statistiska test handlar inte om tilltro utan brist på misstro - och det är en jävla skillnad det. Den som inte tror mig eller tycker som jag kan återkomma när han eller hon kan rabbla upp minst fyra skolor av statistisk inferens.

För övrigt: snacka om trådkapning. Vad som började som ytterligare ett av otaliga försök av MM att rädda sin självbild som hifiexpert blev en - statistikdebatt. Förunderliga äro Herrens vägar.

/DQ-20

[sebatlh]

3 serier av ickedetektion kan bli 1 serie av detektion om man slår ihop dem.

Nej, nej, nej! Och nej.

Det som står skrivet är egentligen att man kan få detektion av ren slump.

Självklart kan man få detektion av en slump; det är ju det man anger med konfidensen.

Fler serier sänker inte konfidensnivån. Fler serier höjjer den.

Är du ironisk?

1 Jo faktiskt

2) Ja, därför måste man tolka datan rätt.
Tyvär så är det en aningens krångligt att bara slå ihop datan från alla lyssnare eftersom man då låter den sämsta lyssnaren sänka känsligheten på testet.
Men rent principiellt så är lyssningarna oberoende av varandra, om man nu gjort allt rätt. Man kan därför slå ihop dem i en lång och fin serie.

Om det inte är oberoende av varandra så måste jag fråga, varför då? Vad har jag missat?

3) Nej Däremot så tror jag att vi menar olika saker med att konfidensnivån sjunker. Konfidensen att apparaten verkligen färgar har ju sjunkit med extra nollserier. Men jag menar att det inte är ett problem, snarare tvärtom. Apparaten är ju bättre än vad man trodde!

[Almen]

1 Jo faktiskt [3 serier av ickedetektion kan bli 1 serie av detektion om man slår ihop dem.]

Du får nog visa hur du tänker med lite sifferexempel. Tror du att du kan förklara vad du menar utgående från Svantes artikel?

2) Ja, därför måste man tolka datan rätt.
Tyvär så är det en aningens krångligt att bara slå ihop datan från alla lyssnare eftersom man då låter den sämsta lyssnaren sänka känsligheten på testet.
Men rent principiellt så är lyssningarna oberoende av varandra, om man nu gjort allt rätt. Man kan därför slå ihop dem i en lång och fin serie.

Om det inte är oberoende av varandra så måste jag fråga, varför då? Vad har jag missat?

Vad du missat? Ärligt talat, en hel del vad gäller statistik, tror jag. Inte för att jag är så grym, men grunderna tror jag att jag har ett hum om. Läs Svantes artikel och DQ-20s inlägg.

3) Nej Däremot så tror jag att vi menar olika saker med att konfidensnivån sjunker.

Om något går från 99% till 95% så menar jag att det sjunker. Vad menar du?

Om något går från 1% till 5%, ökar det eller minskar det då?

Svårt det där med definitioner.

[DQ-20]

KarlXII: Du kanske kommer ihåg den här tråden? Mycket matnyttigt från Svante, DQ-20 och dimitri, där.

Fan, den tråden (nåja, mina inlägg i alla fall) är ju fortfarande asgrym. Ni kan lägga ned med en gång: allt är redan sagt.

/DQ-20

[Almen]

KarlXII: Du kanske kommer ihåg den här tråden? Mycket matnyttigt från Svante, DQ-20 och dimitri, där.

Fan, den tråden (nåja, mina inlägg i alla fall) är ju fortfarande asgrym. Ni kan lägga ned med en gång: allt är redan sagt.

/DQ-20

Ja, och både KarlXII och harryup var med i den tråden också. Så, vad var det som inte reddes ut i den tråden?

Asgrym var ordet. dimitri knäcker ett av mina favoritcitat alla kategorier där, som sagt: "Vackert formulerat. Och dessutom sant."

[Magnuz]

Jaha, så man ökar slumpen för feldetektion ju fler testsubjekt som deltar alltså.

Ja, hur skulle det kunna vara på något annat sätt?

[dimitri]

....Vad som började som ytterligare ett av otaliga försök av MM att rädda sin självbild som hifiexpert blev en - statistikdebatt. Förunderliga äro Herrens vägar. /DQ-20

Amen

[sebatlh]

1 Jo faktiskt [3 serier av ickedetektion kan bli 1 serie av detektion om man slår ihop dem.]

Du får nog visa hur du tänker med lite sifferexempel. Tror du att du kan förklara vad du menar utgående från Svantes artikel?

Ok,
100 pers testar om en krona bara ger klave om man singlar slant. De gör det genom att testa 1 gång.
100 mätningar på 50% nivå. Inte så vidare kul.
Var för sig säger dessa slantsinglingar ingenting. Men ser vi det som en serie istället så har vi 100 slantsinglingar. Helt plötsligt så vet vi mer!

Hur skiljer sig detta från att en person singlar slant 100 gånger?

Vad du missat? Ärligt talat, en hel del vad gäller statistik, tror jag.

Snyggt ickesvar

3) Nej Däremot så tror jag att vi menar olika saker med att konfidensnivån sjunker.

Om något går från 99% till 95% så menar jag att det sjunker. Vad menar du?

Om något går från 1% till 5%, ökar det eller minskar det då?

Svårt det där med definitioner.

Heh. Ja, jag har slarvat lite med definitionerna. Både i skrift å i mitt huvud.
Nu hinner jag inte fördjupa mig i det hela, men jag skulle tro att det jag är inne på är det som DQ-20 (och en massa fler än honom såklart) kallar "power".

Om man tänker sig två fall
A) Ett test där man prickat in detektion med en sannolikhet på 99%
B) Ett test som ovan och ett där man missat 99% nivån.

I vilket fall vet man mest om objektet man testar?
Jag påstår att B ger mest info.
Men nu när jag skriver detta så vill jag nog ha info om hur slumpartad icke-detektionsserien var för att informationen ska öka (och inte minska).
Det vill säga. Jag vill slå ihop serierna till en
(Ja det finns problem med att slå ihop serier när lyssnarna är olika duktiga. Men det ger problem med individuella serier med, som i fall B exempelvis.)

[gnypp45]

För övrigt kan ni köra upp "konfidens" i stolgången om ni inte ögonaböj förklarar er dogmatiska Baysianer.

Said and done. Inte alldeles oangenämt, skall tilläggas och dessutom av nöden vändigt eftersom jag knappast kan sägas höra till de "dogmatiska Baysianernas" skara.

Om ni visar mig er prior skall jag visa min.

Jag visar inte min prior så där för vem som helst.

[dimitri]

Jasså???
En Baysian? En som baysar?
Det finns även Bayesianer.

[Almen]

Jo faktiskt [3 serier av ickedetektion kan bli 1 serie av detektion om man slår ihop dem.]

Du får nog visa hur du tänker med lite sifferexempel. Tror du att du kan förklara vad du menar utgående från Svantes artikel?

Ok,
100 pers testar om en krona bara ger klave om man singlar slant. De gör det genom att testa 1 gång.
100 mätningar på 50% nivå. Inte så vidare kul.
Var för sig säger dessa slantsinglingar ingenting. Men ser vi det som en serie istället så har vi 100 slantsinglingar. Helt plötsligt så vet vi mer!

Hur skiljer sig detta från att en person singlar slant 100 gånger?

Jag bad om sifferexempel på "3 serier av ickedetektion kan bli 1 serie av detektion om man slår ihop dem".

[dimitri]

Jo faktiskt [3 serier av ickedetektion kan bli 1 serie av detektion om man slår ihop dem.]

Du får nog visa hur du tänker med lite sifferexempel. Tror du att du kan förklara vad du menar utgående från Svantes artikel?

Ok,
100 pers testar om en krona bara ger klave om man singlar slant. De gör det genom att testa 1 gång.
100 mätningar på 50% nivå. Inte så vidare kul.
Var för sig säger dessa slantsinglingar ingenting. Men ser vi det som en serie istället så har vi 100 slantsinglingar. Helt plötsligt så vet vi mer!

Hur skiljer sig detta från att en person singlar slant 100 gånger?

Jag bad om sifferexempel på "3 serier av ickedetektion kan bli 1 serie av detektion om man slår ihop dem".

Kan inte Faktiskt skärpa sig och komma med lite nya problem?

[Almen]

Om man tänker sig två fall
A) Ett test där man prickat in detektion med en sannolikhet på 99%
B) Ett test som ovan och ett där man missat 99% nivån.

A) Hur tänker du dig att du arrangerar ett test där du "prickar in detektion med en sannolikhet på 99%"? Jag undrar om du inte drar för stora växlar på det siffervärde som "konfidens" anger. (Om du är i samma tråd som DQ-20 (vilket du är nu) så bör du vara försiktig med begreppet "konfidens" (och helt bestämt använda det inom citattecken).)

B) Missat 99%-nivån med hur mycket, och med vilket upplägg på testet?

[Almen]

Jag bad om sifferexempel på "3 serier av ickedetektion kan bli 1 serie av detektion om man slår ihop dem".

Kan inte Faktiskt skärpa sig och komma med lite nya problem?

Nej, varför det? Det är väl roligare att älta samma saker om och om igen?

[Kronkan]

Aahhhhh, my eyes, my eyes!

DQ-20? dimitri? Var är ni?

Försöker du skramla ihop ett drev?

Fokusera på frågan istället för att bagatellisera den.

Jag gjorde det i mitt andra inlägg. Vad jag menade var att det kan vara värt att någon som kan det där lägger sig i debatten.

Om man utökar antalet serier sänker man konfidensen (eller höjer felrisken). Om man förlänger serien för att höja konfidensen så omöjliggör man till slut detektion.

Intressant svar

MvH
Peter

Vad är detta? Amateurs' night? Friends of Google? (Jag lämnar det upp till läsaren att lägga till eventuella smileys. Görs lämpligen vid citering.)

Om man har ett på förhand definierat statistiskt test, och det är det som det handlar om här, och sedan upprepar detta test så ligger inte den sammanlagda signifikansnivån för alla test på samma nivå som de enskilda testen. Tittar man på 20 statistiska test med 5% signifikansnivå så kommer det i genomsnitt finnas ett signifikant resultat även om det inte finns någon effekt. När man gör multipla test brukar man därför göra justeringar. Den enklaste och vanligast kallas Bonferroni. För att den totala signifikansnivån skall hamna på 5% måste man ned på 0.1 % för de enskilda testen. Och då tänker kanske vän av ordning: då vinner man ju inget i signifikansnivå på att göra fler serier. Nä, men man vinner i statistisk kraft. Poolar man tjugo test är chansen större att man hittar ett signifikant resultat. Det är därför man får "betala" med högre krav på de enskilda testerna. Men testerna blir sammantaget känsligare och det blir mindre risk att man får nollresultat trots att det finns en effekt. Den som vill fördjupa sig kan googla på "power", "power test" och "statistical power". LTS tester har i allmänhet usel statistisk "power". Men statistik är inte allt här i världen och om man kan hitta metoder som är känsliga behöver man inte statistiskt kraftfulla test.

Om vi lämnar den statistiska värld som så många verkar förälskade i så kan man fundera på testpersonernas förmåga. Det är sannolikt så att man inte kan vara på topp hur länge som helst. Man kan alltså vara känsligare under ett par, tre serier än under tjugo. Man skulle kunna säga att testinstrumenten tappar sin precision och kalibrering. Detta är ingen statistisk fråga utan en metodfråga. Detta påverkar besluten om hur många test man skall göra på andra grunder än statistiska även om de påverkar utfallet av de statistiska testerna (man får en "utspädning" med tester där data är genererade med en sämre metod.) För att göra denna icke-statistika bedömning krävs klinisk erfarenhet (=hands on experience).

För övrigt kan ni köra upp "konfidens" i stolgången om ni inte ögonaböj förklarar er dogmatiska Baysianer. Om ni visar mig er prior skall jag visa min. Statistiska test handlar inte om tilltro utan brist på misstro - och det är en jävla skillnad det. Den som inte tror mig eller tycker som jag kan återkomma när han eller hon kan rabbla upp minst fyra skolor av statistisk inferens.

För övrigt: snacka om trådkapning. Vad som började som ytterligare ett av otaliga försök av MM att rädda sin självbild som hifiexpert blev en - statistikdebatt. Förunderliga äro Herrens vägar.

/DQ-20

Jag kan inte längre räkna ut signifikansnivåer på något sätt. Men kan fortfarande förstå några av de grundläggande sammanhangen. Min bedömning är att IÖ faktiskt har rätt på en helt avgörande punkt.

Skall man använda en statistisk metod skall man ju uttala sig om engrupp men göra ett urval för att slippa undersöka alla exempelvis boende i Sverige. Man gör så att säga vetenskapen något mera ekonomisk genom att göra ett urval. Statistiken används för att säkerställa att man kan uttala sig om den stora gruppen fast man bar undersökt ett urval.

Nu är det om apparaten man vill uttala sig om och om den "färgar". Låt oss säga att vi har en tränad testare som genomför en serie om 25 försök och han kan svara rätt i 23 försök så är sannolikheten relativ hög att det faktiskt går att uttala sig att maskinen färgar. Alltså om man spetsar till det.

Det som dock kan oroa är att testarna kan vara vem som helst i en förening. Det kan ju slumpa sig så att de med lägre förmåga att höra infinner sig. Då kan man ju komma till slutsatsen att anläggningen inte färgar fast en annan grupp skulle komma till en annan slutsats. Så det kan finnas sådana och andra felkällor i metoden.

Vad jag vill ha sagt att jag inte riktigt förstår logiken med att det diskuteras mycket statistik i denna tråd och framförallt att man gör detmed en begreppsapparat som gör det otydligt.

[KarlXII]

[Dessutom kan det vara idé att försöka öka konfidensen till en sån grad att man slipper använda din "första vetenskapliga tes" som den nödutgång den är idag. Att lägga ner massor med energi och tid på att göra ett test som man sedan själv snabbt och ofta avfärdar med att "men vi kan ju inte säga att det inte är någon färgning, bara att vi inte kunde detektera den" är en smula [s]fegt[/s] kontraproduktivt.
Hur gör man det? Ökar antalet serier? Antalet deltagare?

Och jo, jag vet att det hela tiden kommer att gälla, men det borde gå att minimera till gränsen av osannolikhet.

Hur mycket man än lyssnar och hur många man än är, kan man inte dra någon annan slutsats än att just denna grupp av lyssnare under rådande omständigheter inte hörde eller hörde och detta med en viss konfidensnivå.

"thats it"

Jag har förstått det. Vilken otur.




För övrigt:
DQ-20:s terminologimasturberande är mycket tjusigt och dominant på ett sätt som är säkerligen statistiskt verifierbart maskulint men det besvarar inte min fråga: Hur kan man öka den statistiska säkerheten på testet så man slipper nödutgångar och får ett säkrare resultat?

Och kan återupprepas med samma resultat.

Först då snackar vi.


Vidare tycker jag att statistikdelen är ganska ointressant. Jag kan den inte och tycker att den är skittråkig. Som jag ser det är det viktigt att indatat till statistiken är okej, och i det här läget verkar det vara en massa frågetecken i det ledet också.
Kanske finns det ingen ko på isen, men åtminstone jag hör ett råmande om jag lyssnar noga.

[Almen]

Hur kan man öka den statistiska säkerheten på testet så man slipper nödutgångar och får ett säkrare resultat?
---
Vidare tycker jag att statistikdelen är ganska ointressant.

[sebatlh]

Om man tänker sig två fall
A) Ett test där man prickat in detektion med en sannolikhet på 99%
B) Ett test som ovan och ett där man missat 99% nivån.

A) Hur tänker du dig att du arrangerar ett test där du "prickar in detektion med en sannolikhet på 99%"? Jag undrar om du inte drar för stora växlar på det siffervärde som "konfidens" anger. (Om du är i samma tråd som DQ-20 (vilket du är nu) så bör du vara försiktig med begreppet "konfidens" (och helt bestämt använda det inom citattecken).)

B) Missat 99%-nivån med hur mycket, och med vilket upplägg på testet?

Jag bör akta mig för DQ-20 så att jag inte åker på däng?!
Pffft, vi är inte i lekskolan nu

Jag undrar om du inte drar för stora växlar på hur man väljer att utrycka sig

[Lust]

Och hur svårt kan det vara att försöka sätta sig in i Kalle dussins frågeställning

[IngOehman]

Oj, oj, oj...

Orkar inte fortsätta det här själv, men jag är ju glad att se att i varje fall
Almen, dimitri, och DQ-20 fortfarande orkar, och håller sig på mattan.
(I betydelsen inte tampar utanför och drar på sig straffpoäng.)

- - -

Till DQ-20 vill jag dock ställa en fråga: -Är du med på att dessa tre frågor
är olika:

-Kan någon detektera den här apparaten? (med något programmaterial)

-Kan de flesta detektera den här apparaten? (med normalt programmaterial)

-Kan alla detektera den här apparaten? (med vilket programmaterial som helst)

(Texten inom parentes visar hur man kan dra isär frågorna ännu mera.)

Jag frågar dig, för det ser ut som om du i en kommentar till ett av Almens
inlägg, blandar ihop två av dem, kanske nästan alla tre (jag kan missförstå
dig) och att Almen kanske dessutom missar att peka tillräckligt tydligt på
den negativa verkan från de metodologiska effekterna av att metoden
låter själva frågan glida iväg åt att "öka seriernas längd" - genom att öka
antalet lyssnare! (Antagligen är Almen inte tydlig med detta, eftersom han
är så insatt och införstådd i LTS tester, att han "inte förstår att andra inte
förstår") och dessutom tycks rätt många som deltagit i tråden vara mer
eller mindre bländade av de kantiga statistiska lagarna, och därför inte inse
vidden av de psykologiska effekterna av att sitta länge och lyssna - det vill
säga missa värdet av att maximera för möjliggörande av detektion av så
små fel som möjligt, för att KUNNA hålla serierna så korta som möjligt.

Statistiken är tyvärr helt blind för sådana faktorer, om man inte modifierar
matematiken för att innehålla (statisktiskt framtagna) parametrar som
estimerar dessa effekter. Det gör man sällan. Kanske aldrig, men jag gör
det ju, så...

En fråga till, till DQ-20: -Är du på det klara med att den testmetod som jag
använder och har fört vidare till LTS, har fokus på att primärt försöka be-
svara den första av de tre frågorna, och att modifikation av testmetoden i
den riktningar som har föreslagits av MÅNGA (och som jag uppfattade att
du i något av dina inlägg tycktes missa problemen med) vrider frågan i rikt-
ning mot de senare alternativen?


Sammanfattning: Vad jag säger att Almen och dimitri har fullständigt rätt
i allt jag sett dem skriva, men att Almen vid i varje fall ett tillfälle kunde ha
formulerat sig tydligare.


Vh, iö