Audix skrev:Nja, som storkonsument av litteratur vet jag inte om jag håller med dig. För mig finns det två sidor av bokläsandet. Att läsa faktaböcker är kanske något åt det hållet du skriver ovan,
Nej precis tvärtom!
Faktaböcker med bilder kan vara sinnligt njutbara, om man tycker bliderna är snygga. Skönlitteratur är däremot mental njutning,
inte sinnlig. Precis som jag skrev från början.
Jag undrar om jag missförstås för att folk "vill försvara bokläsning", och upplever att jag dissar den. DET GÖR JAG INTE. Jag skiljer bara på mentala upplevelser och sinnliga. Jag säger inte att den ena är bättre än den andra, och jag säger inte att de ens behöver upplevas speciellt olika varandra. Jag skiljer bara på sinnliga (som den ursprungliga frågan handlade om) och mentala (som den inte handlade om). Så var det med det!
...även om vetgirighet och en mycket intressant faktabok kan ge upphov till stora känslosamma aha-upplevelser.
Känslomässiga ja, sinnliga nej. Känslomässig är en mental egenskap. Sinnliga bildupplevelser kan den däremot erbjuda ja, om det är en tjusig faktabok.
Däremot riktigt bra skönlitteratur påverkar, i alla fall mina, sinnen i högsta grad.
Ironi: Du menar att du hör sidorna bläddras, eller att du känner det fina pappret mellan dina fingrar, eller kanske att du njuter av att titta på den fina inbindningen?
Nej, jag tror faktiskt fortfarande att du pratar om att du blir mentalt påverkad och
inte sinnligt, eller?
(För eventuella oklarheter om vad sinnen är för något vill jag hänvisa till tidigare redovisning.) Ibland fångas man av händelser i boken att man totalt glömmer bort tid och rum och det har faktiskt hänt att jag känt mig helt slut efter en lässession (även om det tyvärr är sällsynt med såpass bra böcker).
Självklart! Men det säger inte att det beror på
sinnlig upplevelse (typ av pappret, eller blädderljudet eller något annat som kan stimulera något av vära sinnen).
Har också märkt att när jag läser mail/inlägg av folk jag känner väldigt väl "hör" deras röst säga det jag läser i mailet vilket ger ett helt annat intryck av texten än det torra yttryckslösa intrycket man får av de flestas texter.
Du hör dem kanske - MEN INTE SINNLIGT, utan mentalt. Det kan upplevas liknande, men jag gissar att du trots allt inte tar miste?
Du vänder dig väl inte om och undrar vem som pratar?
Mentalt friska personer kan skilja på mentala och sinnliga upplevelser, även om man kan uppskatta båda. mentalt sjuka personer kan dock ibland inte skilja på röster i deras huvuden och verkliga röster. Detta kan vara till nackdel för dem.
Men det kanske är jag som är konstig?
Jag tror säkert att du är helt normal, men du är kanske inte helt på det klara med vad sinnlig betyder bara. Eller?
Kombinerar dessutom ofta läsning med musiklyssning. Kanske är det det som ger intryck till alla sinnen på en gång och ökar totalupplevelsen?
Film stimulerar två sinnen. Musik + bok ger en sinnlig stimuli (jag räknar inte datainsamligen från boken, d v s läsningen) plus en mental, nämligen berättelsen i boken.
Vh, Ing. Öhman
PS. Däremot kan faktiskt en story i en bok kallas sinnlig (av en recensent t ex), om den handlar om sinnlighet. Upplevelsen av boken, läsarens upplevelse alltså, är dock mental.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).