RMA skrev:hcl skrev:Rille skrev:...
Det är tyvärr så att en övervägande mängd studios och hempulare sitter och mixar med små monitorsystem och/eller Yamaha NS1000 och endast kontrollerar att inget är riktigt fel i sitt större monitorsystem, OM ett sådant finns i studion.. Detta innebär att producenterna inte vet hur det låter ur en bättre eller ofärgande anläggning (om nu det finns) utan de sitter och gissar mer eller mindre bra (oftast mycket mindre bra). Hur vanligt är det då kan man fråga sig. Mycket vanligt, mycket vanligare än man tror eller kan förklara på ett rationellt vis då det för mig verkligen tyder på avsaknad av begåvning eller kunskap i det man sysslar med. Varför låter popmusiken av idag som den gör tror ni? (jag menar då komprimerat, limiterat, distat, jobbigt, oinspirerade och likriktat).
...
Jag råkade sitta på pendeln mitt emot några unga ljudteknikstuderande i Stockholm. Studenterna talade nästan uteslutande om vika hörlurar som var bäst och vilken kompressor som de använde för att få ett så starkt resultat som möjligt. Jag kunde inte hålla mig för att bryta in med några frågor om varför de använde hörlurar att jobba med. De svarade att det är så ungdomen lyssnar i dag, i lurar, och kompresor behövs för att lyssnarna inte skulle störas av ljud utifrån tex tunnelbanan eller trafiken när man går på stan. Så det är den nya referensen, att låta så högt som möjligt i små lurar som är kopplade till telefonen.
...
Antag att någon sitter med något sämre högtalare men det som spelas i dom är verkligen välavvägt bra inspelat och mixat, då låter det inte så illa i dom lite sämre högtalarna utan bara så illa som högtalarna faktiskt är.
...
Med bra högtalare och en skiva som är mixad under god monitorlyssning så blir resultatet inte sämre än bra till fantastiskt bra.
De musiker jag träffat är måna om hur det låter men så verkar det ju inte var rent generellt. Jag tror att det är branchens fel som fokuserar mer på snabba cash än konsten och det vackra musikaliska uttrycken en artist borde få utrymme för. Ja sen är det såklart monitorlyssningen och kunskapsnivån om stereosystemet och vår mänskliga hörsel som saknas hos producenter och ljudtekniker, samt de stora musikbolagens totala avsaknad av intresse att ge ut något kvalitativt som håller längre än några veckor i skivhyllan på varuhusen.
Så för att svara igen så kommer man närmre ursprungsiden och händelsen med en bra anläggning.
Jag håller med om det mesta du skriver och tror stt de flesta musiker är måna om hur deras alster låter, men p.g.a. en skev referens (att det skall låta starkt nog och låta som MP3 även då man spelar upp WAV med bra monitorlyssning), ja då blir det lätt just skevt. De flesta seriösa studios satsar mycket på akustikåtgärder och god monitorutrustning, men artisterna har dock sällan vettig utrustning själva. Den nu rådande trenden att artisterna själva skall driva hela processen inkl. inspelning och mixning tycker jag dock är olycklig då det krävs mycket erfarenhet att välja rätt utrustning, bra övriga förutsättningar etc för att komma till ett verkligt bra resultat. Med en bra låt, bra framförd kommer man förvisso långt, men med stor erfarenhet av inspelningsprocess, god utrustning, bra låtmaterial och musiker så kan det bli mycket bättre.
Vet inte så mycket om detta men kan det inte vara så att en artist som bara spelar in och låter det vara kan få ett bättre resultat än med tokmastring av ett så kallat proffs?
Därmed inte sagt att bra utförd mastring skulle vara sämre än artisten egna försök.
Det kan och är oftast så att om man bara låter bli att "tokmastra" eller bara låter bli att mastra alls, kan få ett utmärkt resultat. Ställ in nivåer, fade in och fade ut och lägg på lite lagom reverb om det är en studioinspelning så är det klart i princip. full dynamik så det blir lite klipp i basen och trummorna och det går att spela lite starkt utan att öronen viker ihop sig och ber om att få dö.
Ang rätt utrustning så är det som säljs idag oftast mycket bra om man köper av en seriös ljudbutik. relativt raka mikrofoner som har lågt brus och god utnivå kostar inte skortan idag utan kan fås för någon tusenlapp/st. ljudkort, förstärkare och effektenheter som tex reverb har så små fel att det nästan är svårt att inte få ett bra resultat med endast baskunskaper som att signalen inte får slå över maxnivå men ligga strax under maxnivå vid sitt starkaste parti. Vi har inte alls samma problem med bandmättnad, brusig rörelektronik och tonkurvefel som i dag skulle anses vara löjligt stora och mest höra hemma i leksaker, som dom hade på 50-60talet. då ska man veta att även 50-60talsinspelningar har sina mycket välinspelade guldkorn.
En skev referens finns och kommer ur okunskap. Ja många studios satsar på akustikreglering men de verkar inte ha koll på hur det bör regleras för att få ett bra resultat. De gör som alla andra ungefär och dämpar utan riktig kunskap om vad de dämpar för område eller vad som ställer till det i rummet. Diffusering testas det tills resultatet är godtyckligt för teknikern som ska jobba där. detta gäller givetvis inte alla studios som tur är, men allt för många och däribland även många av de stora som ofta har en akustik där jag inte skulle kunna jobba då det låter för konstigt/illa där. Att tex ställa in ett bra reverb i dålig akustik är omöjligt vill jag hävda, det blir bara gissningar då.
om trenden är att artisten ska råda mer över processen så väntar jag med spänning på att det kan komma ett guldkorn av välljud i någon ny produktion. jag håller tummarna
