Svante skrev:avr7000 skrev:IngOehman skrev: Svante skrev:...men jag är ochså medveten om att för mycket information tar kål på intresset hos många ("men pappa, jag vill inte leka med Meccano mer nu").
Oj, det låter som ett trauma du har personlig erfarenhet av. Är det
ditt eller någon av dina barns?
Oavsett vilket tror jag att det är mänskligt att ha i varje fall något trauma att falla tillbaka på.

Herregud Ingvar vilket trams denna del av ditt senaste inlägg var...
Aja, så farligt var det inte....

Det gläder mig. Det var verkligen inte illa menat, utan skrivet med
glimten i ögat.
Jag såg för mitt inre öga framför mig en tioårig Svante och hans
entusiastiske och av mechano superintresserade fader - som gärna
såg sonen bygga de allra högsta mechanotornen i grannskapet!
Men Svante, han ville leka med Merklin-tåget, eller baka bullar, eller
kanske pilla med sin Sinclair ZX81-dator, eller nå´t. (Fast det inser
jag ju att det inte kan ha handlat om, eftersom den ju kom först typ
10 år senare...)
Hur som helst är det förstås så att du har helt rätt - man kan odla
(skapa) ett ointresse hos någon, för något, genom att övergöda
något som inte riktigt vill växa.
Men frågan är hur vanligt det är att så sker om det rör ett ämne som
"eleven" faktiskt är genuint intresserad av?
Jag tror det är sällsynt att någon klarar att med övergödning döda
sådana intressen. Och slutsatsen jag drar av det är, att lyckas man
oavsiktligt döda ett intresse för något genom att gå för mycket på
djupet med ämnet, så var det kanske inte rätt ämne för eleven?
I varje fall inte just då.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).