Vilket låter mest likt?

[Morello]

Morello> Samplingsteoremet gäller inte heller trunkerade signaler

Mja, samplingsteoremet gäller alla bandbegränsade signaler. Trunkerade signaler kan inte vara bandbegränsade i matematikens värld. Men om man lyckas med att dämpa allt över halva samplingsfrekvensen med säg 100 dB, så kan man återskapa signalen såpass noga att felet ligger 100 dB under fullskala.

.

Ja, men samplingsteoremet inkluderar detta helt nödvändiga villkor ang. bandbegränsing och således gäller det alltid, eller hur?

[Pinnick]

Jag blir något förvånad när någon, på ett minst sagt luddigt sätt, ifrågasätter riktigheten i ett teorem, som är närmare 100 år gammalt och har visat sig korrekt i alla relevanta praktiska experiment samt är ganska lätt att bevisa. Beviset ryms gott och väl på mindre än ett A4. :lol


jag hade bara a5 :/

[Bill50x]

Ibland känner jag mig som en politiker... men jag tycker att frågan:
"Vilket låter mest likt ett 24 bits 192 kHz ultrahögkvalitativt programmaterial (DVD-A)?"
är fel ställd.
Varför ska man ha 24 bit/192 kHz som referens? Vad är det för fel på verkligheten?

/ B

[Svante]

Morello> Samplingsteoremet gäller inte heller trunkerade signaler

Mja, samplingsteoremet gäller alla bandbegränsade signaler. Trunkerade signaler kan inte vara bandbegränsade i matematikens värld. Men om man lyckas med att dämpa allt över halva samplingsfrekvensen med säg 100 dB, så kan man återskapa signalen såpass noga att felet ligger 100 dB under fullskala.

.

Ja, men samplingsteoremet inkluderar detta helt nödvändiga villkor ang. bandbegränsing och således gäller det alltid, eller hur?

Javisst, men i strikt mening finns det inga verkliga signaler som samplingsteoremet funkar för eftersom de inte är perfekt bandbegränsade. Vad jag menar är att man inte behöver vara så hemskt strikt, det duger med futtiga (?) 100 dB dämpning. Men det visste vi ju båda två.

[dawen]

Bill50x: Varför ska man ha verkligheten som referens?

[Bill50x]

Bill50x: Varför ska man ha verkligheten som referens?

Wow, det var en tuff fråga!
Jag förutsatte att Ingenjör Öhman utgick från den ultimata återgivningen och önskade veta vad vi andra tyckte om olika återgivningssystem. Men istället för att (flummigt) fråga om vad vi tyckte vara "bäst" konkretiserade han ett system han tyckte var optimalt.
Nu när jag läser frågan igen, kanske menade han jämförelsen 24/192 mot andra komprimeringar/ljudformat. Och det har han ju all rätt i världen att fråga om.
Personligen tycker jag jämförelsen mot verkligheten är mer relevant.

/ B

[Pinnick]

no fun waiting round to be a millionaire

[dawen]

Nackdelen med verkligheten som referens är ju att den är omöjlig att återskapa. Givetvis kan du be en musiker spela samma truddilutt igen, men det är inte samma sak då! Ett musikstycke kan du spela upp igen och igen med exempelvis 24/192 och få fram exakt samma musikstycke, i princip (skivor pajar o.s.v., men principmässigt).

Så, vad är det för nytta med att ha en referens som man inte kan använda som referens mer än en gång?

Så tänker jag iaf. Det kanske är tokigt, vad vet jag, men jag tycker att en referens liknande DVD-A är logisk.

Samtidigt tycker jag att det funderas för mycket om vilket format som är bäst och så vidare. Vi nyttjar inte de befintliga formaten fullt ut, förutom i väldigt få fall. Varför ska vi då lägga pengar på nya format? Det är ju inte formatet som är problemet. Samtidigt, formatet öppnar ju för ännu bättre inspelningar, och detta till fler individer.

Nåja, det blir nog bra

[Bill50x]

Nackdelen med verkligheten som referens är ju att den är omöjlig att återskapa. Givetvis kan du be en musiker spela samma truddilutt igen, men det är inte samma sak då! Ett musikstycke kan du spela upp igen och igen med exempelvis 24/192 och få fram exakt samma musikstycke, i princip (skivor pajar o.s.v., men principmässigt).

Så, vad är det för nytta med att ha en referens som man inte kan använda som referens mer än en gång?

Så tänker jag iaf. Det kanske är tokigt, vad vet jag, men jag tycker att en referens liknande DVD-A är logisk.

Samtidigt tycker jag att det funderas för mycket om vilket format som är bäst och så vidare. Vi nyttjar inte de befintliga formaten fullt ut, förutom i väldigt få fall. Varför ska vi då lägga pengar på nya format? Det är ju inte formatet som är problemet. Samtidigt, formatet öppnar ju för ännu bättre inspelningar, och detta till fler individer.

Nåja, det blir nog bra

Allt beror på HUR man jämför. Man kan ju naturligtvis utgå från det format man finner bäst idag - och sedan jämföra mot alla andra format.
Eller så jämför man mot det som är referensen, det vill säga den musik man vill återge.
För mig är musiken det viktiga, så det är min referens, oavsett om det är svårare att jämföra mot denna än mot något specifikt format...

/ B

[Piotr]

Hade man oändligt mycket tid skulle man ju kunna mastra på flera format och sedan göra andra generation/kopior från mastrarna till de andra formaten... typ .

M-Analog till;

K-Analog
K-DSD
K-DVD-A

M-DSD till;

K-DSD
K-DVD-A
K-Analog

M-DVD-A till;

K-DVD-A
K-DSD
K-Analog

För att utifrån skillnader i transparens i de olika stegen kanske bli en smula klokare..

eller så ska jag helt enkelt gå å lägga mig nu!

/Peter

[niklasz]

Bill, att ha musiken som referens vore naturligtvis i princip det rätta, men hur många av oss har någonsin haft det på riktigt. Har du?

[Margaux]

En annan sak som slagit mig är att många som fått DVD-aha uppleveleser ofta fått det på högtalare som inte kan spela upp 96 k. Det vanliga för högtalare tills nyligen har varit upp till 25-30K.

Visst har det funnits supertweters men det är inte dessa som gett DVD-Aha upplevelsen ( även om de har kunnat detekteras i blindtest). Ibland har de sagts förbättra, ibland har de gett huvuvudvärk.

Men det finns fler argument. Tex argumentet att en spik kan gå snabbare än 20 k? Låt oss ta en perfekt fyrkantvåg. Den kan delas upp i ett antal sinustoner med varierande frekvens, tid och amplitud. Låt oss spela upp denna från DVD-Audio.

Det som kommer ut ur högtalaren är allt annat en perfekt fyrkantsvåg. Anledningen är att fasen inte speciellt bra i högtalare (undantaget ESL där P Walker var pionjär och IÖ:s högtalare som är faskorrekt om jag har förstått det rätt).

Det som kommer ut ur högtalaren är allstå sinuskurvorna med rätt frekvens och rätt amplitud men med fel fas(tid). Resultatet är inte en fyrkansvåg. Den perfekta flanken på fyrkanvågen allt annat än perfekt efter att den passerat högtalarens filter.

Ändå hör vi ingen skillnad. Jag har för mig att IÖ påvisat och bekräftat att fasen inte är viktig för ljudåtergivningen enligt de tester han utfört.

[Svante]

En annan sak som slagit mig är att många som fått DVD-aha uppleveleser ofta fått det på högtalare som inte kan spela upp 96 k. Det vanliga för högtalare tills nyligen har varit upp till 25-30K.

Nej, just det. Är det några skillnader (vilket jag inte tror i en riktigt gjord uppspelning) så finns de under 20 k. Nu är det en utmaning rent tekniskt att göra ett antialiasfilter som ligger inom 0,1 dB under 20 k och sedan har fallit med 100 dB vid 22,05 k, så det är inte helt förvånande om sådana filter kan låta lite olika. Det är absolut inte omäjligt, men det kostar lite ingenjörsarbete. Med 96 kHz samplingsfrekvens så behöver filtret fortfarande ligga inom 0,1 dB upp till 20 k, men ha fallit med 100 dB först vid 48 kHz. Det filtret är mycket enklare att tillverka, och förmodligen låter olika upplagor av det filtret mer lika.
Men i mina ögon för den höjda samplingsfrekvensen med sig ett dyrt pris att betala; mängden data som ska lagras är mer än dubbelt så stor för 96/16 jämfört med CD. Det vore bättre att ordna med ordentliga antivikningsfilter i stället för det går alldeles utmärkt att göra idag.

[Margaux]

Svante - exakt!

[niklasz]

Förvisso har lagringskapaciteten ökat rätt rejält sedan CD-systemets format fastställdes. Visst skulle man kunna använda detta framsteg till ökat frekvensomfång, men för egen del skulle jag nog föredra fler kanaler (vilket ju i och för sig DVD-A och SACD rymmer). Längre speltid vore inte heller fel. Att kunna spela Lohengrin, Parsifal eller Tristan och Isolde utan att behöva byta skiva skulle vara bekvämt. Med andra ord håller jag också med svante, det finns annat man kan spendera lagringsutrymme på.
Hundar lär väl höra uppemot 50 kHz och visst sägs detta djur vara människans bästa vän, men för den skulle behöver knappast våra ljudanläggningar anpassas till dem (för övrigt kanske de föredrar anläggningar som inte släpper ut något ultraljud frmaför anläggningar som släpper ut ultraljudsdistorsion).

[IngOehman]

Ledsen men tror inte 44.1k samplingsfrekvens kan inte fånga allt under 20k korrekt. Det är omöjligt. Topp oktaverna man hör på CD är kraftig distortion och vissa har svårt att vänja sig av med den.

För att med säkerhet kunna sampla en ren sinus vid 20k perfekt så krävs långt över två samples för varje period.

/Peter

(Varning - mupphumor:)
Piotr, synd att du inte var gammal nog att läxa upp den där dåren Nyquist innan han gick bort...

Du skulle kunna ha lärt honom mycket!

Eller också inte...

Vh, Ing. Öhman

[IngOehman]

Den som vill få en mindre matematisk och mera grafiska förklaringar till hur samplingsteoremet interagerar med "verkligheten", kan läsa artikeln om digitalteknik i MoLt som publicerades någon gång alldeles i början av 90-talet. Jag tror det var 1991 någon gång? Den hette något i stil med:

'Sinken - lösningen till CD-systemets ekvation'

Någon som minns? Den handlade om CD-systemets upplösning i alla dimensioner, även tiden alltså.

Fattar man inte sedan är det nog bättre att man ägnar sig åt andra sorters problem, som man kanske är bättre på att begripa sig på.

Vh, Ing. Öhman

[Naqref]

Den som vill få en mindre matematisk och mera grafiska förklaringar till hur samplingsteoremet interagerar med "verkligheten", kan läsa artikeln om digitalteknik i MoLt som publicerades någon gång alldeles i början av 90-talet. Jag tror det var 1991 någon gång? Den hette något i stil med:

'Sinken - lösningen till CD-systemets ekvation'

Du menar denna?

http://www.lts.a.se/artiklar/sincen.pdf

[Margaux]

På med asbets overallen

Piotr, fungerar den?

[Piotr]

Jajjemensan,

samt att jag blir klokare och lär mig med en rasande takt.

Läste precis IÖ´s artikel så nu får jag komma upp med nya hemmasnickrade argument.

Blev fakstiskt lite klokare redan i går kväll/natt. Satt med papper och penna och skissade mig fram till att information "återskapas" korrekt även i tiden så länge man håller sig till Harrys regler dvs. 20k och därunder för Fs44.1.

Ringningarna man ser före/efter en impuls på CD, liger de i frekvens ovan hörbara spektrat?

Om man skulle sampla en enskild halv sinusperiod av 20k och återge den, skulle den också ha ringningar?

Kan det vara så att (som många föreslår) det är reduktion eller frånvaro av dessa ringningar som gör de nya formaten "bättre"?

Vi hör ju normalt inte enskilda signaler högre än 20k sisådär men örat/hjärnan har ju ändå en tidsupplösning som är mycket högre än så. Nere på mikrosekunder eller däromkring.

Intressant länk om hörsel;

http://www.aip.org/pt/nov99/locsound.html


/Peter

[Piotr]

Men det finns fler argument. Tex argumentet att en spik kan gå snabbare än 20 k? Låt oss ta en perfekt fyrkantvåg. Den kan delas upp i ett antal sinustoner med varierande frekvens, tid och amplitud. Låt oss spela upp denna från DVD-Audio.

http://www.cco.caltech.edu/~boyk/spectra/spectra.htm

En intressant studie angående HF info för olika instrument.

Jag tror att snabb stigtid är värdefullt även fast fasdistortion i tex. högtalaren förekommer. Den initiella pulsen/spiken går relativt obehindrat genom en högtalare sånär som på lågpass funktionen. Nu tror jag ju väldigt mycket men i de flesta fall då jag lyssnat på komponenter med högre bandbredd så har jag upplevt bättre ljud framförallt i toppen.

/Peter

[Rydberg]

Ringningarna man ser före/efter en impuls på CD, liger de i frekvens ovan hörbara spektrat?

De har sina nollgenomgångar precis på de andra sampelplatserna, de där ringningarna bidrar också.

Det kanske bli lättare om du tittar sinc(x)'s transform (dvs i frekvensdomän), det är nämligen en låda som går upp till fs/2

[norman]

Ringningarna man ser före/efter en impuls på CD, liger de i frekvens ovan hörbara spektrat?

Om man skulle sampla en enskild halv sinusperiod av 20k och återge den, skulle den också ha ringningar?

Ringningarna är en helt naturlig konsekvens av att signalen (t.ex. en puls) är bandbreddsbegränsad. En enskild halv period av en sinus på 20khz innehåller mycket högre frekvenser än 20khz, därför kommer den se lite annorlunda ut när man begränsar den i frekvens.

[Svante]

Ringningarna man ser före/efter en impuls på CD, liger de i frekvens ovan hörbara spektrat?

Mja, om man räknar antal svängningar per sekund så ligger de på sincens brytfrekvens, dvs fs/2. 22,05 kHz för CDn alltså. För CDn är det alltså OK, dels för att ringningen blir så kort (räknat i µs), dels för att man inte hör frekvensen 22,05 kHz. Om kan däremot lyssnar på "ideala" lågpassfilter med lägre brytfrekvens (som ju då har ett impulssvar som ser ut som en sinc). så låter det väldigt "resonant" och de har dessutom en besvärande förringning. Det gör att det ideala lågpassfiltret inte alls är idealiskt till tex delningsfilter.

Men en "CD-sinc" innehåller inga frekvenser över 22,05 Hz, det ligger nästan i definitionen på en sinc. Man kallar dem ju ofta för "bandbegränsad impuls".

[IngOehman]

Jajjemensan,

samt att jag blir klokare och lär mig med en rasande takt.

Det hedrar dig.

Läste precis IÖ´s artikel så nu får jag komma upp med nya hemmasnickrade argument.

Skall bli spännande att höra...

Blev fakstiskt lite klokare redan i går kväll/natt. Satt med papper och penna och skissade mig fram till att information "återskapas" korrekt även i tiden så länge man håller sig till Harrys regler dvs. 20k och därunder för Fs44.1.

Ringningarna man ser före/efter en impuls på CD, liger de i frekvens ovan hörbara spektrat?

De ligger över, men de är inte "ringningar", utan det är faktiskt precis de signalfrekvenser som funnits i den analoga världen! Samplar man ljud som inte har någon energi vid 22,05 kHz så kommer du inte att se vågningen. Att man i vissa signalfall ser en vågning fast insignalen inte haft några syliga vågor (t ex en fyrkantvåg) beror inte på att den vågiga signalkomponenten tillkommit, utan det beror på att den maskerades (för ögat som tittar på oscilloskopeskärmen) i ursprungssignalen, av alla ännu högre frekvenser som "fyllde i" vågorna så de inte syndes.

Om man skulle sampla en enskild halv sinusperiod av 20k och återge den, skulle den också ha ringningar?

Det skulle den antingen inte eller också skulle den det!

Grejjen är den att det du beskriver är förbjudet. En enda period av en ton är nämligen mycket bradbandig och grundregeln är att det som samplas måste hålla sig under halva samplingsfekvensen.

Man måste alltså börja med att ta bort ultraljudsinnehållet från den enstaka perioden innan man får sampla den. Själva samplingen har för övrigt ingenting med vågningen att göra. Det är brickwall-filtreringen som (i förekommande fall) gör den högsta innehållna frekvensen synlig. Inte samplingen.

Kanske dags för ett LTS-möte där ämnet blir "Hur tusan fungerar CD-systemet, egentligen?"...

Någon som tycker att ett sådant föredrag skulle vara intressant, så här 22 år efter systemts genomslag? (Jag höll ju ett sådant föredrag på 80-talet, men frågan kanske är aktuellt fortfarande? Det verkar ju som om många missförstånd lever kvar.)

Kan det vara så att (som många föreslår) det är reduktion eller frånvaro av dessa ringningar som gör de nya formaten "bättre"?

Det finns inga ringningar. CD-systemet "adderar" ingenting till signalen på så vis, däremot finns det saker som fattas, brister - nämligen frekvenser över 22,05 kHz som är borttagna.

Det gör att man på ett oscilloskop ser den högsta närvarande frekvensen lättare, men den har inte påverkats på något sätt. Bara blivit synlig för ögat.

Huruvida CD-systemt är icketransparent av denna orsak kan diskuteras. Under vissa förutsättningar är det det. Men förekommer musik som uppfyller förutsätntingarna? Jag vill påstå att dynamikområdet är en större transparensbrist. Förutsätter då förstås god signalbehandling. ör saker dåligt kan det bli hur dåligt som helst.

Vi hör ju normalt inte enskilda signaler högre än 20k sisådär men örat/hjärnan har ju ändå en tidsupplösning som är mycket högre än så. Nere på mikrosekunder eller däromkring.

Tid och frekvens är inte samma sak, inte ens 1/frekvens är samma sak som tid eftersom "vad för något" fattas i ekvationen.
Du har helt rätt i att tidsupplösning och 1/periodtid för högsta frekvensen som hörs inte behöver vara samma sak dock, men så är också tidsupplösningen i CD-systemt EXTREMT mycket finare än en period, eller en halvperiod eller en hundradels period.

Läs artikeln igen!

Intressant länk om hörsel;

http://www.aip.org/pt/nov99/locsound.html


/Peter

Gammal skåpmat. Dock fattas det viktiga kapitlet som berättar vad som sker i kommunikationen mellan örat och hjärnan som förklarar varför hörseln fungerar som den gör. Det behöver man veta för att kunna förutsäga effekterna av andra stimuli än de man tittat på.

Dessa saker har man dock kunnat läsa om detta i MoLt för många, många år sedan, i en artikelserie som jag tror hette "stereofoni".

Intressant är även att allt det som går att läsa i artikeln du hänvisar till ovan sätts ur spel med den äldre typen av ortoakustiska högtalare...

Vh, Ing. Öhman

[Pinnick]

kommer dvd-audio att bli standard i blu-ray och/eller hd-dvd ?

[IngOehman]

Om kan däremot lyssnar på "ideala" lågpassfilter med lägre brytfrekvens (som ju då har ett impulssvar som ser ut som en sinc). så låter det väldigt "resonant" och de har dessutom en besvärande förringning. Det gör att det ideala lågpassfiltret inte alls är idealiskt till tex delningsfilter.

Jag säger inte att du har fel i att filtertypen inte är bra för delningfilter, men argumenten du kommer med kan... ses över en smula...

Du kan roa dig med att lägga ihop ett brickwall-LP-filter som skär vid... säg 80 Hz?, med ett HP-filter med samma gränsfrekvens. *

Kör in en kantvåg i systemet, och du kommer att finna (jag har inte gjort experimentet själv, men min övertygelse är stark... ) att stegsvarsbidraget från HP-filtret lägger till precis de singalkomponenter som behövs för att perfekt läka igen LP-filtrets vågningar!
(Nej, jag vill flrtfarande inte kalla dem ringningar, eftersom de faktiskt inte är en kvardröjande energi, bara en synliggjord ton som fanns även innan filtreringen gjordes.)

Argument om hörbara ringningar vid bruk som delningsfilter är rätt svaga vill jag därför påstå.

Har jag rätt eller har jag rätt?

Vh, iö


*Skall man vara riktigt noga skall man korrigera delningen med en isärdragning som står i proportion till hur icke-idealiskt brickwall man konstruerat. Annars får man en lite (extremt smal) topp om 3 dB mitt i delningen.

Man kan ju inte göra annat än icke-ideella dylika filter. Helt idealiska linjärfasbrickwallfilter (långt ord) har ju den svagheten att de, ehuru perfekta avseende brickwalligheten, aldrig släpper ur sig några signaler, eftersom fördröjningen blir oändlig...

[Hetsporren]

Har jag rätt eller har jag rätt?

Ja du, förmodligen har du rätt, rätt, rätt?
Jag vet inte, fattar noll helt enkelt...

[Svante]

De ligger över, men de är inte "ringningar", utan det är faktiskt precis de signalfrekvenser som funnits i den analoga världen!

Nu måste jag protestera, visst är det ringningar? Om man tar ett 2:a ordningens lågpassfilter med Q=10, visst ger det ringningar? Ringningar är ju just periodiskt gung på signalen i tidsdomänen. Visst, ringfrekvensen fanns i ursprungssignalen (i båda fallen), men det gör inte att det blir mindre ringning av det.

Om man skulle sampla en enskild halv sinusperiod av 20k och återge den, skulle den också ha ringningar?

Det skulle den antingen inte eller också skulle den det!

Grejjen är den att det du beskriver är förbjudet. En enda period av en ton är nämligen mycket bradbandig och grundregeln är att det som samplas måste hålla sig under halva samplingsfekvensen.

Nja, förbjudet... Fel kanske, ja. Alltså, innan man samplar måste man ju bandbegränsa, och den där halva sinusen kommer inte att se ut som en halv sinus längre (den kommer att se ut som en bandbegränsad halv sinus ), och den går utmärkt att sampla och rekonstruera. Den halva sinusen innehåller alltså frekvenser över fs/2, det är det som är knepigt. Men förbjudet. Nja... Fast vi menar ju samma sak.

Kanske dags för ett LTS-möte där ämnet blir "Hur tusan fungerar CD-systemet, egentligen?"...

Någon som tycker att ett sådant föredrag skulle vara intressant, så här 22 år efter systemts genomslag? (Jag höll ju ett sådant föredrag på 80-talet, men frågan kanske är aktuellt fortfarande? Det verkar ju som om många missförstånd lever kvar.)

Ska vi göra ett försök i götet i vår, kanske?

Kan det vara så att (som många föreslår) det är reduktion eller frånvaro av dessa ringningar som gör de nya formaten "bättre"?

Det finns inga ringningar. CD-systemet "adderar" ingenting till signalen på så vis, däremot finns det saker som fattas, brister - nämligen frekvenser över 22,05 kHz som är borttagna.

Nja, jag tycker ju iofs att det är en intressant (om än felaktig) hypotes, eftersom man hör förringningar så tydligt vid lägre frekvenser. Enda sättet att ta reda på det är genom lyssningstest, något som säkerligen har gjorts även om jag inte kan referera till nåt nu. Det är ju "bara" att ta en signal samplad med 192 kHz och bandbegränsa den till 22,05 med ett juste filter och blindtesta. Jag tror ingen kommer att höra det om testet görs rätt.

Vi hör ju normalt inte enskilda signaler högre än 20k sisådär men örat/hjärnan har ju ändå en tidsupplösning som är mycket högre än så. Nere på mikrosekunder eller däromkring.

Tid och frekvens är inte samma sak, inte ens 1/frekvens är samma sak som tid eftersom "vad för något" fattas i ekvationen.
Du har helt rätt i att tidsupplösning och 1/periodtid för högsta frekvensen som hörs inte behöver vara samma sak dock, men så är också tidsupplösningen i CD-systemt EXTREMT mycket finare än en period, eller en halvperiod eller en hundradels period.

Läs artikeln igen!

Mja, jag brukar översätta frekvens med "oftighet", så i den bemärkelsen är ju tid=1/frekvens, men visst är det så att en samplad signal kan ha högre tidsupplösning än sampelintervallet. Titta i artikeln på de samplade sincarna, de kan ju återskapas med toppen på godtycklig punkt emellan samplen. Tidsupplösningen är alltså oändlig, trots tidskvantiseringen!

[Margaux]

Man lyssnar inte på 22kHz/16bitar när man lyssnar på cd. Man lyssnar på filtret.

Min teori är att DVD-A och SACD endast har kommit till för att man ville införa kopieringsskydd. Så slänger man på några bitar till som försäljningsargument. Om industrin hade varit intresserad av och verkligen trodde att bra ljudkvalitet säljer hade man satsat på inspelningsteknik istället.

Heder åt de tillverkare som arbetar för att få ut max ur CD istället. CD:n passar dessutom vår moderna tid mycket bättre. Man kan kopiera den, komprimera den, ladda den på server. De som planerar och tror att SACD kommer att ersätta CD lever i en annan värld. Har dom hört talas om att människor köper mp3 spelare som de vill spela musik på som man har betalat för en gång redan?