Hur mäter jag min anläggning i mitt rum enklast?

[Chopha]

Ingen som kan dela med sig av lite kurvor på rum där det låter bra?

/L

"Låter bra" är ju den subjektiva ytterlighetens fråga , men jag tycker att det i dagsläget låter bra i mitt 13 kvm stora rum.

Mätningen ska man också ta med en nypa krydda eftersom den är gjord med en iPhone 4 och appen FFT. Mätningen är gjord på lyssningsplats som är 2.2 meter från högtalarnas mitt.




Så fort jag får lite pengar över så blir det till att köpa en mikrofon som är värd att mäta med.

/Christopher

[RogerGustavsson]

Är mätningsingenjör till yrket och skulle inte använda mätverktyg med okända egenskaper.... Kan ju vara svårt att dra slutsatser om något man inte vet hur det mäter. Ett visst mått av noggrannhet och repeterbarhet vill man väl ha? Sedan tillkommer ett stort tolkningsutrymme. Hur grov skattning av anläggningens "avtryck" är trådskaparen egentligen ute efter? En liten Panasonic-mikrofonkapsel för fikapengar och en hyfsad PC-mickingång ger antagligen bättre precision än den visade appen.

[Chopha]

Haha, låt mig sucka högt.

[2-ch]

Haha, låt mig sucka högt.

Det låter som vettiga argument i mina öron.
Vilken del av det RogerGustavsson skriver suckar du åt?

[Chopha]

Är mätningsingenjör till yrket och skulle inte använda mätverktyg med okända egenskaper.... Kan ju vara svårt att dra slutsatser om något man inte vet hur det mäter.

Det håller jag med om, och skulle heller inte göra det trots att jag inte är mätningsingenjör*.
Om man ofta använder sig av verktyg och instrument så bör de vara bra och av sådan art att man kan lita på dem.
Jag använder hörseln.

Ett visst mått av noggrannhet och repeterbarhet vill man väl ha?

Ja, håller med även här. Annars blir det svårt att hitta mönster. Men skulle till och med använda "ett stort mått" istället för "ett visst mått".

Min hörsel beter sig t.ex. likadant varje gång, förutsatt att jag inte är sjuk eller onykter.

Sedan tillkommer ett stort tolkningsutrymme.

Självklart. Att tillåta sig själv att tolka och därefter göra så är väl grundläggande för all form av förståelse?

Hur grov skattning av anläggningens "avtryck" är trådskaparen egentligen ute efter?

Svarar blankt (inte min fråga).

En liten Panasonic-mikrofonkapsel för fikapengar och en hyfsad PC-mickingång ger antagligen bättre precision än den visade appen.

Det tror jag säkert**, men varför behovet att klanka ner på Appen som bilden är tagen ifrån? Jag har inte gjort den och jag använder den inte på det sätt som du verkar övertygad om att jag gör. Känns som att du Roger i detta fall känner ett stort behov av att berätta för mig (både direkt och indirekt) hur verkligheten ter sig och hur komplex den är. Jag vet hur komplex den är och jag har så pass stor insikt i detta att jag även vet att jag inte ens vet hälften, om ens.

Du kan garanterat mer än mig inom detta område och du skulle säkert kunna lära mig en hel del nyttigt. Men när du, utan någon som helst koll på hur jag förhåller mig till appen jag i detta fall postade en bild ifrån, berättar för andra att "mitt mätsätt" är ett ofullkomligt sådant som saknar vidare förståelse och att det finns väldigt billiga alternativ till Appen, tappar jag suget och säger bara "suck".

Jag mäter inte mitt rum, för jag har ingen pryl som är så bra att jag litar på den.
I korta sekvenser lyssnar jag på min tongenerator och skriver ner på datorn vid vilka frekvenser jag upplever ett knä eller en dipp. Detta dokument lägger jag åt sidan för att därefter stoppa in en parametrisk EQ i signalkedjan innan min receiver. På detta sätt kan jag kompensera sinustonerna/svepen som jag lyssnar på och gör så tills dess att jag upplever att de alla spelar i samma amplitud.
När jag sedan tittar på EQ:n ser jag vilka frekvenser som jag blivit tvungen att kompensera för och hur mycket, och får då en idé över vilka brister mitt rum har - fast inverterat.
Därefter brusar jag rummet och använder tidigare nämnd App för att jämföra mina resultat (nedskrivna och EQ:n) med iPhonens.
När detta är klart börjar jag tolka mina resultat och därefter arbeta fram potentiella lösningar. Sedan gör jag om allt och ser då om mina lösningar hjälpte eller stjälpte.

Att lägga upp en bild på en parametrisk EQ skulle troligtvis inte vara lika talande som bilden från Appen, trots att den inte är hundra.
Notera att jag skrev "Mätningen ska man också ta med en nypa krydda eftersom den är gjord med en iPhone 4 och appen FFT."

/Christopher



*Varför skrev du så förresten? Du behöver inte övertyga mig om din kunskap. Jag börjar med att utgå att alla kan lika mycket som jag. Om någon visar sig kunna mindre så förklarar jag gärna så gott jag kan, och om någon visar sig kunna mer än mig så får jag en möjlighet att lära mig mer. Så det räcker att du berättar och förklarar.
Blir lätt så prestigenördigt och "jag kan mest"-igt annars.

**Länka gärna till denna kapsel!


EDIT:
Syftningsfel

[kniffarn_]

jag tror han menar denna http://svalander.se/shoppen/komponenter/mikrofon_panasonic_wm-61a.
har själv användt den med framgång men övergick till en ecm-8000 jag också då jag inte orkade göra klart min microfon, vart lat x)

Ni som kan med det här, vad säger ni om programmet ARTA?
Jag behöver ett pålitligt program till mitt PA arbete, sjka akustik behandla ett rum och kommer därför att behöva program och kunskapen i det för att klara mig.
Kan ARTA mäta allt jag behöver till att mäta ett rums akustik?
Om något behöver kompliteras så vad isf? och med vilket program?

Ursäkta om det blev lite OT

[Nattlorden]

*Varför skrev du så förresten? Du behöver inte övertyga mig om din kunskap. Jag börjar med att utgå att alla kan lika mycket som jag. Om någon visar sig kunna mindre så förklarar jag gärna så gott jag kan, och om någon visar sig kunna mer än mig så får jag en möjlighet att lära mig mer. Så det räcker att du berättar och förklarar.
Blir lätt så prestigenördigt och "jag kan mest"-igt annars.

Eller så var det ett litet försök att bara visa med att någon grundkompetens faktiskt förelåg då man fällde uttalanadet...

[mangs]

Verkar bli en något hätsk stämning här, synd, då denna tråden är bland de mest intressanta egentligen då den påvisar mycket av den effekt rummet gör och hur vår hjärna tolkar musiken från vår anläggning än mätutrustning.

Jag upplever det hemma hos mig att jag föredrar Bruel Kjaer-kurvan gentemot en helt rak frekvensgång. Detta gäller när jag kör rosa brus. Dvs både direktljud och rummets bidrag finns med.

I XTZ RA och andra program kan du ju sedan även mäta direktljud från högtalarna samt ambient och se hur rummet påverkar "direktsignalen"

Beroende på upplösning av systemet kommer du se olika kurvor.

Skickar du en puls och mäter upp den tidsmässigt så kommer oftast inte denna kurvan vara rak och frekvensgången förändras med tiden efter pulsen. Rummets efterklang påverkar.

Sedan är det klart att man skall försöka hitta en bra balans i frekvensgången mellan direktljud och totalljud. Exakt hur denna "skall" se ut vet jag inte men jag brukar försöka få dem hyffsat lika.

En sista aspekt jag vill ta upp är att när du lyssnar använder du två öron placerade en bit från varandra i rummet, dessutom med ett huvud i vägen. Hjärnan är dessutom tämligen smart på att särskilja direktljud, riktning etc.

Det är inte helt enkelt att få till det men med mätningar av detta slaget kommer man en bra bit på vägen jämfört med att bara lyssna blint. Kombinationen brukar enligt mig vara det bästa.

[LasseA]

Jag upplever det hemma hos mig att jag föredrar Bruel Kjaer-kurvan gentemot en helt rak frekvensgång. Detta gäller när jag kör rosa brus. Dvs både direktljud och rummets bidrag finns med.

Nu vet inte jag hur ditt mätprogram fungerar men rosa brus faller ju av med 3dB/oktav (minskande mot högre frekvens) så en högtalare med uppmätt rak frekvensgång med rosa brus måste ju bli helt olidligt att lyssna till. Även en frekvensgång motsvarane B&K-kurvan uppmätt med rosa brus måste ju innebära en högtalare som är extremt diskantdominerad!?

[RogerGustavsson]

Visst kan man göra så men du verkar inte vara nybörjare… Nybörjare brukar tro att det är enkelt. Mikrofoner uppfattar saker på ett annat sätt än öronen.

När redan de som har det som yrke att mäta beskriver olika fallgropar som finns, tycker jag inte man ska övervärdera förenklade mätningar gjorda i lyssningsposition. Allra minst om den är gjord av amatörer som oss som kanske inte alls besitter bra verktyg eller framförallt den kunskapsgrund som kan behövas för att mäta och tolka resultatet av mätningen. Det är en sak att det idag går att mäta med relativt enkla medel och en annan att veta vad man har mätt. Att mätresultatet verkligen är kopplat till den psykoakustiska upplevelsen är inte alls givet. Mot den bakgrunden, tycker jag det är lite tveksamt att råda någon som vill skaffa sig en bild av hur anläggningen presterar i rummet, att utan förkunskaper bara köra igång.

Vid visningen av Spira, Jönköpings nya konserthus, sades det att akustikerna var nöjda med resultatet, fast det har inte alls låtit bra de tre gånger jag har varit där sedan invigningen. Akustikerna hävdade att de kunde förutse ungefär 75% av hur det skulle bli, resten var bara tur. Ska dit igen nu till helgen, hoppas att något har justerats….

Panasonic-kapseln jag hade i åtanke är den som det länkas till ovan, WM-61. Ursprungligen var det föregångaren WM-60A som var den som gällde eftersom den hade rakare frekvensgång. Ett snäpp bättre var Sennheiser KE4-211-2 men den har blivit för dyr numera.

Kopplingen till mitt egna yrke gjorde jag för att även där finns en övertro på att mätta siffror verkligen stämmer med verkligheten oavsett vilket tillvägagångssätt man har använt. T.ex. siffror i en display ifrågasätts alldeles för sällan, inte ens den sista decimalen. Det verkar också vara ett generationsfenomen. Vi som har några år på nacken och har mera bakgrund till det vi gör, ifrågasätter kanske lite mera när ny teknik gör entré.




Vad gör ni för tolkning av t.ex. denna mätning? Jag skulle möjligen vilja ha upp nivån i registret 150-500 Hz med flera dB. Representerar kurvan ljudet från anläggningen i det rummet?




Personligen tycker jag efterklangsiffrorna är ovanligt låga när det mäts med XTZ-grunkan. Den använder väl RT15 eller något och multiplicerar det med fyra? Om ljudnivån som anges till vänster är den verkliga ligger mätning alldeles för lågt. De siffror som anges vid de lägre frekvenserna tyder på rätt extrem dämpning. Har sett på KarlXII's rum och det ser ut att vara ett normalt rum utan överdriven strävan av att få ner efterklangen. Är efterklangen verkligen så kort där? 0.15 sekunder vid 125 Hz kräver väl en mängd dämpning?

[mangs]

Jag upplever det hemma hos mig att jag föredrar Bruel Kjaer-kurvan gentemot en helt rak frekvensgång. Detta gäller när jag kör rosa brus. Dvs både direktljud och rummets bidrag finns med.

Nu vet inte jag hur ditt mätprogram fungerar men rosa brus faller ju av med 3dB/oktav (minskande mot högre frekvens) så en högtalare med uppmätt rak frekvensgång med rosa brus måste ju bli helt olidligt att lyssna till. Även en frekvensgång motsvarane B&K-kurvan uppmätt med rosa brus måste ju innebära en högtalare som är extremt diskantdominerad!?

Jag syftade på den rosa-brus-mätningen man kan göra i XTZ RA om inte det framgick.
Är det verkligen så att rosa brus faller av 3dB och då är ju frågan om XTZ kompenserar för detta på något sätt.

Det här hittade jag om rosa brus:" In pink noise, each octave carries an equal amount of noise power" Pink noise (left) and white noise (right) on an FFT spectrogram with linear frequency vertical axis (on a typical audio or similar spectrum analyzer the pink noise would be flat, not downward-sloping, and the white noise rising

Kör jag en kurva liknande den som Bruel Kjaer rekommenderar i XTZ RTA-mätning tycker jag ljudet får en fin balans. kanske ändå att jag föredrar lite mer botten ibland. Får nog undersöka det här med det rosa bruset.

[kniffarn_]

white noise är "rak" på en linjör skala, medan pink noise är "rak" på en logaritmisk skala. Den logaritmiska skalan är den vanligaste som man anger frekvensen på

[grafpro]

Jag tror hela saken med högtalarmätningar ofta krånglas till för mycket. Det är ändå några få enskilda egenskaper som är viktigast, och som är oberoende av varandra.

Det första är tonkurvan, så som ljudet når öronen, dvs inräknat alla effekter av rum mm. Det kan kallas klang, energikurva, frekvensgång eller tusen andra begrepp. Den kan mätas.

Det andra är distorsion. Det är en annan sak. Det kan kallas en miljon olika saker men består alltid i extra ljud, precis som att grumligt vatten är rent vatten plus föroreningar. Den kan också mätas.

Det tredje är ljudbild, vad det nu är. Om begreppet alls har något innehåll så måste det ju vara något annat än klang och distorsion. rimlig definition blir väl då att det betyder den subjektiva upplevelsen av ljudkällornas placering i rummet. Den kan nog inte mätas med annat än öronen. Men jag tror att väldefinierad ljudbild förutsätter neutral klang och låg distorsion, och de kan ju mätas.

Massor av andra begrepp cirkulerar för att beskriva ljudkvalitet men de betyder oftast ingenting, eller rättare sagt de är synonymer till något av ovanstående. Transientförmåga, exempelvis, finns inte. Det är en delmängd av begreppet tonkurva.

(Detta har jag förstås inte hittat på själv, man kan läsa sig till det. Men inte på forum och inte genom att googla. Summan av alla påståenden på nätet i dessa frågor är nära noll.)

Tonkurva kan alltså mätas, men inte med ett tonsvep och en mikrofon på stativ. Alla som har provat vet att man får en obegriplig kurva som hoppar tiotals dB upp och ner. Bästa bok om högtalarmätning är av d'Appolito, men den är några år gammal och därför finns inte den metod jag tror är överlägsen numera: vitt brus, rörlig mikrofon och LTAS. Jag har beskrivit den på flera andra ställen och ingen har haft någon avgörande invändning - kritik mottages tacksamt.

Den är enkel och billig. En mätmikrofon, ett ljudkort med rak frekvensgång, en generator för vitt brus (Tone heter ett gratisprogram) och en spektrumanalysator med funkton för Long Term Average Spectrum (RTsect heter ett gratisprogram).

Kör ut vitt brus, slå på LTAS och veva sakta runt mikrofonen på armlängds avstånd kring lyssningsplatsen. Rumsreflexerna från ca 1m våglängd (300Hz och uppåt) jämnas ut efter någon minut och man ser en mycket realistisk kurva. Dyra och neutrala högtalare ger en kurva inom några få dB, just som man kunde vänta.

Tonkurva under 200Hz är hopplöst svårt att mäta i rummet. Ju lägre frekvenser desto mer inverkan av reflexer och stående vågor. Här är öronen märkligt nog bättre, som på något sätt kan kompensera för det rum man ser. Låter det bumligt eller tröttande är det något fel. Om man ändå vill ha en kurva är bästa sättet att mäta utomhus mot vägg. Lägg mikrofonen på marken ett par meter från högtalaren och kör tonsvep. Inga andra byggnader eller stora ytor ska finnas på tiotals meters avstånd. för att översätta kurvan till sannolik energikurva inomhus kan man tänka sig ett par dB upp vid 60Hz och kanske 4dB upp vid 30Hz (rumseffekten minus effekten av mark och en vägg).

Distorsion kan också mätas, nästan gratis. Sirp heter ett program. Idén är att ut köra ett mycket kort tonsvep, så kort att programmet kan analysera det som kommer tillbaka via micken innan rumsreflexerna kommer. Det kallas gateing. Lite knepigt eftersom närmaste reflekterande yta (vägg) ändå bör vara några meter bort för att få bra resultat. Gateingen måste också ställas in optimalt. Micken ska stå nära. Att tonkurvan blir ett alplandskap har här ingen betydelse, distorsionen mäts ju i % (eller dB). För att mäta enskilt element kan man ha micken så nära membranet som möjligt utan att det slår i.

Riktigt bra högtalare har andratonsdist under 0,5% och tredje (och högre) huvudsakligen under 0,1%. Då är de alltid dyra. Tredjeton över 0,5% är fullt hörbart och dåligt. Över 1% skär i öronen.

Den som påstår att det finns andra mycket viktigare och mycket mer mystiska egenskaper har en hel del att förklara. Det är här och ingen annanstans det börjar. Och det kan mätas.

[RogerGustavsson]

Söker man på begreppet Long Term Average Spectrum, får man i första hand andra användningsområden än just att mäta ljudanläggningens prestation i rummet. Hur har du kommit fram till att just den metoden skulle vara överlägsen de andra? Motsvarar den metoden mera vårt sätt att höra? Över 1% distorsion behöver verkligen inte skära i öronen, inte minst är det beroende på vilka frekvenser det gäller.

[grafpro]

Söker man på begreppet Long Term Average Spectrum, får man i första hand andra användningsområden än just att mäta ljudanläggningens prestation i rummet. Hur har du kommit fram till att just den metoden skulle vara överlägsen de andra? Motsvarar den metoden mera vårt sätt att höra? Över 1% distorsion behöver verkligen inte skära i öronen, inte minst är det beroende på vilka frekvenser det gäller.

Poängen är att kombinera LTAS med rörlig mikrofon. Då utjämnas de ojämnheter i frekvenskurvan som beror av reflexer som förstärker/försvagar vissa frekvenser i en viss punkt som man annars får med fast mikrofon. Man får en god bild av den totala energikurvan - direktljud plus reflekterat ljud med utjämning för interferenser. Prova!

Jag tror jag skrev att 1% tredjeton skär i öronen - inte andraton och inte fjärdeton...

[RogerGustavsson]

Mätning av energikurva har ju pågått länge. Acoustic Research hade sådana kurvor i sina broschyrer för 40 år sedan. Stig Carlsson gjorde mätningar med rörlig mikrofon. Mätte man t.ex. Quad ESL-63 med den metoden såg kurvan inte så rolig ut.

[grafpro]

Mätning av energikurva har ju pågått länge. Acoustic Research hade sådana kurvor i sina broschyrer för 40 år sedan. Stig Carlsson gjorde mätningar med rörlig mikrofon. Mätte man t.ex. Quad ESL-63 med den metoden såg kurvan inte så rolig ut.

Precis. Jag är definitivt inte inte någon banbrytare. Gamle AR-Edgar skrev en hel del intressant redan på 60-talet. Här är en artikel: http://www.classicspeakerpages.net/libr ... g_and_mea/

Inte just om rörliga mikrofoner men om "power frequency response" och om att bemöta mystiker (vilket inte florerar i denna tråd men annars brukar göra det).

Stig körde också rörliga mikrofoner på motordrivna bommar i timtal. Problemet blev väl, kan man anta, att sammanväga buntar av utprintade tonkurvor. Han skulle svimma om han såg dagens enkla analysatorer med LTAS. Nu kan vem som helst göra det bättre.

Men du låter tveksam. Vad, mera specifikt gör dig skeptisk? Har du provat?

[RogerGustavsson]

Men du låter tveksam. Vad, mera specifikt gör dig skeptisk? Har du provat?

Ja, är skeptisk till förenkling överlag. Påminner om när min tonåring ställer frågor, det får inte vara långa svar... Det är i regel sällan det finns enkla svar, är ju lite av dagens normalinställning men de flesta frågor kräver rätt långa utläggningar och i slutändan sitter man ändå inte där med svaret...

Som svar på din direkta fråga: Har inte provat och är heller inte speciellt intresserad. Jag lyssnar hellre på musik än håller på med mätning. Är fullt medveten om att jag inte och aldrig kommer att ha någon perfekt återgivning. För mig räcker det med att reda ut de värsta störningarna. Det innebär att infrabas och referensnivå knappast är aktuellt. Det verkar ha högsta prioritet för en del.

[grafpro]

Som svar på din direkta fråga: Har inte provat och är heller inte speciellt intresserad. Jag lyssnar hellre på musik än håller på med mätning.

Kul synpunkt i en tråd som heter "Hur mäter jag min anläggning i mitt rum enklast?".

[RogerGustavsson]

Det är ju inte så att jag inte mäter alls. Dock tycker jag inte att enkla mätningar ger så mycket att det känns som nödvändigt. Det finns knappast en akustiker eller högtalarkonstruktör som skulle nöja sig med någon enkel mätning.

[mangs]

jag gillar att mäta och tweaka för att se om något mäter annorlunda. Därför denna tråden tilltalar mig.

Om det är väldigt enkelt att mäta sig till en "perfekt" återgivning så undrar jag varför inte fler gör det eller till och med, fler har kunskap inom ämnet. Desto mer kunskap jag söker i ämnet desto fler svar får jag från olika håll.

Ett huvudproblem som jag kommit fram till är att många har olika bilder över vad Hifi är och vad de själva vill uppnå med sin rigg. Ett annat är att inget rum är det andra likt.

Jag håller med om att man med ett fåtal mätningar troligtvis kan få en överskådlig och troligtvis rättvis bild över hur det låter och uppfattas. Vilka mätningar detta är är jag däremot lite tveksam till.

Direktljudet från högtalarna är en faktor jag spontant tycker är viktig för hur jag upplever ljudet. Denna kurva kan man ju enkelt även justera med en EQ av något slag.
Sedan har vi ju även distorsionen från högtalaren själv.

Punkterna ovan ser ju ofta bättre och trevligare ut för en bättre och dyrare konstruktion. Genom att välja en bra högtalare och kanske EQing varsamt kan man enligt mig få fram ett bra direktljud med lite dist.

Sedan kommer vi till den värsta delen, dvs rummets bidrag och anläggningens placering. Hur vi än vrider och vänder på det kommer rummet ställa till det på något sätt. Framför allt alla rumsnoder som slås an i de lägre frekvenserna. Här måste man enligt mig behandla rummet för att få till en jämn efterklang och spridning som passar rummet och ens egna ideal.

Jag brukar mäta med en Dirac-puls som sedan visas upp i tidsdomänen. Där kan jag se spiken från direktljudet samt efterföljande spikar som kommer från rummet. Detta gör det enkelt och snabbt att se vilka reflektioner jag bör bearbeta först. Genom gating och FFT-transform kan jag också se vilka reflektioner som bidrar med vilket frekvensinnehåll.

Både vad det gäller direktkurvan och energikurvan försöker jag undvika toppar då de enligt mig färgar ljudet. Små dalar är inte alls lika hörbara.

När vi mäter energikurvan i ett rum så är det vi ser hur frekvensfördelningen där micken är placerad ser ut över tid. Har man lång efterklangstid vid några frekvenser kommer nivån stiga där jämfört med direktljudet och tvärtom.

Sedan tycker jag det är intresant var man väljer att mäta. Eftesrom jag till 99% lyssnar själv i mitt rumi sweetspot väljer jag att få till det så bra som möjligt just där mina öron är placerade.

De olika mätningarna visar ju ofta vitt skilda kurvor om jag så bara flyttar micen några centimetrar, därför tror jag inte att man skall optimera för mycket i en enskild punkt mitt emellan öronen utan det är bättre att då bara justera måttligt för avvikelser som finns där kring hela det aktuella lyssningsområdet.

Jag har funderingar på att mäta dubbelt vid varje öra och då kanske placera en vattenmelon mellan för att se hur frekvensgången från varje högtalare mottages av örat. jag är dock rädd att jag drar felaktiga slutsatser.
I slutändan är det ändå viktigast att jag njuter av musiken men för mig är bra mätresultat en väg för att uppnå detta.

[grafpro]

Jag brukar mäta med en Dirac-puls som sedan visas upp i tidsdomänen. Där kan jag se spiken från direktljudet samt efterföljande spikar som kommer från rummet. Detta gör det enkelt och snabbt att se vilka reflektioner jag bör bearbeta först. Genom gating och FFT-transform kan jag också se vilka reflektioner som bidrar med vilket frekvensinnehåll.

Detta har jag försökt flera gånger men inte fått till. Hur gör du konkret? Vilken utrustning? Man måste ju kunna göra spektralanalys på ett utsnitt från tidsaxeln, eller hur. För det har jag inte hittat någon rimligt billig utrustning/mjukvara. PicoScopes större modeller kan, men då blir det >6kkr.

De olika mätningarna visar ju ofta vitt skilda kurvor om jag så bara flyttar micen några centimetrar, därför tror jag inte att man skall optimera för mycket i en enskild punkt mitt emellan öronen utan det är bättre att då bara justera måttligt för avvikelser som finns där kring hela det aktuella lyssningsområdet.

Varför inte prova med rörlig mik och LTAS...

[mangs]

ja, detta skall definitivt provas (med).

jag började mina mätningar långt innan det var socialt accepterat och letade då med ljus och lykta över lämpliga billiga kandidater. Många av dessa är ju omsprungna av tiden av tex XTZ RA som är så enkelt och smidigt.

Det jag gjorde för testen ovan är att använda det gamla Cool-Edit Pro som senare blev adobe audition. Till ljudkortet kopplade jag sedan en mic-förstärkare med mätmic (Behringer EMC 8000). Michen placeras i lyssningsposition och fårn signalkällan (DC/Dator whatever) körde jag sedan en ljudfil med dirac-pulser med ca 5sekunders mellanrum. Under tiden flytar jag mätmicen alt gör andra förändringar.

Sedan har man en Wav-fil med i bästa fall fina spikar och inget mer, här kan man då zooma in varje enskild spik och välja vad man vill titta på elelr plocka bort. man kan även göra en snabb FFT-transform och se frekvens-innehållet. Genom att räkna baklänges kan man då även snabbt få fram på vilka avstånd de värsta reflexerna kommer och se hur dämpmaterial etc. påverkar.

Jag har även testat motsvarande med Holmi men detta ovan som iofs är en aning omständigt har hjälpt mig mycket.


Först räknar jag teoretiskt fram bra positioner flör högtalare och lyssningsplats, sedan lyssnar jag mig till det som jag tycker låter bra, sedan är det dags för mätning, optimering.

Det jag defintivt vill mäta är:

Direkljud från högtalaren i närfält
Direkljud från högtalaren i lyssningsposition
Mätningarna ovan för att få koll på impulsrespons och väggreflexer
RTA med rosa brus i lyssningsposition

Sedan lägger jag extra tid med att integrera basmodulerna korrekt tids/fasmässigt.

Sist men inte minst kör jag Sinussvep på olika nivåer för att bekräfta att ljudkurvan låter jämn och att inte rummet i sig lider av skakande fönster etc.
Gärna i denna ordningen också. När jag sedan är klar med injusteringarna efter dessa börjar jag om från första början.

Sedan kör jag ju även långtids-lyssningstester mellan varven för at tse om justeringen gjorde något bättre eller sämre.

kanske att man skulle flytta bak högtalarna 5cm....

Skulle även vilja lägga till distorsionmätning till rutinerna men det har inte blivit så ännu.

jag lägger mycket tid på mätning eftersom jag dels ser möjligheter att enkelt anpassa efter mina önskemål och dels att jag har en förkärlek för attmed kurvor/siffror kunna se hur utvecklingen går framåt. Det blir ju även en viss dokumentation inför framtiden då jag ananrs lätt bli nostalgisk och tänker tillbaka till hur bra det mätte tidigare med en annan lösning. Minnet sviker en ibland kan jag säga.