Hur borde HiFi prissättas?

[LeifB]

Hifi är dyrt...
Man ska väl betala vad man tycker det kan vara värt. Ibland tycker jag att vissa produkter är för högt prissatta i förhållande till vad man får.
Så våga låta bli att köpa det som är dyrt.
Det finns fullt med fynd. Billigt är inte alltid dåligt.

[Vinylcalle]

Jag tycker det prissätts för lite med vanlig prismärkningspistol. Jag vill ha mer vita, gula och röda lappar med pris (inkl. moms) påtryckt så man ser vad apparaterna kostar.

/DQ-20

Välkommen till Rehifi .

Angående diskussionerna om att sänka priser på high-end till stormarknadspriser så är det omöjligt på alla sett.

Har du hifi som intresse och värderar det så högt att du är beredd att lägga mycket pengar på det så kommer man göra det.
Tillverkarna möter med andra ord kunders önskan.

MvH Carl

[LeifB]

Jag tycker det prissätts för lite med vanlig prismärkningspistol. Jag vill ha mer vita, gula och röda lappar med pris (inkl. moms) påtryckt så man ser vad apparaterna kostar.

/DQ-20

Välkommen till Rehifi .

Angående diskussionerna om att sänka priser på high-end till stormarknadspriser så är det omöjligt på alla sett.

Har du hifi som intresse och värderar det så högt att du är beredd att lägga mycket pengar på det så kommer man göra det.
Tillverkarna möter med andra ord kunders önskan.

MvH Carl

Visst är det så. Om kunden verkligen vill ha något tillräckligt mycket så är den villig att betala. Begagnatmarknaden fyller en stor del av syftet. De som inte hade råd eller tyckte att den prylen var för dyr som ny får en ny chans. Har dock sett många prylar på beg marknaden som har varit svårsålda. Det kan ta sin tid att bli av med dom. Men intresset styr priset. Budgivning verkar fungera i viss mån.

[DQ-20]

Jag tycker det prissätts för lite med vanlig prismärkningspistol. Jag vill ha mer vita, gula och röda lappar med pris (inkl. moms) påtryckt så man ser vad apparaterna kostar.

/DQ-20

Vit lapp, ordinarie pris. Röd lapp, nedsatt pris. Gul lapp, vad representerar den, pissigt pris?

Gula prismärkningslappar använder hifi-bussen som kommer till avlägsna orter på landet och säljer hifi varannan vecka. Det luktar konstigt i hifi-bussen och föraren är skum. Men de har billiga kassettband vars bäst-före-datum för länge sedan passerats. Jag köper en packe och spelar in låtlistor från Spotify och lyssnar på dem i den gamla Volvon. Livet på landet. Aahhhh....

/DQ-20

[Max_Headroom]

HiFi prissätts bra som det är nu. Tillverkaren/gorssisten/butiken sätter ett pris. Om kunden tycker att HiFi-produkten är intressant och har rätt pris köper kunden. Ganska enkelt.

[Harryup]

Absolut, säljs grejorna har de rätt pris, och säljs de inte har de fel pris.

mvh/Harryup

[Svante]

Jag har skrivit det förut på faktiskt: priset har absolut ingenting med tillverkningskostnaden att göra.

Nej priset bestäms av vad kunden är beredd att betala. Tillgängligheten däremot bestäms av vad tillverkningskostnaden är (i relation till vad kunden vill betala). Är den mer än vad kunden vill betala så blir det ingen tillverkning. Åtminstone inte på sikt.

[DQ-20]

Jag har skrivit det förut på faktiskt: priset har absolut ingenting med tillverkningskostnaden att göra.

Nej priset bestäms av vad kunden är beredd att betala. Tillgängligheten däremot bestäms av vad tillverkningskostnaden är (i relation till vad kunden vill betala). Är den mer än vad kunden vill betala så blir det ingen tillverkning. Åtminstone inte på sikt.

Priset bestäms av kundernas betalningsvilja OCH vad tillverkaren är villig att tillverka produkten för. För tillverkaren ingår naturligtvis tillverkningskostnaden som en faktor att ta hänsyn till. Alla kunder har inte samma betalningsvilja utan endast det kunder som tycker att varan är värd mer än den kostar kommer att köpa den. Om det inte finns någon kombination av omsatt volym och prisnivå där produktionen kan täcka sina kostnader kommer ingen produktion att ske. Om det endast finns en tillverkare kommer denna att agera under en monopolsliknande situation. Då baseras produktionsbesluten snarare på genomsnittskostnaden än på marginalkostnaden och priset blir högre och omsatt volym lägre. Det finns även blandvarianten som kallas monopolistiskt konkurrens.

/DQ-20

[Svante]

Jag har skrivit det förut på faktiskt: priset har absolut ingenting med tillverkningskostnaden att göra.

Nej priset bestäms av vad kunden är beredd att betala. Tillgängligheten däremot bestäms av vad tillverkningskostnaden är (i relation till vad kunden vill betala). Är den mer än vad kunden vill betala så blir det ingen tillverkning. Åtminstone inte på sikt.

Priset bestäms av kundernas betalningsvilja OCH vad tillverkaren är villig att tillverka produkten för. För tillverkaren ingår naturligtvis tillverkningskostnaden som en faktor att ta hänsyn till. Alla kunder har inte samma betalningsvilja utan endast det kunder som tycker att varan är värd mer än den kostar kommer att köpa den. Om det inte finns någon kombination av omsatt volym och prisnivå där produktionen kan täcka sina kostnader kommer ingen produktion att ske. Om det endast finns en tillverkare kommer denna att agera under en monopolsliknande situation. Då baseras produktionsbesluten snarare på genomsnittskostnaden än på marginalkostnaden och priset blir högre och omsatt volym lägre. Det finns även blandvarianten som kallas monopolistiskt konkurrens.

/DQ-20

Nej, jag vill nog spetsa till det och säga att priset bestäms av vad kunden är beredd att betala, endast. Tillverkaren kan bara välja att sluta tillverka. Tillverkaren kan inte höja priset över vad kunden är beredd att betala, och kunden kan inte tvinga tillverkaren att tillverka. De kan bara locka varandra att göra det.

Kunden kan bara höja priset för att stimulera tillverkning, och tillverkaren kan bara strypa tillverkningen för att höja priset.

Fast det blir lite hårklyverier för de kommer ju överens om ett pris.

[Harryup]

Nja, nu måste man skilja på en vanlig butik som sliter för att få det att gå ihop, dvs vanliga butiker och stormarknader.
En stormarknad kan gladeligen sälja produkterna under inköpspris (vilket görs regelbundet).
Dels så finns det kanske få ex i lager så det är verkligen en rea.
Eller så finns det en del grunkor i lager och man vill locka till sig köpare som man hoppas på skall köpa justa kablar, stativ, vägghållare, bänkar, kanske köpa extra tv-kanaler, köpa nån bluray-skiva, köpa försäkring och kanske också helst köpa en annan apparat. Efter att småköp så har man fått ihop en hyfsad (nåja) marginal och man kan kanske överleva lite längre än konkurrenterna som man försöker döda.
Lilla butiken som skall sälja grejor med låg marginal har ingen stor omsättning över hela landet så dom får rätta sig efter hur mycket dom har råd att ta in,och de har definitivt inte råd att sätta i system att sälja produkter under inköpspris.

mvh/Harryup

[Martin]

Man får vad man betalar för men man vet inte alltid vad det är man betalar för. Det kan vara dyra ingående komponenter, ett konkurrenskraftigt ljud, ett utseende, en livsstilskänsla, ett förtroendeingivande och igenkänt varumärke, anställdas löner, miljöhänsyn i produktionen, närproducerat för att man gillar att stödja inhemsk produktion. Listan kan göras hur lång som helst.

[Andersh74]

Arbetsvärdeläran eller marginalnytteteorin? Själv tycker jag arbetsvärdeläran är tilltalande. Då hade vi sluppit betala för varumärken. Fast nu är det kanske politik?

/A

[Bjorn_]

Hifiklubben var min inkörsport för många år sedan, jag satt exalterad och läste om Cerwin Vega som beskrevs med det ena superlativet efter det andra. Hur det kändes som att "bli träffad av en pålkran" osv "hatar du dina grannar" var ett annat citat. Jag lyckades efter några år övertala farsan som köpte ett par till sig själv. Jag fick inte spela på dem såklart men det blev en massa tjuvspelande när de inte var hemma så att putsen trillade ner.
Idag är jag inte lika lättimponerad men det händer att jag fortfarande åker in och provlyssnar lite grejer och handlar faktiskt del också. Jag tycker de har förhållandevis billiga saker så som små högtalare osv. Att de sedan säljer sonos som aldrig förr spelar väl ingen roll? Tycker bara det är bra om de lyckas hålla sig kvar på marknaden med hjälp av produkter som sonos och dylikt. Kanske kan det bli inkörsport för fler fjortisar som vill di och lyssna på cerwin
Får väl tillägga att jag inte har något som helst emot varken sonos eller cerwinvega, men det är inget jag har hemma.

[DQ-20]

Arbetsvärdeläran eller marginalnytteteorin? Själv tycker jag arbetsvärdeläran är tilltalande. Då hade vi sluppit betala för varumärken. Fast nu är det kanske politik?

Ja, alltså, frågan är ju vad en teori är. System med arbetsvärdeslära som grund kan inte modellera priser i en ekonomi där kontraktsfrihet råder. Den felräkning som uppkommer kallas rätt och slätt "profit" oavsett vad den beror på.

/DQ-20

[DQ-20]

Nej, jag vill nog spetsa till det och säga att priset bestäms av vad kunden är beredd att betala, endast. Tillverkaren kan bara välja att sluta tillverka. Tillverkaren kan inte höja priset över vad kunden är beredd att betala, och kunden kan inte tvinga tillverkaren att tillverka. De kan bara locka varandra att göra det.

Kunden kan bara höja priset för att stimulera tillverkning, och tillverkaren kan bara strypa tillverkningen för att höja priset.

Fast det blir lite hårklyverier för de kommer ju överens om ett pris.

Det är inte hårklyverier utan en förutsättning för diskutera prisbildning. Man kan inte tala om ett marknadspris om det inte förekommer transaktioner. Om inga transaktioner sker finns heller inget "pris". Jämför med en aktiemarknad: det pris som noteras för en aktie gäller alltid det pris vid vilket minst en transaktion ägt rum.

Det är svårt att förstå hur en marknad fungerar om man utgår från en situation med endast en köpare, en säljare och en transaktion, som du verkade göra i ditt exempel. Om det finns flera köpare, flera säljare och flera transaktioner tillkommer en hel del "bells and whistles" och man måste tänka mer i abstrakta modeller istället för att utgå från konkreta enskilda fall. Marknadspris bestäms av köpare och säljare tillsammans eftersom det kräver att de handlar med varandra. Det är också värt att komma ihåg att den efterfrågade och utbjudna kvantiteten varierar med priset. Priset är för övrigt en "beroende variabel" och något som bildas i förhandlingar mellan köpare och säljare om vilken kvantitet som efterfrågas och utbjuds vid varje givet pris. Därav begreppet "prisbildning".

/DQ-20

[Svante]

Nej, jag vill nog spetsa till det och säga att priset bestäms av vad kunden är beredd att betala, endast. Tillverkaren kan bara välja att sluta tillverka. Tillverkaren kan inte höja priset över vad kunden är beredd att betala, och kunden kan inte tvinga tillverkaren att tillverka. De kan bara locka varandra att göra det.

Kunden kan bara höja priset för att stimulera tillverkning, och tillverkaren kan bara strypa tillverkningen för att höja priset.

Fast det blir lite hårklyverier för de kommer ju överens om ett pris.

Det är inte hårklyverier utan en förutsättning för diskutera prisbildning. Man kan inte tala om ett marknadspris om det inte förekommer transaktioner. Om inga transaktioner sker finns heller inget "pris". Jämför med en aktiemarknad: det pris som noteras för en aktie gäller alltid det pris vid vilket minst en transaktion ägt rum.

Det är svårt att förstå hur en marknad fungerar om man utgår från en situation med endast en köpare, en säljare och en transaktion, som du verkade göra i ditt exempel. Om det finns flera köpare, flera säljare och flera transaktioner tillkommer en hel del "bells and whistles" och man måste tänka mer i abstrakta modeller istället för att utgå från konkreta enskilda fall. Marknadspris bestäms av köpare och säljare tillsammans eftersom det kräver att de handlar med varandra. Det är också värt att komma ihåg att den efterfrågade och utbjudna kvantiteten varierar med priset. Priset är för övrigt en "beroende variabel" och något som bildas i förhandlingar mellan köpare och säljare om vilken kvantitet som efterfrågas och utbjuds vid varje givet pris. Därav begreppet "prisbildning".

/DQ-20

Jag är kanske dum som argumenterar med dig, men det finns en möjlighet till aha-upplevelse med "mitt" synsätt tycker jag. Nämligen att priset kan vara och ofta är helt frikopplat från verklig tillverkningskostnad+utvecklingskostnad.

Två exempel på det skulle kunna vara Microsoft Windows och Basta! Windows kostar antagligen mycket mer än vad den kostar att ta fram och distribuera. Med Basta! är det tvärtom, i varje fall om jag hade tagit ut lön för mina kvällspass. I båda fallen bestäms priset av vad kunden är beredd att betala.

[Conan]

Kan man inte helt enkelt säga att priset på en vara är vad det kostar för kunden att få bära med sig prylen hem? Vad den summan i slutändan landar på är beroende av en mängd faktorer; kostnader i alla led (TK, transport, lager, butiker) återbetalning för RnD, profit i olika led och till sist marknadsläget med kundens betalningsvilja (upplevd prisvärdhet), konkurrens och ekonomiska läget i stort.

Hur man sen som potentiell köpare, eller bara utomstående betraktare, bedömer prisvärdheten på varan, kan ju variera kraftigt från person till person. Om man då tar Windows 8 Pro och ser att en OEM-licens kostar 1 200:- på Dustin, så får jag utifrån det efterfrågade priset bedöma om jag vill slanta upp för att få ett operativ till min nya dator eller inte.

Hade jag då redan haft datorkomponenter för 20 000:- i varukorgen så hade säkert både 1 500:- och 2 000:- för operativet varit "ok" av ren nödvändighet (förutsatt att Dustin hade ungefär samma pris som andra handlare).

[celef]

Oavsett prisklass så känns det som att hifin är på väg att dö

[bassman]

Oavsett prisklass så känns det som att hifin är på väg att dö

Nja inte riktigt, men överlag går nog intresset ner..

Men en viss återväxt finns, jag skall få besök av en ung man i veckan

[Svante]

Kan man inte helt enkelt säga att priset på en vara är vad det kostar för kunden att få bära med sig prylen hem? Vad den summan i slutändan landar på är beroende av en mängd faktorer; kostnader i alla led (TK, transport, lager, butiker) återbetalning för RnD, profit i olika led och till sist marknadsläget med kundens betalningsvilja (upplevd prisvärdhet), konkurrens och ekonomiska läget i stort.

Hur man sen som potentiell köpare, eller bara utomstående betraktare, bedömer prisvärdheten på varan, kan ju variera kraftigt från person till person. Om man då tar Windows 8 Pro och ser att en OEM-licens kostar 1 200:- på Dustin, så får jag utifrån det efterfrågade priset bedöma om jag vill slanta upp för att få ett operativ till min nya dator eller inte.

Hade jag då redan haft datorkomponenter för 20 000:- i varukorgen så hade säkert både 1 500:- och 2 000:- för operativet varit "ok" av ren nödvändighet (förutsatt att Dustin hade ungefär samma pris som andra handlare).

Första stycket: Jag menar att tillverkarens kostnader bara bestämmer om produkten blir tillverkad eller inte.

Andra och tredje stycket: Ja, just det, priset blir det som kunden är beredd att betala.

[PekkaJohansson]

Jag tycker det prissätts för lite med vanlig prismärkningspistol. Jag vill ha mer vita, gula och röda lappar med pris (inkl. moms) påtryckt så man ser vad apparaterna kostar.

/DQ-20

Vit lapp, ordinarie pris. Röd lapp, nedsatt pris. Gul lapp, vad representerar den, pissigt pris?

Gula prismärkningslappar använder hifi-bussen som kommer till avlägsna orter på landet och säljer hifi varannan vecka. Det luktar konstigt i hifi-bussen och föraren är skum. Men de har billiga kassettband vars bäst-före-datum för länge sedan passerats. Jag köper en packe och spelar in låtlistor från Spotify och lyssnar på dem i den gamla Volvon. Livet på landet. Aahhhh....

/DQ-20

Gamla tiders prislappar på begagnade ting är en förbannelse. Hur många fina ljudapparater och skivor har inte förstörts för att oförsiktiga handlare har tapetserat varorna med prislappar vars klister reagerar med träfanér, plastlaminat och papperskonvolut? Om jag hade suttit på lagstiftningsmakten hade jag av kulturhistoriska skäl förbjudit eländet.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Conan]

--------------------------------------------------------------------------------


Conan skrev:
Kan man inte helt enkelt säga att priset på en vara är vad det kostar för kunden att få bära med sig prylen hem? Vad den summan i slutändan landar på är beroende av en mängd faktorer; kostnader i alla led (TK, transport, lager, butiker) återbetalning för RnD, profit i olika led och till sist marknadsläget med kundens betalningsvilja (upplevd prisvärdhet), konkurrens och ekonomiska läget i stort.

Hur man sen som potentiell köpare, eller bara utomstående betraktare, bedömer prisvärdheten på varan, kan ju variera kraftigt från person till person. Om man då tar Windows 8 Pro och ser att en OEM-licens kostar 1 200:- på Dustin, så får jag utifrån det efterfrågade priset bedöma om jag vill slanta upp för att få ett operativ till min nya dator eller inte. Wink

Hade jag då redan haft datorkomponenter för 20 000:- i varukorgen så hade säkert både 1 500:- och 2 000:- för operativet varit "ok" av ren nödvändighet (förutsatt att Dustin hade ungefär samma pris som andra handlare).


Första stycket: Jag menar att tillverkarens kostnader bara bestämmer om produkten blir tillverkad eller inte.

Andra och tredje stycket: Ja, just det, priset blir det som kunden är beredd att betala.

Huruvida produkten blir tillverkad/satt på marknaden eller inte styrs ju bl.a. av tillverkarens kostnader, men inte bara. I normalfallet måste ju intäkterna överstiga kostnaderna såklart, men det kan ju finnas tillfällen också där tillverkaren/handlaren tar en förlust för att uppnå ett annat syfte (t.ex. Media Markt som vill vara en "Cathegory Killer" eller ICA Maxi som kan sälja Pampers-blöjor under inköpspriset för att locka in barnfamiljen i affären).

"Priset blir det kunden är beredd att betala", säger du. Jag kanske missförstår vad du menar. Om vi säger att jag behöver en kabel som kopplar ihop min bärbara dator med TV:n. Det ska vara Micro-DP i ena ändan, HDMI i andra och sladden ska vara 3m lång. Jag letar på Kjell och dom har en kabel som kostar 129:-.

OK, på vilket sätt är det kundens betalningsvilja allena som har satt den prislappen? Hade kabeln kostat 199:- hade jag köpt den. Hade den kostat 399:- hade jag förmodligen också köpt den. Hade den kostat 1 599:- hade jag inte köpt kabeln.

Ett annat exempel kan vara om du vill köpa min förförstärkare. Jag vill egentligen inte sälja, men om du betalar 15 000:- så får du köpa den. Här sätter jag priset oavsett din betalningsvilja.

[DQ-20]

Jag är kanske dum som argumenterar med dig,

Ja, fast självplågeri är en nobel syssla...

men det finns en möjlighet till aha-upplevelse med "mitt" synsätt tycker jag. Nämligen att priset kan vara och ofta är helt frikopplat från verklig tillverkningskostnad+utvecklingskostnad.

Ja, och det har jag också skrivit. Men det är undantagen och de är ofta tidsbegränsade. Det finns både nationalekonomiska och företagsekonomiska modeller som förklara under vilka villkor som dessa undantag kan existera. Man måste också räkna in kapitalkostnaderna och hur stora dessa skall vara beror bl.a. på hur riskabelt projekt man har gett sig på. Prissättningen måste ske på en fullkostnadskalkyl, inte bara marginalkostnad.

Två exempel på det skulle kunna vara Microsoft Windows och Basta! Windows kostar antagligen mycket mer än vad den kostar att ta fram och distribuera. Med Basta! är det tvärtom, i varje fall om jag hade tagit ut lön för mina kvällspass. I båda fallen bestäms priset av vad kunden är beredd att betala.

Basta! tillhör ett undantag och prissättningen beror på att du inte lever på den. Men de flesta produkter vi konsumerar är produceras av människor och företag som måste "gå runt" och betala marknadspris för produktionsfaktorerna.

Vad gäller Windows finns det flera problem. Dels vet inte vad den långsiktiga lönsamheten egentligen är - det kan balla ur helt för Windows och då står man där med oavskrivna utvecklingskostnader. Men den främsta orsaken är den monopolliknande ställning som Windows har och de inlåsningeffekter som finns och som marknaden lite "stel". Prissättning för monopol och perfekt konkurrens är ganska olika och existerande marknader befinner sig ofta på en glidande skala mellan dessa ytterligheter.

/DQ-20

[DQ-20]

Gamla tiders prislappar på begagnade ting är en förbannelse. Hur många fina ljudapparater och skivor har inte förstörts för att oförsiktiga handlare har tapetserat varorna med prislappar vars klister reagerar med träfanér, plastlaminat och papperskonvolut? Om jag hade suttit på lagstiftningsmakten hade jag av kulturhistoriska skäl förbjudit eländet.

Problemet är inte prislapparna utan att du inte har ett tillräckligt stort sortiment med kemikalier i städskåpet. Gör detta till en levnadsregel: när du hittar ett lösningsmedel som du inte har hemma - köp det. Snart kommer du att ha 10-20 liter av det bästa den petrokemiska industrin kan erbjuda, gärna med hög halt av aromater. Har du plastbåt bör du givetvis ha minst 20 liter aceton hemma. Man får extra guldstjärna (självhäftande) om man köper ett 200-liters fat (med pump)!

/DQ-20

[DQ-20]

Ett annat exempel kan vara om du vill köpa min förförstärkare. Jag vill egentligen inte sälja, men om du betalar 15 000:- så får du köpa den. Här sätter jag priset oavsett din betalningsvilja.

Som jag var inne på tidigare är det skillnad på pris och pris. Ett reservationspris är inte ett marknadspris, utan endast en förutsättning. Reservationspriserna bestämmer köpare och säljare själva, men marknadspriset bestämmer båda eftersom båda intressenterna frivilligt måste medverka i transaktionen. I vanliga fall betalar köparen en summa som är lägre än dennes reservationspris och säljaren får en summa som är högre än dennes reservationspris. Vinsten man får av att handla med varandra delas upp mellan säljare och köpare.

/DQ-20

[petersteindl]

Om man ser ett köp som en transaktion där transaktionen består i ett byte av produkter varav den ena produkten är pengar så bör förståelsen öka vad gäller transaktionen.

Transaktionen handlar om att två parter kommer överrens om att byta saker med varandra. Om transaktionen skall genomföras och bli verklighet så ligger det i varje bytestransaktion ett nödvändigt villkor.

Villkoret är att båda parterna ser respektive motparts bytesvara som mer värdefull än sin egen.

Detta nödvändiga och egentligen tillräckliga villkor kan sägas vara definitionen på en köpetransaktion.

I detta fall måste man titta på vad som menas med värdefull. Det är själva värderingen utifrån sin egen horisont som är viktig och i värderingen finns många aspekter varav den kanske mest dominerande aspekten är att sätta värderingen i relation till vad man annars skulle kunna byta sin produkt mot och oftast är produkten ifråga pengar d v s vad kan jag köpa istället? Det är där konkurrenssituationen kommer in och den är helt obegränsad d v s gränsöverskridande. Exempelvis, skall jag bygga om köket eller åka till Grekland på semester eller köpa ny bil eller spela i Las Vegas eller göra något annat vad det än vara må?

Ett annat exempel kan vara om du vill köpa min förförstärkare. Jag vill egentligen inte sälja, men om du betalar 15 000:- så får du köpa den. Här sätter
jag priset oavsett din betalningsvilja.

I en öppen marknad d v s i en marknadsekonomi är det alltid och under alla omständigheter, vad det än vara må, respektive part som äger sin produkt som också sätter pris på sin produkt. Den fria viljan och den fria handeln är också nödvändiga villkor för en köpetransaktion enligt ovan. Enligt detta synsätt är alla ägodelar i en marknadsekonomi att ses som potentiell handelsavara och den ömsesidiga värderingen sätter transaktionen.

Det är alltså båda parter som sätter värderingen för bytestransaktionen. Brytpunkten för Conans värdering på sin apparat är 15tkr. I princip kan man säga att Conan gärna vill sälja sitt försteg för en massa pengar men inte under 15 tkr. Detta är Conans värdering på sin produkt. Svante sätter sin värdering på sina pengar och Conan sätter värdet på sin produkt. Då respektive parts värdering av sin egen produkt är gjord så kommer nästa fas och det är parternas värdering på respektive motparts produkt. Då Conan värderar Svantes bytesprodukt högre än sin egen samtidigt som Svante värderar Conans produkt högre än sin egen så uppstår bytestransaktionen. Det är alltså själva definitionen på bytestransaktion.

Prissättning av produkter har att göra med vad prissättaren t.ex. tillverkare, butik, distributör mm. tror att köpare är villiga att betala för nämnda produkt. Då får man titta på vem säljaren anser köparen vara. Hur ser kundkretsen ut. Hur når man denna kundkrets. Vad kostar det att nå kundkretsen. Vilken service förväntas. Hur stor vill man att varulageromsättningen skall vara. Hur stort varulager behövs. Vilka investeringar behövs. Osv. Samtliga kostnader inklusive ränta måste räknas in i priset. Det är enkom bruttovinsten på produkten som finns tillhands för att täcka samtliga kostnader för att uppnå transaktionen. Då får man en slags minimikalkyl. En annan fråga är vilken nettovinst som bolaget behöver göra efter avskrivningar, räntekostnader och skatter.

Investerare kanske kräver 50 % avkastning på eget kapital. Det betyder att bolagsvärdet d v s aktien skall öka med minst 50% per år. Då är det bara att räkna baklänges på vilka vinster bolaget måste göra och vilka framtidsutsikter bolaget kan tänkas ha.

Det finns också ett slags marknadspris beroende på i vilket segment man vill ligga i. I segmentet lyxvaror är det varumärket och priset i sig själv som är sales point och utgör skälva gränsen för segmentet. Priset sätter en stor del av varumärket. Skulle Ferrari sälja småbilar för 125 tkr och marknadsföra sig som sådan, så skulle lyxprägeln få sig en törn. Bilen är ingen lyxbil oavsett om varumärket Ferrari står på bilen.

Mvh
Peter

[Svante]

Två exempel på det skulle kunna vara Microsoft Windows och Basta! Windows kostar antagligen mycket mer än vad den kostar att ta fram och distribuera. Med Basta! är det tvärtom, i varje fall om jag hade tagit ut lön för mina kvällspass. I båda fallen bestäms priset av vad kunden är beredd att betala.

Basta! tillhör ett undantag och prissättningen beror på att du inte lever på den. Men de flesta produkter vi konsumerar är produceras av människor och företag som måste "gå runt" och betala marknadspris för produktionsfaktorerna.

Vad gäller Windows finns det flera problem. Dels vet inte vad den långsiktiga lönsamheten egentligen är - det kan balla ur helt för Windows och då står man där med oavskrivna utvecklingskostnader. Men den främsta orsaken är den monopolliknande ställning som Windows har och de inlåsningeffekter som finns och som marknaden lite "stel". Prissättning för monopol och perfekt konkurrens är ganska olika och existerande marknader befinner sig ofta på en glidande skala mellan dessa ytterligheter.

/DQ-20

Mina exempel var tänkta som extremer. Windows är ett exempel på en vara som har dragit in enorma summor till Pyttemjuk, mer än vad som behövs för att täcka utveckling och produktion. Basta! är ett exempel på en vara som inte på långa vägar täcker ens utvecklingskostnaden om jag hade tagit ut lön i firman. I en helt vinstdriven värld skulle inte Basta! existera.

Jag tog just de exemplen eftersom de representerar extremerna på en skala av varor med olika lönsamhet. Du kan kalla dem undantag men jag ser dem hellre som extremer på en skala. Det är klart att det mitt på skalan finns någon sorts balans som man kan beskriva med modeller, men det är lite fishy att kalla extremerna för undantag. Jag menar att extremerna kan användas för att beskriva balansen i mitten. Att Tolvan skulle dö av svält om det vore ett vinstdrivande företag är ena halvan i balansen. Andra halvan är att kunderna kan betala mycket mer än vad det kostar för tillverkaren. De två tillsammans visar att kunden inte lägger så himla stor vikt vid vad tillverknings- och utvecklingskostnaden är, utan att de är villiga att betala det produkten är värd för dem. Detta kan vara något helt annat.

Man kan förstås välja att bara titta på mitten av skalan och kalla allt annat för undantag. Då kommer man att finna balans mellan pris och kostnad, surprise .

/dumbommen