Öhman och mjuka fötter m.m.

[Objektivisten]

Kommer den här debatten att begränsa sig till att gälla fullregisterlådhögtalare med dynamiska element?

Nej, verkar inte så.

[phon]

Det finns ingen poäng med att tramsa om vem som är först här då vi redan pratat om det.

mvh/Harryup

Jesus var först med mjuka fötter.

[phon]

200

[mx]

jag har 199 ...

OK!

[mx]

Kanske skulle fira detta med lite vin.

[Harryup]

Ingvar tog säkert upp den pinnen och skrev något om att det blir precis så fel med den dubbla fjädringen som jag trodde.

Det är aldrig fel med dubbel fjädring. Dels i sätet och dels i hydrauliken.

Det är mycket svårt att undvika dubbla fjädringar i verkligheten. Tar man en bil så finns det fjädring i däck, stötdämpare, fjädrar och säten bla. annat.

mvh/Harryup

[JanBanan]

Jag tycker att det är dags för Göran att ge lite kommentarer...

[Bill50x]

Intern delning mellan olika delar kan ju förstås se ut hur som helst. I en låda där alla element sitter på en baffel så är det väl hur hårt man drar skruvarna som spelar roll. Eller hur man hänger upp respektive element.

Med separata enheter kan man givetvis fintrimma återgivningen genom att balansera enheterna mot varandra.

Frågan är förstås hur man gör med system i gråzonen mellan stadig låda och separata lådor?

/ B

[mx]

Jag tycker att det är dags för Göran att ge lite kommentarer...

[IngOehman]

Ingvar tog säkert upp den pinnen och skrev något om att det blir precis så fel med den dubbla fjädringen som jag trodde.

Det är aldrig fel med dubbel fjädring. Dels i sätet och dels i hydrauliken.

Det är mycket svårt att undvika dubbla fjädringar i verkligheten. Tar man en bil så finns det fjädring i däck, stötdämpare, fjädrar och säten bla. annat.

mvh/Harryup

Stötdämpare?

De finns ju för för att dämpa fjäderns fjädring.

Men visst, inget är oändligt styvt. Även karossen fjädrar ju.


Vh, iö

[MagnusÖstberg]

Intern delning mellan olika delar kan ju förstås se ut hur som helst. I en låda där alla element sitter på en baffel så är det väl hur hårt man drar skruvarna som spelar roll. Eller hur man hänger upp respektive element.

Med separata enheter kan man givetvis fintrimma återgivningen genom att balansera enheterna mot varandra.

Frågan är förstås hur man gör med system i gråzonen mellan stadig låda och separata lådor?

/ B

Finns ingen gråzon.

Och drar man skruvarna för hårt drar man sönder lådmaterialet.

[mx]

Så nu när vi nått 200, lägger vi ner forumet eller vad?

[LasseA]

Framåt, mot 300!!!

[IngOehman]

Tanken är väl att SD-foten skall hjälpa till att ge lika dålig transientåtergivning som den inspelade transientåtegivningen är på skivan. Inte sämre, men heller inte bättre.


.

En fin tanke ju!
Men är det verkligen så att spiken är konstruerad för att ge vässad basåtergivning?
Är det sant att basen blir vassare om man slipar spikarna?

Med tanke på att de som tillverkar och marknadsför spikar, i sin marknads-
föring med önskvärd tydlighet brukar visa att de inte vet något om hur
sakerna fungerar alls, utan att de snarare är helt fulla av vanföreställ-
ningar, så vet jag inte om det finns fog för att kalla spikfötter "konstru-
erade" alls. Skapade är de. Men kanske man man ändå kalla dem konstr-
uerade, om man har en generös tolkning av vad "konstruera" betyder?

- - -

Men om man talar om ambitionerna då?

Om de är konstruerade för något (och man utgår ifrån dravlet som rabb-
lades när de lancerades för ett gäng årtionden sedan) så är det väl ambi-
tionen att de skulle fungera som en mekanisk likriktare som skulle föra ned
vibrationer i underlaget, men samtidigt hindra högtalaren från att påverkas
av vibrationer i underlaget, typ...

Alltså rappakalja.

Så en rimligare infallsvinkel än att saker (som inte fungerar) skulle vara
"konstruerade för sitt faktiska resultat" (att stå och vibrera som stämgafflar
i basområdet och generera distorsion som även i förekommande fall skärper
tonen en smula) är nog att tänka sig att "konstruktärerna" var helt ute och
cyklade - men att de förmodlingen lyssnade på resultatet och gillade
påverkan i sitt helt subjektiva perspektiv.

Det är bara en gissning och man kanske inte bör utesluta att upplevelserna
även i hög grad kan ha varit suggestionseffekter. Alltså att de hörde det de
förväntade sig - på grund av sin vrångbild av vad fötterna åstadkom OCH
sin vrångbild av hur vi som lyssnare upplever olika färgningar.

- - -

Det betyder dock inte att de är konstruerade för att "ge vässad basåter-
givning". För att de skall kunna vara det så hade ju "konstruktören" behövt
förstå mekanismerna.

- - -

Så rimligaste gissningen torde vara att de som skapat fötterna, från sitt
fysikaliskt förvirrade perspektiv - konstruerat högtalarna med ambitionen att
då dem att stå stilla - men att de åstadkommit motsatsen.

Och att de sedan från sitt psykoakustiskt förvirrade perspektiv - tolkat det
de hört som ett bekräftade av att de har lyckats få högtalarna att stå stilla
trots att de (igen) - åstadkommit motsatsen.


Vh, iö

[IngOehman]

Jo, men med ett sinussvep kan du ju inte få summan av problemen vid olika frekvenser. Jag tycker det är tilltalande att kanske få veta vad händer med 1,26kHz om man skickar in 36Hz och 182Hz samtidigt under en kort period. Hur länge klingar det då i resonanserna osv.

mvh/Harryup

För linjära system gäller superpositionsprincipen, dvs man kan undersöka resonanserna separat och lägga ihop resultaten.

Är det linjära system då? Linjära system kanske skall ha rak frekvensgång eller?

mvh/Harryup

Nej, nej, nej...

Med linjära system så menar man system som kan skalas i amplitud utan att
bli annorlunda. Ett som inte ger övertoner när det exiteras, Ett som..

Ja, det här med linjära och olinjära system har ju dryftats otaliga gånger här
på faktiskt genom åren.

Svante har helt rätt.


Vh, iö

[IngOehman]

Menar du att friktion inte har något med dämpning att göra? Har jag förstått dig rätt då? Jag har lärt mig tvärtom nämligen.

MvH
Peter

Finns ingen friktionskoefficient i vertikalled.

Så om golvet lutar en tusendels grad så glider högtalaren iväg menar du?

Jag är av motsatt uppfattning.

För övrigt är friktion en olinjär egenskap och inte en man bör använda för
att bekämpa resonanser. Den dämpning som finns bör vara av viskös kar-
aktär och inte friktiv. Allta värst är striktiva beteenden.


Vh, iö

[mx]

Framåt, mot 300!!!

Varför inte.

[IngOehman]

Nu har jag äntligen hittar var i tråden frågan om att stapla med mjukfötter
emellan kom upp.

Det började med en undring från MÖ och på sidan 135 svarar jag.

...Du skriver även någon mycket intressant i ett tidigare inlägg, nämligen:

Undrar egentligen vad effekten kan bli av SD-fot på SD-fot på SD-fot...

En i varje fall antydan till svar på den frågan kan man få från SDs hem-
sida, där man kan läsa om deras uppfattning om ett annat system med
en redan förefintlig mjuk upphängning:

"Sonic Design dämpfötter för skivspelare?

Seriösa skivspelare bör redan ha ett flytande upphängt innerchassie som standard. Det har då en resonansfrekvens som är klart lägre än tonarmsresonansen. Att införa ett tredje svängningssystem i serie skulle misslyckas om det inte hade resonansfrekvens lägre än 1 till 2 Hz. En skivspelare med plintkonstruktion som står på hårda fötter skulle dock kunna förbättras med anpassade audiofilfötter."

Det handlar om något annat, men säger väl i varje fall något.


Själv så har jag gjort åtskilliga inställationer av multipla på varandra stap-
lade basmoduler och man bör då undvika SD-fötter mellan delarna.

De bör sättas ihop via något tunt och dämpande, således att de tillsam-
mans blir en enhet och inte börjar bete sig som en stämgaffel. Seriekopp-
lade

SD-fötter kan faktiskt ge ett resonansfrekvensskift om uppåt en halv
oktav.

Det är inte så roligt.

Så nog var jag rätt tydlig med att man bör undvika SD-fötter mellan de
olika delarna allt - och jag kom även med ett konkret förslag på hur HA
bör göra istälet.

Har nog dessutom skrivit om detta flera gånget tidigare, alltså för åratal
sedan. Men att hitta det ovanstående tog mig flera timmar (är jag sämst
på faktiskt.se på att söka?) så jag orkar inte leta efter flera exempel.

Känns helt sjukt att jag skrev det där för 65 sidor sedan. Sextiofem!


Vh, iö

[bakerman22]

Framåt, mot 300!!!

Min tråd är redan där.

http://www.minhembio.com/forum/index.ph ... 9&st=15100

[mx]

Framåt, mot 300!!!

Min tråd är redan där.

http://www.minhembio.com/forum/index.ph ... 9&st=15100

Den räknas inte.

[Bill50x]

Intern delning mellan olika delar kan ju förstås se ut hur som helst. I en låda där alla element sitter på en baffel så är det väl hur hårt man drar skruvarna som spelar roll. Eller hur man hänger upp respektive element.

Med separata enheter kan man givetvis fintrimma återgivningen genom att balansera enheterna mot varandra.

Frågan är förstås hur man gör med system i gråzonen mellan stadig låda och separata lådor?

Finns ingen gråzon.

Och drar man skruvarna för hårt drar man sönder lådmaterialet.

Det finns visst en gåzon. Ta mina egna DQ10:or tex, med elementen (förutom basen) som sitter på separata minibafflar. Och är max åtdragning det optimala? Det finns de som hävdar att det finns ett idealt moment.

/ B

[phon]

Frågan är förstås hur man gör med system i gråzonen mellan stadig låda och separata lådor?

Ja, det kan bli lite problem just när den stabila lådan helt spontant börjar dela sig i fler lådor. Helt klart en gråzon där, man kan ju aldrig veta vilken låda som växer till sig mest och blir baslåda.

Bäst är nog att vara snäll mot alla lådor och låta dom växa och utvecklas i sin egen takt. Då kan det hjälpa att ha spikfötter på lådorna så dom verkligen hör i vilken takt dom är tänkta att utvecklas.

Man måste se upp så dom inte utvecklas för mycket, risken finns att det blir OB av lådorna och såna där förskräckliga dipoler. Då får man snabbt försöka att vika ihop dom igen, och använda spikarna till att försegla springorna så att inget olämpligt ljud slipper ut.

[MagnusÖstberg]

Intern delning mellan olika delar kan ju förstås se ut hur som helst. I en låda där alla element sitter på en baffel så är det väl hur hårt man drar skruvarna som spelar roll. Eller hur man hänger upp respektive element.

Med separata enheter kan man givetvis fintrimma återgivningen genom att balansera enheterna mot varandra.

Frågan är förstås hur man gör med system i gråzonen mellan stadig låda och separata lådor?

Finns ingen gråzon.

Och drar man skruvarna för hårt drar man sönder lådmaterialet.

Det finns visst en gåzon. Ta mina egna DQ10:or tex, med elementen (förutom basen) som sitter på separata minibafflar. Och är max åtdragning det optimala? Det finns de som hävdar att det finns ett idealt moment.

/ B

Ja, men de har fel om inte menar att momentet skall vara tillräckligt för att ge styv koppling men inte så hårt att korg eller låda deformeras.

[Bill50x]

Intern delning mellan olika delar kan ju förstås se ut hur som helst. I en låda där alla element sitter på en baffel så är det väl hur hårt man drar skruvarna som spelar roll. Eller hur man hänger upp respektive element.

Med separata enheter kan man givetvis fintrimma återgivningen genom att balansera enheterna mot varandra.

Frågan är förstås hur man gör med system i gråzonen mellan stadig låda och separata lådor?

Finns ingen gråzon.

Och drar man skruvarna för hårt drar man sönder lådmaterialet.

Det finns visst en gåzon. Ta mina egna DQ10:or tex, med elementen (förutom basen) som sitter på separata minibafflar. Och är max åtdragning det optimala? Det finns de som hävdar att det finns ett idealt moment.

Ja, men de har fel om inte menar att momentet skall vara tillräckligt för att ge styv koppling men inte så hårt att korg eller låda deformeras.

Ja, typ. Men det är ju inte säkert att det optimala ligger just där du gissar.

/ B

[phon]

Man skall inte gissa, man skall mäta.

[MagnusÖstberg]

Intern delning mellan olika delar kan ju förstås se ut hur som helst. I en låda där alla element sitter på en baffel så är det väl hur hårt man drar skruvarna som spelar roll. Eller hur man hänger upp respektive element.

Med separata enheter kan man givetvis fintrimma återgivningen genom att balansera enheterna mot varandra.

Frågan är förstås hur man gör med system i gråzonen mellan stadig låda och separata lådor?

Finns ingen gråzon.

Och drar man skruvarna för hårt drar man sönder lådmaterialet.

Det finns visst en gåzon. Ta mina egna DQ10:or tex, med elementen (förutom basen) som sitter på separata minibafflar. Och är max åtdragning det optimala? Det finns de som hävdar att det finns ett idealt moment.

Ja, men de har fel om inte menar att momentet skall vara tillräckligt för att ge styv koppling men inte så hårt att korg eller låda deformeras.

Ja, typ. Men det är ju inte säkert att det optimala ligger just där du gissar.

/ B

Vad får dig att tro att jag gissar?

Du kan ju läsa fler svar från mig på det här om du läser tråden.

För mig får du mer än gärna köpa en momentnyckel. Dra bara inte sönder dina Motorola A105 piezodiskanters plastkorg när du håller på

[Harryup]

Jo, men med ett sinussvep kan du ju inte få summan av problemen vid olika frekvenser. Jag tycker det är tilltalande att kanske få veta vad händer med 1,26kHz om man skickar in 36Hz och 182Hz samtidigt under en kort period. Hur länge klingar det då i resonanserna osv.

mvh/Harryup

För linjära system gäller superpositionsprincipen, dvs man kan undersöka resonanserna separat och lägga ihop resultaten.

Är det linjära system då? Linjära system kanske skall ha rak frekvensgång eller?

mvh/Harryup

Nej, nej, nej...

Med linjära system så menar man system som kan skalas i amplitud utan att
bli annorlunda. Ett som inte ger övertoner när det exiteras, Ett som..

Ja, det här med linjära och olinjära system har ju dryftats otaliga gånger här
på faktiskt genom åren.

Svante har helt rätt.


Vh, iö

Ja, och Svante svarade först också.

mvh/Harryup

[Bill50x]

Vad får dig att tro att jag gissar?

Därför att inte du, heller, vet. Eller har du något bevis, i form av mätning eller test, som bevisar att just max åtdragning innan materialet brister är det optimala ur ljudåtergivningssynvinkel?

/ B

[Morello]

läste fel.

[petersteindl]

Menar du att friktion inte har något med dämpning att göra? Har jag förstått dig rätt då? Jag har lärt mig tvärtom nämligen.

MvH
Peter

Finns ingen friktionskoefficient i vertikalled.

Så om golvet lutar en tusendels grad så glider högtalaren iväg menar du?

Jag är av motsatt uppfattning.

För övrigt är friktion en olinjär egenskap och inte en man bör använda för
att bekämpa resonanser. Den dämpning som finns bör vara av viskös kar-
aktär och inte friktiv. Allta värst är striktiva beteenden.


Vh, iö

Precis, det är detta jag skrivit i några inlägg.

Torrfriktion är ju inte speciellt linjärt. Viskös dämpning är klart att föredra.

Vad gäller striktion så finns Magnetostriktion,

som är en egenskap hos ferromagnetiska material som ger upphov till en dimensionsförändring då materialet utsätts för ett varierande magnetfält. Effekten identifierades 1842 av James Joule då han studerade ett materialprov av nickel.

Effekten är känd för att ge upphov till transformatorers karakteristiska brummande. Det uppkommer längdförändringar i kärnplåten på grund av det magnetiska flödet variation. Frekvensen hos längdförändringarna och därigenom även frekvensen hos brummandet beror på transformatorns arbetsfrekvens.

MvH
Peter