Peter Steindl?

[PekkaJohansson]

Eftersom Stig inte strök under texten mellan tankstrecken så kanske jag skall ta bort understrykningarna som jag lade till.
Mvh
Peter

Du har mitt fulla stöd!

Med vänlig hälsning

Pekka

[E]

Låter som en god idé.

- bindestreck
– tankstreck; halv fyrkant, en dash
— långt tankstreck (mest i engelsk text); hel fyrkant, em dash
m

Strecken finns relativt enkelt åtkomliga med tangentbordet SwiftKey på
Android. I Windows får man tankstreck med Alt+0150 eller Ctrl+minus.

Tidigare version av forumet medgav att man skrev HTML-koder, t ex:

Kod: Markera allt

–
  ('non-breaking space' dvs hårt mellanslag)
°
−
±
•
→
…

… vilka kunde användas till dylikt:

20–25 °C väntas i morgon
(+)−45° vinkel (notera minustecknets höjd och bredd)
±10 %
• listpunkt
→ högerpil
[…] uteslutningstecken

ℳvh ؏*

[E]

PS.

I Windows får man tankstreck med Alt+0150 eller Ctrl+minus.

Och hårt mellanslag får man med Alt+0160 eller Ctrl+Shift+mellanslag.

[juanth]

Tack för att du delar allt bra material Peter. Mycket uppskattat!

[Magnuz]

Tack för att du delar allt bra material Peter. Mycket uppskattat!

Ja verkligen, kul att läsa.

[petersteindl]

Det här är från Sonabs broschyr från år 1967. Jag tar med den gällande Stig Carlssons epok före OA-6 och OA-5.
Anledningen att jag gör det, är att Stig själv i skrift hänvisar till detta dokument/broschyr gällande viss historisk kronologisk information där denna information enbart ges här.

Jag har gjort om layouten till 2 spalter. Då blir det mer läsbart. Har dessutom gått från suddig bild till text till skarp bild.

Sonabbroschyr 68 bantad Sida_1.jpg (503.96 KiB) Visad 5825 gånger

Sonabbroschyr 68 bantad Sida_2.jpg (387.07 KiB) Visad 5825 gånger

Sonabbroschyr 68 bantad Sida_3.jpg (377.67 KiB) Visad 5825 gånger

Nedan är 3 bilder från broschyren i inskannat format.

sonabbroschyr68-10.jpg (200.27 KiB) Visad 5825 gånger

OA-6 och sedermera OA-6 typ1, som de kallades, var mina första Carlssonhögtalare som jag köpte 1970 eller 1971.

sonabbroschyr68-11.jpg (178.58 KiB) Visad 5825 gånger

Nedan är Stigs mätningar på OA-5 och OA-6

sonabbroschyr68-12.jpg (235.27 KiB) Visad 5825 gånger

Så, nu har vi kommit fram till det man kallar 60-talarna, d v s de högtalare som nådde marknaden 1967, möjligtvis 1966.
Stig började sina inspelningar redan 1960/61 i försöksstadium. Den första av Stigs inspelningar som kom ut på LP var år 1965. 1968 var Stigs period med inspelningar över.

År 1964 stod det om byggsatsen popboxen i R&T, d v s Jon Idestam Almqvists högtalare. Det står med i Sonabbroschyren, vilket är på gränsen till tveksamt om den borde varit med.

MvH
Peter

[hifikg]

Tack
Massor av spännande läsning!

[xmag]

Ypperligt intressant!

[petersteindl]

Jag skulle redan här vilja påpeka en sak.

Rullar vi tiden baklänges, så följer vetenskap och forskning med.
Det betyder exempelvis att före år 2000, så existerade inte den forskning som gjordes senare.
Före år 1970, så existerade inte den forskning som gjordes efter 1970.
Före år 1960, så existerade inte den forskning som gjordes efter 1960.
Före år 1950, så existerade inte den forskning som gjordes efter 1950.
Före år 1940, så existerade inte den forskning som gjordes efter 1940.
Detta gäller oavsett om forskningen skett på akademisk nivå eller utan akademisk examen.

Stig Carlsson började sitt akademiska forskningsarbete gällande ljud och ljudåtergivning på 1940-talets senare hälft.

I princip redovisades de första akademiska forskarresultaten gällande hörselns timing-egenskaper år 1948/49.
Det var några som forskade samtidigt. Jag återkommer till dessa.

Dessförinnan fanns viss forskning gällande ljud och hörseln. Helmholz var en av de som hade en ganska otrolig kunskap i ämnet. Men det fanns några till, t.ex, von Be'ke'sy. Han forskade på innerörat och fick Nobelpris för det. Ytterligare en framstående person var Blumlein. Dessutom fanns Bell laboratories med flera framstående personer samt Edison. Haas gjorde sina experiment som egentligen misstolkades totalt. För att misstolka akademiskt bra arbete krävs en ingrediens, nämligen okunskap hos de som tolkar. Den viktigaste egenskapen hos hörseln kan vara det man idag kallar precedence effect. Ofta i böckerna helt felaktigt kallad för Haas-effekten. Det kapitlet är i princip helt avslutat efter det att man kommit över en viss tröskel att förstå vad precedence egentligen är.

All forskning på ljudåtergivning och det som hör ljudåtergivning till, så som det appliceras idag och det gäller akustik, ljud och hörseln samt ljudåtergivning är i princip från 1948/49 och framåt. Då var det Cremer och Wallach som forskade. Sedan Jens Blauert och därefter var det Litovsky 1999, som jag anser vara det bästa som skrivits gällande precedence effect. Nog om detta för tillfället. På Wiki finns det avgörande fel, som jag ser det.

Med detta i minnet, så var Stig Carlsson så långt framme att det håller än idag. Det är min syn på saken.
Än så länge, i den kronologiska ordningen, hade Stig inte skrivit så mycket, men ganska mycket.

På 60-talet blev inte så mycket skrivet av Stig, men kanske Stig viktigaste dokument smattrade i skrivmaskinen och skulle snart komma.

Mvh
Peter

[Kraniet]

Vet du Peter varför Stig var så intresserad av just ljudåtergivning?
Med tanke på att han funderade så djupt i ämnet och var så banbrytande så måste det finnas en god anledning tänker jag.

[petersteindl]

Vet du Peter varför Stig var så intresserad av just ljudåtergivning?
Med tanke på att han funderade så djupt i ämnet och var så banbrytande så måste det finnas en god anledning tänker jag.

Stig var musikälskare och lyssnade väldigt mycket på musik. Han tyckte ljudåtergivningssidan var usel. Han ville ha bättre återgivning av musik.
Han lyssnade på det mesta i musikväg. Vissa saker hoppade han för det mesta över. Opera hade Stig svårt för, men jag hade med mig vissa operaskivor som vi lyssnade på.
Svensktoppen var inte hans favvo. Kan inte3 påminna mig om att han någonsin spelat en skiva med vanligt dragspel.

MvH
Peter

[Imperial-Blomman]

När ja å polarn var över hos Stig så hade jag med mej några plattor.
Bla Captain Beyond på Japan press.

Polarn sa att de e nog ingen ide å fråga om vi får lyssna på den plattan.
Men Stig stoppa i den i cd spelaren å lät ett par spår gå.

Till polarns å min förvåning så skrev Stig ned skivan i sin lista.

[petersteindl]

När ja å polarn var över hos Stig så hade jag med mej några plattor.
Bla Captain Beyond på Japan press.

Polarn sa att de e nog ingen ide å fråga om vi får lyssna på den plattan.
Men Stig stoppa i den i cd spelaren å lät ett par spår gå.

Till polarns å min förvåning så skrev Stig ned skivan i sin lista.

Jag hade ofta skivor med mig till Stig som jag visste att Stig aldrig hört eller som Stig tidigare av någon orsak förkastat. T.ex. Karajan dirigerar Beethovens 5e och 7e symfoni. De hade jag på CD i 60-talsinspelningarna på DG. Efter att ha spelat dessa hos Stig så införskaffade han hela boxen på CD.

Se denna https://en.wikipedia.org/wiki/Karajan:_Beethoven_Symphonies_%281963%29



Jag har nog haft långt mer än 100 olika skivor, LP och CD, till Stig genom åren, pop, jazz och klassiskt. Blandad kompott inklusive Opera och operett.

Då det gäller klassiskt på DG så var deras CD väldigt bra i förhållande till LP. Där kunde man fynda och med glädje behålla och spela sådant man tidigare sållat bort på LP. Med EMI var det tyvärr tvärtom. Decca hade ungefär samma ljud på LP och CD. Ömsom vin, ömsom vatten.

[petersteindl]

Nu har vi kommit in i 60-talet. Vi har passerat Kolboxens tid. Stig skrev inte så mycket gällande ljudåtergivning och det var inte så mycket artiklar om Stig Carlsson på 60-talet som man först skulle kunna tänka sig.

Redan 1961/62 var Kolboxen nedlagd. Kring 120 - 150 stycken hade tillverkats.

I början på 60-talet började Stig experimentera med inspelning av akustisk musik. Det var först att införskaffa bandspelare, modifiera dessa och ställa in tonhuvuden korrekt och införskaffa mikrofoner för ändamålet. Sedan att experimentera med mikrofonplacering och musikers placering i lokalen som inspelning skulle ske i. Åren 1965-1968 gavs det ut åtskilliga LP där Stig Carlsson var inspelningstekniker. Stig ville ha en kontrollerbar ljudåtergivningskedja från mikrofoner i konsertlokal till högtalare i bostadsrum d v s hela kedjan från ax till limpa.

Stig gav dock ut 1 skrift som jag personligen kanske anser vara Stigs viktigaste skrift. Den fanns som bilaga i tidskriften Musikrevy i nr 6-1967. Överskriften är "LJUDMEDVETANDE"

Så, under i princip 5-6 år av 60-talet hade Stig Carlsson inga högtalare på marknaden. Visserligen ingicks avtal år 1966 med ett nystartat företag som hette Sonab. Huruvida OA5 och OA6 fanns på marknaden redan 1966 låter jag dock vara osagt. Men antingen 1966 eller 1967 fanns de att köpas på marknaden. Personligen tror jag att OA6 lanserades 1966 och att OA5 kom under 1967.

Dock fanns Popboxen att köpas som byggsats under några år då inga Carlssonhögtalare fanns på marknaden.
Där kan man tacka Jon Idestam Almqvist som kämpade på, på sitt håll.

Nedan följer Ljudmedvetande. Som vanligt har jag gjort 2-spalt och gått från bilder till pdf bilder till pdf text och sedan till jpg bilder med betydligt högre upplösning och läsbarhet än inskannade originalet.

Jag vill dessutom påpeka att jag aldrig sett eller känner till någon högtalarkonstruktör som haft den här typen av skrifter gällande ljud och ljudåtergivning och som inkluderade room boundaries d v s lyssningsrummets väggar, golv och tak i ljudåtergivningen. Roy Allison var dock ett undantag. Stig behärskade dock musikakustiken och psykoakustiken och musikinstruments riktningskaraktäristik som ingen annan. Peter Snell var en av de stora högtalarkonstruktörerna, men han skrev i stort sett aldrig några avgörande texter, men några fina patent.

Stig Carlsson Ljudmedvetande musikrevy nr 6-1967_Sida_1 A.jpg (593.97 KiB) Visad 5321 gånger

Stig Carlsson Ljudmedvetande musikrevy nr 6-1967_Sida_2 A.jpg (771.96 KiB) Visad 5321 gånger

Stig Carlsson Ljudmedvetande musikrevy nr 6-1967_Sida_3 A.jpg (778.35 KiB) Visad 5321 gånger

Stig Carlsson Ljudmedvetande musikrevy nr 6-1967_Sida_4 A.jpg (764.12 KiB) Visad 5321 gånger

Stig Carlsson Ljudmedvetande musikrevy nr 6-1967_Sida_5 A.jpg (811.95 KiB) Visad 5321 gånger

Stig Carlsson Ljudmedvetande musikrevy nr 6-1967_Sida_6 A.jpg (775.1 KiB) Visad 5321 gånger

Stig Carlsson Ljudmedvetande musikrevy nr 6-1967_Sida_7 A.jpg (739.81 KiB) Visad 5321 gånger

Stig Carlsson Ljudmedvetande musikrevy nr 6-1967_Sida_8 A.jpg (742.76 KiB) Visad 5321 gånger

Detta skrevs före all akademisk forskning i ämnet som publicerades efter 1966. Stig hade dock kunskapen i ämnet redan åren 1950-53. Stig använder viss nomenklatur som inte är gängse. Reaktionstid gällande hörseln är ett exempel.
Jag tycker det är intressant att Stig så resolut avgränsar den tiden till 1 ms. Det gjorde man inte på den tiden, annat än professorer på högskolor som forskade i ämnet. Många gamla kurvor sträcker sig till och med till 5 ms, vilket är helt befängt.

Det är egentligen inte en reaktionstid som Stig menade, såsom man därefter definierar våra sinnens reaktionstid, d v s från stimulans till medveten varsebliven perception. Då pratar vi 100 ms och mer.

Men vad är då egentligen denna millisekund, som Stig kallar reaktionstid, ett mått på. Därom kommer jag återkomma.

Men, man kan ju betänka att nervsystemet är beskaffat så att det under inga omständigheter någonsin kan bli mer än 1 enstaka nervimpuls i en nerv då man avgränsar info till 1 ms! Det kan således inte finnas 2 nervimpulser eller aktionspotentialer i en neuron från 0 till 1 ms. Då kan man snacka om snabbhet i nervsystemet, om det skall räcka med 1 nervimpuls per neuron för att något väsentligt skall inträffa.

Det var inte helt uppenbart på den tiden som Stig bildade sig sin analys på d v s redan i början på 50-talet. Stig hade inte läst de artiklar som ligger till grund för precedence, d v s det som Cremer och Wallach forskade på och publicerade 1948/49, och som sedan Jens Blauert skrev i sin bok om och därefter Litovsky 1999 publicerade en mycket bra artikel om.
Haas-effekten var däremot känt efter 1950/51 ungefär. Haas arbete spred sig snabbare än Cremer och Wallach. Ofta anges det en slags tid på 1-2 ms.

En nomenklatur för an avgränsning vid 1 ms gällande hörseln är området för "summing localization". Det bygger på en artikel av WARNCKE 1941. Det uttrycket använder Jens Blauert m.fl. Det finns undersökningar som Blauert gjort med 2 högtalare. Det intressanta är att Blauert inte ser det som en tid för localization, utan det ger lateralization och det är något helt annat än localization.

Det här med stereo är inte så enkelt. Di vise männen på området och ligger längst fram i forskningen per dags datum anser det ännu inte vara löst, d v s hur vi hör stereo -- Phantom source projection.

https://en.wikipedia.org/wiki/Summing_localization eller https://hauptmikrofon.de/theile/1980-2_Diss._Theile_englisch.pdf Ladda ner och läs.

Den senare är Dipl.-Ing. Günther Theiles doktorsavhandling år 1980. Då skall man veta att Examiner var bl.a. Prof. Dr.-Ing. L. Cremer. Just det, den Cremer som var tidigt ute med forskning i ärendet som jag refererar till ovan.

Stig gick ett steg längre genom att definiera riktningsegenskaper och riktningskaraktäristik. Musikinstrument har olika riktningskaraktäristik som även bidrar till att ge instrumentet dess specifika karaktär. Hur förmedlar man de olika musikinstrumentens specifika riktningskaraktäristika i en ljudreproduktionskedja.

MvH
Peter

[petersteindl]

Ovanstående inlägg verkar inte som det föll i god jord. Är det ingen som tagit del av det?

MvH
Peter

[xmag]

Ovanstående inlägg verkar inte som det föll i god jord. Är det ingen som tagit del av det?

MvH
Peter

Har inte hunnit läsa ännu. Får ta med mig min bigtower-dator och 32-tums monitor i sängen ikväll

[gflar]

Ovanstående inlägg verkar inte som det föll i god jord. Är det ingen som tagit del av det?

MvH
Peter

Ska läsa senare ikväll när jag har bättre tid

[VintageHiFi]

Det du lägger upp uppskattas verkligen.

Var på besök hos en riktig entusiast för nån vecka sedan & där fanns ett par Koiboxen att beskåda.

Kolboxen-1.jpg (158.26 KiB) Visad 5230 gånger

[sammel]

Nu har jag upptäckt inlägget.
Tycker det är mycket intressant.
Han hade koll på många ting.
Fortsatt tack för ditt informationsarbete
vad gäller Stig och vad han kommit fram till.

[petersteindl]

Det du lägger upp uppskattas verkligen.

Var på besök hos en riktig entusiast för nån vecka sedan & där fanns ett par Koiboxen att beskåda.

Kolboxen-1.jpg

De där ser fina ut.

Mvh
Peter

[radelius]

Min sedan många år avlidne gudfar hade ett hus som ritades utifrån placering av ett par kolboxar. Som försteg två Lund(?) med valbar korrektio för olika pickupper som satt på en Thorens 124 m 12"SME arm. Han hade en av Sveriges största samling av Svenska vokalister på 78:varvare .
Det var en imponerande anläggning som satt någon sorts referns om hur det kan låta. Det har egentligen inte hänt särskilt mycket sedan dess förutom en massa ettor och nollor;)

[JM]

Ovanstående inlägg verkar inte som det föll i god jord. Är det ingen som tagit del av det?

MvH
Peter

Imponerande klarsyn. Högtalarna på långväggen och nära långväggen samt lyssningspositionen nära högtalarna är genialt. Dödar ljudförstörande reflexen bakom högtalaren samt ger möjligen bättre försenad/dämpad lateral reflex. Helt korrekt enligt senare forskning av bla Toole. Trial and error? Eller fanns det tester /teori - om så hur var de gjorda?
1 ms var redan då kortaste tiden 2 klickljud gick att särskilja.
Hur ställde sig Stig till dipoler?

JM

[Imperial-Blomman]

Nu har läst igenom åxå.
Väldigt intressant.

[Imperial-Blomman]

Det du lägger upp uppskattas verkligen.

Var på besök hos en riktig entusiast för nån vecka sedan & där fanns ett par Koiboxen att beskåda.

Kolboxen-1.jpg

Det står ett Imperial horn bakom Kolboxarna m JBL 15"
Han va å lyssna hos mej när ja hade Imperial horn å byggde sen sina.

[JM]

Det du lägger upp uppskattas verkligen.

Var på besök hos en riktig entusiast för nån vecka sedan & där fanns ett par Koiboxen att beskåda.

Kolboxen-1.jpg

Det står ett Imperial horn bakom Kolboxarna m JBL 15"
Han va å lyssna hos mej när ja hade Imperial horn å byggde sen sina.

Har du mätningar på hornen?

JM

[xmag]

Jag har läst igenom nu. Några reflexioner:
- Stig verkar skriva om sig själv i tredje person på några ställen eller är det ändrat efteråt?
- Det som slår mig är hur avskalad texten är från akademisk ordbajseri. Här är det lättläst och rakt på rödbetan. Älskar sådant. Jag försöker själv "vardagisera" oundvikligt svåra ord. Här är Stig Carlsson den självklara mästaren.

Innehållet är intressant och definitivt före sin tid. Om kunskapen i texten fanns hos Stig redan i mitten av 50-talet är det än mer imponerande. Jag reagerade på tiden 1ms "reaktionstid" vilket förmodligen inte var tiden man talade om på 50-talet. Inte ofta man får en stunds underhållning genom att läsa sådan litteratur men det får man i den texten.

[petersteindl]

Jag har läst igenom nu. Några reflexioner:
- Stig verkar skriva om sig själv i tredje person på några ställen eller är det ändrat efteråt?
- Det som slår mig är hur avskalad texten är från akademisk ordbajseri. Här är det lättläst och rakt på rödbetan. Älskar sådant. Jag försöker själv "vardagisera" oundvikligt svåra ord. Här är Stig Carlsson den självklara mästaren.

Innehållet är intressant och definitivt före sin tid. Om kunskapen i texten fanns hos Stig redan i mitten av 50-talet är det än mer imponerande. Jag reagerade på tiden 1ms "reaktionstid" vilket förmodligen inte var tiden man talade om på 50-talet. Inte ofta man får en stunds underhållning genom att läsa sådan litteratur men det får man i den texten.

Inget i Stigs texter är ändrat efteråt. Jag har valt att använda exakt Stigs egna ord. Jag har gjort om layout för att få en betydligt lättare läsbarhet.

Då man skriver artiklar om saker där man själv således är författare och om man behärskar det man skriver om, så blir det lätt att man skriver i 3e person. Jag gör det ganska ofta. Det är som om man har 2 olika personer boende inom samma kropp där den ene skriver om den andre.

Jag läste ju allt som Stig skrev eller som stod om Stig på 70-talet. På den tiden hade jag svårt att greppa allt. Idag då jag sammanställer allt är det inga problem att förstå. Jag är faktiskt själv imponerad över all text som Stig skrev eftersom jag idag vet hur långt före sin tid han var.

Stig var mer än 50 år före sin tid. Det finns knappt någon högtalarkonstruktör ens år 2023 som har i närheten av Stigs inblick.
Min bedömning är att Kevin Voecks möjligtvis är den enda som har viss inblick, men det täcker inte ens 20 % av Stigs inblick.
Kevin var hemma hos mig på 80-talet då jag importerade Snell och Kevin jobbade då på Snell efter det att Peter Snell dog. Det var troligtvis 1985. Jag känner Kevin från den tiden.

MvH
Peter

[xmag]

Jag har läst igenom nu. Några reflexioner:
- Stig verkar skriva om sig själv i tredje person på några ställen eller är det ändrat efteråt?
- Det som slår mig är hur avskalad texten är från akademisk ordbajseri. Här är det lättläst och rakt på rödbetan. Älskar sådant. Jag försöker själv "vardagisera" oundvikligt svåra ord. Här är Stig Carlsson den självklara mästaren.

Innehållet är intressant och definitivt före sin tid. Om kunskapen i texten fanns hos Stig redan i mitten av 50-talet är det än mer imponerande. Jag reagerade på tiden 1ms "reaktionstid" vilket förmodligen inte var tiden man talade om på 50-talet. Inte ofta man får en stunds underhållning genom att läsa sådan litteratur men det får man i den texten.

Inget i Stigs texter är ändrat efteråt. Jag har valt att använda exakt Stigs egna ord. Jag har gjort om layout för att få en betydligt lättare läsbarhet.

Då man skriver artiklar om saker där man själv således är författare och om man behärskar det man skriver om, så blir det lätt att man skriver i 3e person. Jag gör det ganska ofta. Det är som om man har 2 olika personer boende inom samma kropp där den ene skriver om den andre.

Jag läste ju allt som Stig skrev eller som stod om Stig på 70-talet. På den tiden hade jag svårt att greppa allt. Idag då jag sammanställer allt är det inga problem att förstå. Jag är faktiskt själv imponerad över all text som Stig skrev eftersom jag idag vet hur långt före sin tid han var.

Stig var mer än 50 år före sin tid. Det finns knappt någon högtalarkonstruktör ens år 2023 som har i närheten av Stigs inblick.
Min bedömning är att Kevin Voecks möjligtvis är den enda som har viss inblick, men det täcker inte ens 20 % av Stigs inblick.
Kevin var hemma hos mig på 80-talet då jag importerade Snell och Kevin jobbade då på Snell efter det att Peter Snell dog. Det var troligtvis 1985. Jag känner Kevin från den tiden.

MvH
Peter

OK!
Vi snackar högtalarhistoria som dagens konstruktörer borde snegla på!

[Imperial-Blomman]

Det du lägger upp uppskattas verkligen.

Var på besök hos en riktig entusiast för nån vecka sedan & där fanns ett par Koiboxen att beskåda.

Kolboxen-1.jpg

Det står ett Imperial horn bakom Kolboxarna m JBL 15"
Han va å lyssna hos mej när ja hade Imperial horn å byggde sen sina.

Har du mätningar på hornen?

JM

Nä ja har tyvär inga mätningar kvar.
Petter Persson va hemma hos mej å mätte då.
Dom gick djupt ner i basen.
Han mätte om flera gånger för han trodde inte på första mätningen.
Dom hornen i rätt rum e nere å nosar på 20Hz området.

[Imperial-Blomman]

Jag har läst igenom nu. Några reflexioner:
- Stig verkar skriva om sig själv i tredje person på några ställen eller är det ändrat efteråt?
- Det som slår mig är hur avskalad texten är från akademisk ordbajseri. Här är det lättläst och rakt på rödbetan. Älskar sådant. Jag försöker själv "vardagisera" oundvikligt svåra ord. Här är Stig Carlsson den självklara mästaren.

Innehållet är intressant och definitivt före sin tid. Om kunskapen i texten fanns hos Stig redan i mitten av 50-talet är det än mer imponerande. Jag reagerade på tiden 1ms "reaktionstid" vilket förmodligen inte var tiden man talade om på 50-talet. Inte ofta man får en stunds underhållning genom att läsa sådan litteratur men det får man i den texten.

Ja reflekterade på det åxå men trodde att de va nån som skrivit åt Stig.

De e lite konstigt tyker jag att Stig inte e mer känd utomlands än va han var m tanke på hur påläst han var.
Även om man inte bygger OA högtaare så så har man mycket att lära av Stig.