LyssningsTrötthet, Vad gör ljud ansträngande att lyssna på?

[RogerGustavsson]

För att koppla till vattenfallet.
En droppe som faller ned i vatten är en synnerligen trevligt ljud enl mig. Flera...som när man spolar vatten i en kastrull - mysigt ljud det med. Litet vattenfall, mysigt.
Men i ett stort vattenfall, skitjobbigt.
Var finns orginalljudet?
Enl mig - alla virvlar o kaos i ett stort vattenfall skapar ett distande ljud. Samma sak när ett spädbarns röst spricker upp. Går från rent till dist.
Så är det för mina öron.

Ljud som finns runt omkring oss i naturen är för mig originalljud utan förvrängning. Att det är jobbigt att lyssna på är en annan sak.

[2-ch]

En distpedal lägger absolut till dist och referensen är signalen in i distpedalen som den förvränger.

Bra, Nu är jag med på banan igen
Den andra funderingen tänker jag inte tänka på

[JM]

Att obehagliga naturliga ljud inte innehåller distorsion köper jag.
Men en elgitarr ska ju dista. Annars låter den inte... "naturligt".

För man det resonemanget till sin ände så betyder det att ljud som ska dista alltså inte gör det.
Distorsion blir i så fall bara vad man bestämmer sig för att det ska vara.
Känns märkligt.

Eller missar jag nåt nu.

Ljudnivån och frekvensspektrum på ett mätbart oförvrängt ljud kan avgöra om ett ljud låter förvrängt eller ej.
Över ca 130 dB är ljudet vanligen smärtsamt beroende på frekvens. Över 150 dB är låter det externa mätbart oförvrängda ljudet kraftigt förvrängt och lägre då trumhinnorna vanligen är spräckta.

Det är många variabler som gör att ett mätbart odistorderat ljud även vid vanliga ljudnivåer kan uppfattas som distorderat fysiologiskt och psykologiskt .
Upplevd förvrängning = distorsion är något helt annat än mätbar distorsion.
Mätbar distorsion kan upplevas som odistorderad.
Det gäller bara att hålla reda på kontexten.
Medicinsk?
Psykologisk?
Teknisk?

Lyssningströtthet är en upplevd förvrängning. Under andra förhållanden ger exakt samma externa ljud ingen lyssningströtthet. Vid lyssningströtthet uppfattas ljudet som förvrängt relativt normalfallet. Dvs upplevd distorsion i den psykologiska dimensionen.

JM

[sportbilsentusiasten]

Att ett ljud är väldigt jobbigt att lyssna på är inte samma sak som dist. Dist är som sagt en förvrängning gentemot en referens.

Om referensen är en fallande vattendroppe då?

[sportbilsentusiasten]

Att obehagliga naturliga ljud inte innehåller distorsion köper jag.
Men en elgitarr ska ju dista. Annars låter den inte... "naturligt".

För man det resonemanget till sin ände så betyder det att ljud som ska dista alltså inte gör det.
Distorsion blir i så fall bara vad man bestämmer sig för att det ska vara.
Känns märkligt.

Eller missar jag nåt nu.

Ljudnivån och frekvensspektrum på ett mätbart oförvrängt ljud kan avgöra om ett ljud låter förvrängt eller ej.
Över ca 130 dB är ljudet vanligen smärtsamt beroende på frekvens. Över 150 dB är låter det externa mätbart oförvrängda ljudet kraftigt förvrängt och lägre då trumhinnorna vanligen är spräckta.

Det är många variabler som gör att ett mätbart odistorderat ljud även vid vanliga ljudnivåer kan uppfattas som distorderat fysiologiskt och psykologiskt .
Upplevd förvrängning = distorsion är något helt annat än mätbar distorsion.
Mätbar distorsion kan upplevas som odistorderad.
Det gäller bara att hålla reda på kontexten.
Medicinsk?
Psykologisk?
Teknisk?

JM

Tack JM, det var en mer vetenskapligt medicinsk förklaring på det jag ville föra fram!
Blir problematiskt att hävda att "Dist är en förvrängning gentemot en referens".

[JM]

Ljudnivån och frekvensspektrum på ett mätbart oförvrängt ljud kan avgöra om ett ljud låter förvrängt eller ej.
Över ca 130 dB är ljudet vanligen smärtsamt beroende på frekvens. Över 150 dB är låter det externa mätbart oförvrängda ljudet kraftigt förvrängt och lägre då trumhinnorna vanligen är spräckta.

Det är många variabler som gör att ett mätbart odistorderat ljud även vid vanliga ljudnivåer kan uppfattas som distorderat fysiologiskt och psykologiskt .
Upplevd förvrängning = distorsion är något helt annat än mätbar distorsion.
Mätbar distorsion kan upplevas som odistorderad.
Det gäller bara att hålla reda på kontexten.
Medicinsk?
Psykologisk?
Teknisk?

JM

Tack JM, det var en mer vetenskapligt medicinsk förklaring på det jag ville föra fram!
Blir problematiskt att hävda att "Dist är en förvrängning gentemot en referens".

Hur tänker du här? Jag hänger inte riktigt med,

JM

[IngOehman]

Inte jag heller.

Distorsion betyder förvrängning. Den går inte att definiera utan en utgångspunkt, ett ursprungstillstånd som inte längre råder när något distorderats.


Vh, iö

[JM]

Inte jag heller.

Distorsion betyder förvrängning. Den går inte att definiera utan en utgångspunkt, ett ursprungstillstånd som inte längre råder när något distorderats.


Vh, iö

När normalt hörande förvrängs uppstår distorsion psykologiskt och medicinskt.

JM

[IngOehman]

Upplevelser kan definitivt vara distorderade ja. Alltså oöverensstämmande med hur det är på riktigt.

Att ett ljud är väldigt jobbigt att lyssna på är inte samma sak som dist. Dist är som sagt en förvrängning gentemot en referens.

Om referensen är en fallande vattendroppe då?

Referensen är samma ljud innan det distorderades.

Är detta verkligen svårt att förstå?

Alla normala akustiska ljud är ursprungsljud. De är odistorderade (hur illa de än låter*). De kan dock återges distorderade i en hifi-anläggning.


Vh, iö

- - - - -

*Distorsion är inte en synonym till fult. Det betyder förvrängt. Alltså ändrat. En tavla av Salvador Dali kan exempelvis visa objekt som är distorderade. Mental sjukdom man ge den drabbade en distorderad bild av verkligheten.

Men igen - distorsion betyder inte fult, det berättar att något är ändrat och inte ursprungligt.

[JM]

Upplevelser kan definitivt vara distorderade ja. Alltså oöverensstämmande med hur det är på riktigt.

Att ett ljud är väldigt jobbigt att lyssna på är inte samma sak som dist. Dist är som sagt en förvrängning gentemot en referens.

Om referensen är en fallande vattendroppe då?

Referensen är samma ljud innan det distorderades.
Är detta verkligen svårt att förstå?
Alla normala akustiska ljud är ursprungsljud. De är odistorderade (hur illa de än låter*). De kan dock återges distorderade i en hifi-anläggning.
Vh, iö
*Distorsion är inte en synonym till fult. Det betyder förvrängt. Alltså ändrat. En tavla av Salvador Dali kan exempelvis visa objekt som är distorderade. Mental sjukdom man ge den drabbade en distorderad bild av verkligheten.
Men igen - distorsion betyder inte fult, det berättar att något är ändrat och inte ursprungligt.

Du är i fel verklighet. Du måste lämna fysikens verklighet och förstå att hur vi hör och upplever har andra referenser. I detta fall normalt hörande.
I fysikalisk mening finns ingen förvrängning - förvrängningen relativt normalt hörande finns i högsta grad psykologiskt/fysiologiskt .

JM

[IngOehman]

Utöver din uppenbara brist på kunskap i ämnet så verkar du inte ens ha förstått frågan!

Backa i tråden och läs igen!

Det handlar om vilka ljud som är jobbiga och argumentet som framfördes var att ljud från verkligheten är ljud vi har anpassat oss till. Distorderande ljud (t ex sådana som kommer från en dåligt återgivande anläggning) skulle enligt teorin vara potentiellt jobbigare.

Jag tar inte ställning till denna teori, men tycker det är rimligt att utgå ifrån vad den som framfört den faktiskt sagt om man skall kommentera den.

Dina inlägg är yxskaft.

Det finns ingen "fel verklighet", den fysiska verkligheten är en del av den totala, precis som den som har med våra upplevelser att göra. Ett distorderat ljud refererar till den fysikaliska verkligheten. Om man talar om upplevelser så bör man göra klart att det är så. Det handlar om att behärska språket som man kommunicerar på.

Man kan diskutera båda den fysikaliska verkligheten och upplevelsen av den, men det är svårt att göra det med någon som inte kan skilja mellan dem och som saknar språk för att uttrycka skillnaderna.


Vh, iö

[petersteindl]

Frågeställningen är vilken typ av ljud är ansträngande att lyssna på. Så har jag förstått TS frågeställning.

Utifrån det kan man förtydliga frågan. Vilken typ av akustiska fysikaliska ljud bidrar till att lyssningsupplevelsen blir ansträngande?

Här kan man dela in frågeställningen i 2 eller snarast helst 3 huvudsakliga domäner.

1.) Den Objektiva: Den akustiska fysikaliska. Den är direkt mätbar med signifikanta mätresultat. Man mäter ljudtryck i luften.
2.) Den Intermediära: Den är den mekaniska fysikaliska. Den är i och för sig mätbar men det är mest inom medicin d v s audiologi. Det sker i mellanörat och innerörat.
3.) Den Subjektiva. Den är inte direkt mätbar.

Den subjektiva delas in i 2 skilda domäner.
1.) Den neurofysiologiska. Här kan man idag mäta nervimpulser i delar av hjärnan d v s aktivitet i centrala nervsystemet i olika delar av hjärnan.
2.) Den psykologiska. Det man kan mäta eller registrera är det som försökspersonen medvetet redogör för.

Nu kan man analysera om lyssningströtthet uppstår i den neurofysiologiska domänen eller i den psykologiska eller i båda domänerna.

Jag skulle vilja säga att lyssningströtthet är en verkan i den psykologiska domänen. Dess input är från den neurofysiologiska. Input till den neurofysiologiska är från den mekaniska intermediära. Dess Input är från den akustiska fysikaliska domänen vars källa är mätbar och kontrollerbar.

Här kan man analysera vilken typ av input som bidrar till det psykologiska fenomenet trötthet. Tippar att tröttheten blir olika beroende på typ av input och vilken domän som blir den dominanta. Kan tänka mig att från den mekaniska intermediära kan en typ av lyssningströtthet uppstå och i den neurofysiologiska en annan. Tippar att trötthet även kan frambringas helt i den psykologiska. Normalt sett brukar vila vara effektiv medicin mot trötthet.

Man kan behöva vila mellanörat och/eller innerörat. Man kan behöva vila från för mycket aktivitet i nervbanor. Man kan behöva vila sitt psyke. Överstyrning i de olika domänerna kan nog ge olika typ av lyssningströtthet.

Utifrån detta perspektiv kan man börja leta efter möjliga orsaker till lyssningströtthet.

Mvh
Peter

[JM]

Utöver din uppenbara brist på kunskap i ämnet så verkar du inte ens ha förstått frågan!
Backa i tråden och läs igen!
Det handlar om vilka ljud som är jobbiga och argumentet som framfördes var att ljud från verkligheten är ljud vi har anpassat oss till. Distorderande ljud (t ex sådana som kommer från en dåligt återgivande anläggning) skulle enligt teorin vara potentiellt jobbigare.
Jag tar inte ställning till denna teori, men tycker det är rimligt att utgå ifrån vad den som framfört den faktiskt sagt om man skall kommentera den.
Dina inlägg är yxskaft.
Det finns ingen "fel verklighet", den fysiska verkligheten är en del av den totala, precis som den som har med våra upplevelser att göra. Ett distorderat ljud refererar till den fysikaliska verkligheten. Om man talar om upplevelser så bör man göra klart att det är så. Det handlar om att behärska språket som man kommunicerar på.
Man kan diskutera båda den fysikaliska verkligheten och upplevelsen av den, men det är svårt att göra det med någon som inte kan skilja mellan dem och som saknar språk för att uttrycka skillnaderna.
Vh, iö

Nu blev det lite tokigt.
Genom att angripa min frånvaro av kunskaper i ämnet, mina frånvarande förmåga att uttrycka mig och min oförmåga att läsa första inlägget undviker du sakfrågan.
Kort uttryckt desinformation.
Av en händelse blev det också inte så lite personangrepp.

Hur kommer det sig att det blev så här?

Kom igen Ingvar så tar vi sakfrågorna och hoppar över dissonanserna.

Menar du att jag har fel när jag påstår att i vissa fall förvrängs perceptionen med tiden av samma ljud i samma kontext. Ljudet förvrängs från att initialt vara normalt behagligt till att med tiden bli påfrestande. Det är samma yttre fysikaliska stimuli där hörandet-upplevelsen förändras - distorderas.
Kort sagt lyssningströtthet.

Nu råkar jag veta i min roll som neuroforskare att lyssningströttheten är inte bara är psykologisk utan även fysiologisk. Vid upprepade ljud minskar efter en viss tid utsöndringen av signalsubstanser i synapserna. Synapserna vill ha variation och förnyelse.

JM

[IngOehman]

Du skrev:

Du är i fel verklighet. Du måste lämna fysikens verklighet och förstå att hur vi hör och upplever har andra referenser. I detta fall normalt hörande.
I fysikalisk mening finns ingen förvrängning - förvrängningen relativt normalt hörande finns i högsta grad psykologiskt/fysiologiskt .

JM

Jag måste inte alls lämna fysikens verklighet när frågan handlade om just den, oavsett om du förstått det eller ej. Hypotesen handlade om naturliga vs distorderade ljud. Naturliga i betydelsen de som vi haft runt oss sedan urminnes tider.

Och dina oförskämdheter om vad jag måste förstå, är löjeväckand. Det du skriver är en blandning av självklarheter, oförskämdheter och missförstånd. Att du läxar upp andra från det perspektivet är absurt.

Igen - backa i tråden och läs - ta reda på hur debatten om naturliga respektiva distorderade ljud startade inuti tråden. Det finns inga oklarheter om vad Rille menade (sidan två i tråden). Om det fortfarande är oklart så fråga honom.


Vh, iö

[dewpo]

Känns som om diskussionen kommit att bli en definitions fråga vad som menas med lyssningströtthet,
Då jag inte känner mig manad att definiera ordet, men däremot i egenskap av TS redogöra för vad jag avsåg.

Så kort...
Jag avsåg inte den lomhördhet som inträffar efter mycket lyssnade på för högvolym,
Inte heller avsågs den uttråkning som inträffar efter timmar dansbandsmusik på lågvolym,

Utan det jag sökte var ett svar på frågan varför man när man lyssnar vid normala volymer kan uppleva att musiken ibland är.

1. påträngande och uttröttande
2. mjäkig och intetsägande
3. talande och tilltalande.

Där 1 och 2 representerar ett icke önskvärt beteende ljudmässigt,fysikaliskt/biomekaniskt/biologiskt/neurologiskt/psykologiskt/psykosocialt och socialt.
Och 3 representerar det ideala beteendet.

[IngOehman]

Tycker din frågeställning (både den ursprungliga och det förtydligande du gör härovan) är tydlig och bra.

Men svaret på frågan är inte ett enkelt svar. Det beror på, och det beror på mycket.

Helt klart är att det finns många olika mekanismer som kan bidra till lyssningströtthet, flera av dem redan har nämnts i tråden. För mycket energi i örats känsligaste område är en. Resonanser i basområdet som ger en påträngande, ihållande och oartikulerad bas är en annan. Bakgrundsstörningar (av alla slag, både skrål och buller) är en tredje orsak, kanske den mest undervärderade av dem alla?

En särskild svårighet för många, är att de inte reflekterar över bakgrundsbuller innan man tar bort det. Så många har en alldeles för bullrig lyssningsmiljö utan att ha tänkt på det alls.

Men det finns många flera saker som i hög grad kan skapa lyssningströtthet.

Korta koncisa frågor är bra, men långt ifrån en garanti för att det finns ett sant svar som är lika koncist.

Saker är så komplicerade som de är, oavsett hur enkla svar man vill ha.

För att koppla till vattenfallet.
En droppe som faller ned i vatten är en synnerligen trevligt ljud enl mig. Flera...som när man spolar vatten i en kastrull - mysigt ljud det med. Litet vattenfall, mysigt.
Men i ett stort vattenfall, skitjobbigt.
Var finns orginalljudet?
Enl mig - alla virvlar o kaos i ett stort vattenfall skapar ett distande ljud. Samma sak när ett spädbarns röst spricker upp. Går från rent till dist.
Så är det för mina öron.

Ljud som finns runt omkring oss i naturen är för mig originalljud utan förvrängning. Att det är jobbigt att lyssna på är en annan sak.

Såklart.


Vh, iö

[JM]

Känns som om diskussionen kommit att bli en definitions fråga vad som menas med lyssningströtthet,
Då jag inte känner mig manad att definiera ordet, men däremot i egenskap av TS redogöra för vad jag avsåg.

Så kort...
Jag avsåg inte den lomhördhet som inträffar efter mycket lyssnade på för högvolym,
Inte heller avsågs den uttråkning som inträffar efter timmar dansbandsmusik på lågvolym,

Utan det jag sökte var ett svar på frågan varför man när man lyssnar vid normala volymer kan uppleva att musiken ibland är.

1. påträngande och uttröttande
2. mjäkig och intetsägande
3. talande och tilltalande.

Där 1 och 2 representerar ett icke önskvärt beteende ljudmässigt,fysikaliskt/biomekaniskt/biologiskt/neurologiskt/psykologiskt/psykosocialt och socialt.
Och 3 representerar det ideala beteendet.

Tråden belyser tydligt som jag ser det att många variabler kan förklara dalar och toppar i lyssnandet.

Intressant är hur detta utnyttjas av säljarna. Jag har själv för länge sedan jobbat som säljare inom hifi/foto och blev förvånad hur lätt det var få vissa produkter sålda. De dyra produkterna placerades inom gruppen 1 och 2 ovan på olika sätt. Den lite billigare produkten som gav totalt störst vinst placerades optimalt och blev för kunden klart bästa alternativet på falska grunder.

JM

[dewpo]

Nu råkar jag veta i min roll som neuroforskare att lyssningströttheten är inte bara är psykologisk utan även fysiologisk. Vid upprepade ljud minskar efter en viss tid utsöndringen av signalsubstanser i synapserna. Synapserna vill ha variation och förnyelse.

JM

Inträffar den typen av lyssningströtthet även vid musik lyssning?
Jag menar musik är ju förhoppningsvis ganska omväxlande, eller är det något som mer inträffar vid monotona bakgrundsljud?

[dewpo]

Känns som om diskussionen kommit att bli en definitions fråga vad som menas med lyssningströtthet,
Då jag inte känner mig manad att definiera ordet, men däremot i egenskap av TS redogöra för vad jag avsåg.

Så kort...
Jag avsåg inte den lomhördhet som inträffar efter mycket lyssnade på för högvolym,
Inte heller avsågs den uttråkning som inträffar efter timmar dansbandsmusik på lågvolym,

Utan det jag sökte var ett svar på frågan varför man när man lyssnar vid normala volymer kan uppleva att musiken ibland är.

1. påträngande och uttröttande
2. mjäkig och intetsägande
3. talande och tilltalande.

Där 1 och 2 representerar ett icke önskvärt beteende ljudmässigt,fysikaliskt/biomekaniskt/biologiskt/neurologiskt/psykologiskt/psykosocialt och socialt.
Och 3 representerar det ideala beteendet.

Tråden belyser tydligt som jag ser det att många variabler kan förklara dalar och toppar i lyssnandet.

Intressant är hur detta utnyttjas av säljarna. Jag har själv för länge sedan jobbat som säljare inom hifi/foto och blev förvånad hur lätt det var få vissa produkter sålda. De dyra produkterna placerades inom gruppen 1 och 2 ovan på olika sätt. Den lite billigare produkten som gav totalt störst vinst placerades optimalt och blev för kunden klart bästa alternativet på falska grunder.

JM

Du menar att testbilden på TV-apparaterna i radiohandeln, som nästan alltid är förskräckligt dåligt justerade egentligen inte är dåligt justerade utan TV'n med bäst marginal har bäst bild

[JM]

Nu råkar jag veta i min roll som neuroforskare att lyssningströttheten är inte bara är psykologisk utan även fysiologisk. Vid upprepade ljud minskar efter en viss tid utsöndringen av signalsubstanser i synapserna. Synapserna vill ha variation och förnyelse.

JM

Inträffar den typen av lyssningströtthet även vid musik lyssning?
Jag menar musik är ju förhoppningsvis ganska omväxlande, eller är det något som mer inträffar vid monotona bakgrundsljud?

Med loudness war och wall of sound blir variationerna inte så stora. Nu är ju alla psykologi/fysiologi i botten kemi så min gissning blir att det spelar roll även på synapsnivå. De studier jag refererar till är gjorda på försöksdjur.
Gles musik är i detta sammanhang att föredra.
Personligen har min lyssningströtthet ökat markant. Föredrar koncentrerade korta lyssningsstunder. Mina Quad 989 ger så mycket mer på alla nivåer än tidigare lyssnande.
Tystnadens värde har med åren ökat.

JM

[i]

Om lyssningströtthet: När man inte är beredd (inför) att lyssna på visst ljud.
Är man på humöret (!) så njuter man (mer eller mindre) av det man lyssnar på - om inte blir man lyssningstrött - eller om det inte handlar om just trötthet: man irriteras av det.

Kör du bil så accepterar du ljudsituationen - för att du vet att det inte går att ändra - och musiken omfattas av den acceptansen (fast inte nödvändigtvis all musik).

En tyst kväll hemma när man är på gott humör - eller på ett humör som passar musiken - så låter musik bra och njutningsfyllt oavsett vilken ljudkvalitet anläggningen har - bara man valt anläggningen själv och anpassar musikvalet efter vad som den klarar av.

Är man stressad eller på dåligt humör så blir man ofta irriterad på alla brister i musikåtergivningen.

En bra anläggning passar särskilt då man är beredd att utforska musikstyckens yttersta uttrycksförmåga. Vare sig det gäller finstämdhet och nyanser eller forten och dynamik.

[Rille]

Oj!
Tack killar för er omtänksamhet. Själv orkar jag sällan bemöta när jag känner att det är svårt att nå fram. Jag har bättre saker att lägga min energi och tid på. Vill man inte förstå evolution eller att distorsion är en förvrängning av en ursprungsreferens så behöver man inte det. Jag ville enbart bidra med vad jag blir lyssningstrött av.
Nej jag kommer inte diskutera detta vidare. Jag hoppas att mina vänner inte heller lägger onödig tid och energi på den tråkiga utveckling av tråden som mina första inlägg givit. Sorry!
Vänligen Rick

[IngOehman]

Du har inget att be om ursäkt för.

Din hypotes var tydligt formulerad och kan näppeligen missförstås av andra än de som vill missförstå. Tycker hypotesen är intressant men är inte säker på att det är så enkelt.

Sitter och försöker komma på exempel på naturliga ljud som ger lyssningströtthet men fastnar på att hitta ljud som förvisso är akustiska, men ändå "nya".

De flesta av dem är ljud som inte fanns eller var vanliga före den industriella revolutionen, men alla jag kommer på är mindre än 1000 år gamla.

Det vill säga ur ett revolutionärt perspektiv ÄR de nya.

- - -

Så kanske skulle jag vilja modifiera din teori lite, eller förtydliga den rättare sagt - kanske lyssningströtthet i huvudsak kommer av ljud som ur ett evolutionärt perspektiv är nya. Mänskliga påfund helt enkelt.

(Ljud från maskiner, trafik, jag även musik!)

Så istället för att tala om distorderade ljud som potentiella lyssningströtthetsskapande, så tror jag kanske att det i huvudsak gäller evolutionärt "nya" ljud, inklusive viss musik, även gammal sådan. Även helt odistorderad.

Med det sagt är det förstås viktigt att påpeka att det inte betyder att alla* nya ljud ger lyssningströtthet. Men det verkar vara bland dem vi hittar sådana ljud, och jag har svårt att komma på ett enda exempel på ljud som ger lyssningströtthet som är evolutionärt gamla.


Vh, iö

- - - - -

*Mängdlära ni vet.

PS. Men det finns faktiskt ett ljud som jag misstänker har funnits i 10-tusentals år eller mera, och som definitivt kan ge lyssningströtthet hos vissa individer - vissling. Någon nämnde även barnskrik (som DEFINITIVT kan vara mycket tröttande att höra) men det är ju liksom evolutionärt viktigt att just dessa ÄR störande. De barn som lyckas påkalla uppmärksamhet överlever.

[Rille]

Tack iö
Sant. Det finns säkert fler vinklar på hypotesen.
Håller med dig om resten också.
Du får så gärna modifiera min teori.
Ja barnskrik är jobbigt. Särskilt när man bär barnet och det är några cm från örat när det skriker. Som tur är har det bara hänt en gång på ett år. Men det kändes som att någon tog trummhinnan och skakade av som man skakar en matta.. Det kan knappast vara bra för hörseln. Jag vet inte om det gjorde mig lyssningstrött men jag avstår gärna upplevelsen igen..
Mvh Rick

[matssvensson]

och jag har svårt att komma på ett enda exempel på ljud som ger lyssningströtthet som är evolutionärt gamla.

Hur evolutionärt gamla ljud är vattenfall eller en brusande fors? Jag har i alla fall upplevt lyssningströtthet i mina öron efter nattläger i närheten av brusande forsar .

När det gäller elgitarr, distpedaler och förstärkning genom utvalda PA-stackar blir det väl en defintionsfråga om vad som är ursprungsljudet (per definition det som då inte är distorderat). I det fallet tänker jag att ljudet ut ur PA-stacken är ursprungsljudet. För det är det ljudet gitarristen eftersträvat med sina effektpedaler och inställningar, även om det kan innehålla ack så mycket mätbar förvrängning och disharmonier i förhållande till anslaget på gitarrsträngen.

I övrigt stämmer jag in i tankarna om lyssningströtthet som en psykologisk upplevelse som kan bero på många orsaker, både positiva och negativa. Där överdrivet mycket ljud i hörselns känsligaste område eller kombinationer av ljud som inte är evolutionärt naturliga oftare kan leda till negativ lyssningströtthet - loudnessmaxad icke konstnärlig kompression inräknad.

mvh, mats

[DVD-ai]

Men nu är du inne på trötthet som är av "mängden ljud", i detta fall dessutom mycket ljud under lång tid, hög intensitet under lång tid.
Detta ger ju en trötthet i öronen som är den samma som den jag pratade om: örat är trött efter allt detta ljud, men "behagligt mör" eller vad man ska säga (själv sovit vid diverse forsar och vattenfall i tält så vet vad du menar).
Ljudet av en fors eller vattenfall är ju inte obehagligt på något vis, det går att avnjuta i flera timmar utan problem, mer än att kroppen tyckte att det var mycket ljud och det var lite uttömmande.

Det som är centralt i diskussionen är ju dom ljuden som även i små mängder är tröttande, alltså ljud som inte kräver långvarig exponering eller nödvändigtvis intensitet för att verka uttröttande.
typ en spelning på någon krog... man vill inte höra ett ljud mer på ett par dagar efter!
Vinkelkap är ett exempel på något som vars originalljud ger mig lyssningatrötthet, nu är vinkelkapen ett ljud som vi människor skapat och det är enbart människo skapade ljud som jag kan komma på orsakar lyssningströtthet av kort exponering och intentitet.

Jag håller alltså med Ingvar om det har skrivit här över och jag vill säga till Rick att han vist inte har något att be om irsäkt för.

[darkg]

Till viss del är nog lyssningströtthet, eller olust att lyssna, en allmän mental trötthet - och då skulle det kunna tänkas vara värre att höra ordentligt, som vid finsterio i lugn miljö. En hjärntrötthet, menar jag, som kanske inta alltid är medveten och som kan komma sig av något annat än lyssning.

Lyssnar ni bilister gärna på ny musik i bilen? Jag gissar nej. Det är väl mer likt fest, musikens roll är inte att erbjuda nya världar eller fascination, det är mycket mer av stämning och igenkänning.

Samma musik som kan verka menlös vid mer koncentrerad lyssning!

Som ickebilist kan det förstås tänkas att jag bara är ute och cyklar.

[IngOehman]

Jag lyssnar gärna på ljuden från väg, vind och motor när jag kör bil. I förekommande fall har jag dock P1 eller P2 på, så ny musik förekommer definitivt.

Det har också hänt att jag lyssnat på en och samma låt på repeat i flera timmar i streck, både i bilen, hemma och på jobbet. Det kan bli meditativt på ett intressant sätt. Själva låten hörs till sist knappt och andra ljud och även tankar tar sig fram med låten som bärvåg.


Vh, iö

[RogerJoensson]

Det har också hänt att jag lyssnat på en och samma låt på repeat i flera timmar i streck, både i bilen, hemma och på jobbet. Det kan bli meditativt på ett intressant sätt. Själva låten hörs till sist knappt och andra ljud och även tankar tar sig fram med låten som bärvåg.

Jag var på en fest i början på 90-talet. Flertalet av damerna var teologistuderande. På stereon gick den nya "Himlen runt hörnet" på repeat hela kvällen. Det hade varit en välsignelse om jag lyckats sortera bort den, men det misslyckades. När alla var ute i köket för att fixa med något, smög jag fram och tryckte på stoppknappen. Några få minuter senare var fanskapet igång igen.
-En väldigt surrealistisk upplevelse direkt från helvetet som fortsatte under hela nattens misslyckade försök att sova och vidare dagen därpå. osv.

[matssvensson]