Ger klass-D förstärkare tydligare basåtergivning?

[sprudel]

Jag propagerar för mera verkstad. Ett intressant lyssningstest där man jämför ett Brystonsteg med IcePower av samma effektklass, säg 3-500W 8 Ohm kopplade till profundus eller andra basmoduler.
Valet av Bryston då min erfarenhet via lyssning är att de presterar mycket bra i de lägre registren.
Morello skulle få var mätnisse och servera trevliga drycker efter eget val!

Ett sådant test är tämligen meningslöst då det inte ger svar på frågan om vilket av slutstegen som tillför minst artefakter; det är insignalen som är den enda relevanta referensen - inte utsignalen från ett annat mer eller mindre distorderande slutsteg.

Fast sprudel har ju själv varit med på ett test där vi inte lyckades detektera ett Bryston-steg i en F/E-lyssning.

Om man sedan hör skillnad på Bryston och ett annat steg så är ju en rimlig slutsats att det andra steget färgar. Det blir ju nästan som F/E-lyssning, där Bryston-stegets påverkan är så liten att man kan se det som "F".

Nu tror jag du drar fel slutsatser av resultatet.
Vi satt ju in Bryston som dut i kedjan och det är ju inte Brystonsteget som snackar med högtalarna, det är fortfarande det ordinarie slutsteget. Det är samma invändning nu som jag hade vid testtillfället.
Brystons förmåga att kommunicera med högtalare och återgivning av basregistret visar sig när det fungerar som slutsteg, inte som dut.

[sprudel]

Åsikt och åsikt, vad för åsikt? Ett sådant test ger de facto inte om svar på frågan om vilket av slutstegen som tillför minst artefakter

Din definition av artefakter, vill du redovisa dem? Inte bara samlingsbegreppet distorsion.
Jag är av den uppfattningen att olika former av distorsion bör man bry sig om mer, andra mindre, optimalt är inte alltid minimalt. Håller du med?

[jansch]

Tänker högt:
En tung kon på ett baselement borde ge en större "returström" till förstärkaren då konen ska stoppa, dvs pga sin högre rörliga massa borde generatoreffekten bli kraftigare. Då borde en förstärkares förmåga att klara backströmmen ha betydelse och därmed kunna låta bättre/sämre än andra?!

Som sagt, slutsteget ser en impedans och bryr sig inte om vad membranet väger eller inte väger. Det är över huvud taget inte möjligt att fastställa membranets massa på den elektriska sidan utan vetskap av kraftfaktorn (BL-produkten).

Systemets rörliga massa avbildas via BL-produkten och ger sig tillkänna som en kondensator på den elektriska sidan.

Närmare bestämt:

C=m/BL^2 där m är systemets rörliga massa inklusive medsvängande luft

Helt analogt avbildas styvheten i spindel och kantupphängning som en induktor på den elektriska sidan:

L=BL^2/k där k är fjädringskonstanten


Ett tips är att inte "känna efter med hjärtat" hur det blir, utan istället tillämpa fysikens lagar.

Men behövs det så mycket sk dämpfaktor. Om man duttar till ett element så sätter det igång att svänga. Elementet vill tillbaka till ursprungspositionen så det svänger ett tag innan det lugnar ned sig . Men redan när man sätter dit ett motstånd på 8 Ohm , mätt på en 8ohm element , dvs dämpfaktor 1 så ser man ju i oscilloskopet en dramatisk skillnad. Så varför detta snack om dämpfaktor på typ 200 eller mer? När tusan behövs det?

Jag envisas med min video. Han är en favis, har en bångstyrig katt som brukar bråka med han i hans videor. Men skit i katten nu, 4:40 in i klippet duttas det och mäts med ocilloscop. Har han rätt i det han säger där, dvs 8ohm motståndet 8ohm elementet , dämpfaktor 1? Obs katten bråkar inte med han då.

[ YouTube ]

Jag har för mej jag har svarat dej tidigare om dämpfaktor... hur som helst, utifrån videon och din fråga: Han har inte helt rätt - påståendena är förenklade.

- Impedans betyder ju att motståndet som kretsen/slutstegt eller högtalaren uppvisar är uppmätt vid växelspänning och är reaktiv, alltså ändrar sig med frekvensen.
- om man "petar till" ett membran (eller vilken pryl som helst, t.ex en linjal på en bordskant} kommer den att återgå till sitt grundläge styrt av egenresonansen. För en högtalare är det då Fs i fri luft.
- En 8ohms bashögtalare har ju en impedans som varierar mellan sådär 6 - 30 ohm i det användbara registret och som högst oftast vid resonans (om man inte tvingar den att jobba väldigt högt upp i registret.

Så "grabben" i videon förenklar det hela och påståendet att dämpfaktorn som vi i praktiken ser på oscilloskopet är "1" är fel.
Dock! Som jag nämnt tidigare : Begreppet dämpfaktor är en taskig definition men ändå en OK förenkling av verkligheten så länge man inte just visar bilder på ett oscilloskop...... .

Morello svarade en gång att dämpfaktor 80 är tillräckligt och jag replikerade att han lika gärna kunde skriva 60 eller 100. Jag gjorde också en förenklad beskrivning där högtalarelementets RESISTANS och högtalarkablarnas resistans ligger i serie med förstärkarens ri ("dämpfaktorn) vilket medför att redan vid en dämpfaktor på 5-10 börjar det bli en bagatell.

Dämpfaktorn "dämpar" ju inte bara utan påverkar ju frekvensgång också...... Vid "dämpfaktor 1" är det väl synligt.

[Morello]

Åsikt och åsikt, vad för åsikt? Ett sådant test ger de facto inte om svar på frågan om vilket av slutstegen som tillför minst artefakter

Din definition av artefakter, vill du redovisa dem? Inte bara samlingsbegreppet distorsion.
Jag är av den uppfattningen att olika former av distorsion bör man bry sig om mer, andra mindre, optimalt är inte alltid minimalt. Håller du med?

Med artefakt avser jag skillnaden mellan in- och utsignal.


En gång i tiden hade jag en kollega vid namn Arto - han utvecklade mjukvara. Om det smög sig in en "bug" i hans kod kallade vi det för artofakt.

[Baffel]

Som sagt, slutsteget ser en impedans och bryr sig inte om vad membranet väger eller inte väger. Det är över huvud taget inte möjligt att fastställa membranets massa på den elektriska sidan utan vetskap av kraftfaktorn (BL-produkten).

Systemets rörliga massa avbildas via BL-produkten och ger sig tillkänna som en kondensator på den elektriska sidan.

Närmare bestämt:

C=m/BL^2 där m är systemets rörliga massa inklusive medsvängande luft

Helt analogt avbildas styvheten i spindel och kantupphängning som en induktor på den elektriska sidan:

L=BL^2/k där k är fjädringskonstanten


Ett tips är att inte "känna efter med hjärtat" hur det blir, utan istället tillämpa fysikens lagar.

Men behövs det så mycket sk dämpfaktor. Om man duttar till ett element så sätter det igång att svänga. Elementet vill tillbaka till ursprungspositionen så det svänger ett tag innan det lugnar ned sig . Men redan när man sätter dit ett motstånd på 8 Ohm , mätt på en 8ohm element , dvs dämpfaktor 1 så ser man ju i oscilloskopet en dramatisk skillnad. Så varför detta snack om dämpfaktor på typ 200 eller mer? När tusan behövs det?

Jag envisas med min video. Han är en favis, har en bångstyrig katt som brukar bråka med han i hans videor. Men skit i katten nu, 4:40 in i klippet duttas det och mäts med ocilloscop. Har han rätt i det han säger där, dvs 8ohm motståndet 8ohm elementet , dämpfaktor 1? Obs katten bråkar inte med han då.

[ YouTube ]

Jag har för mej jag har svarat dej tidigare om dämpfaktor... hur som helst, utifrån videon och din fråga: Han har inte helt rätt - påståendena är förenklade.

- Impedans betyder ju att motståndet som kretsen/slutstegt eller högtalaren uppvisar är uppmätt vid växelspänning och är reaktiv, alltså ändrar sig med frekvensen.
- om man "petar till" ett membran (eller vilken pryl som helst, t.ex en linjal på en bordskant} kommer den att återgå till sitt grundläge styrt av egenresonansen. För en högtalare är det då Fs i fri luft.
- En 8ohms bashögtalare har ju en impedans som varierar mellan sådär 6 - 30 ohm i det användbara registret och som högst oftast vid resonans (om man inte tvingar den att jobba väldigt högt upp i registret.

Så "grabben" i videon förenklar det hela och påståendet att dämpfaktorn som vi i praktiken ser på oscilloskopet är "1" är fel.
Dock! Som jag nämnt tidigare : Begreppet dämpfaktor är en taskig definition men ändå en OK förenkling av verkligheten så länge man inte just visar bilder på ett oscilloskop...... .

Fasen du var några sekunder för snabb jag kom precis nu ihåg den tråden

Men tack ändå jansch

viewtopic.php?f=10&t=70968

P.s ha ha det var i den tråden I-or gick i taket för att jag råkade sätta en punkt och inte ett komma . Tänk så lite skillnad kan innebära så mycket. Det blev direkt rödmarkerat av majen .

[Morello]

Nu tror jag du drar fel slutsatser av resultatet.
Vi satt ju in Bryston som dut i kedjan och det är ju inte Brystonsteget som snackar med högtalarna, det är fortfarande det ordinarie slutsteget. Det är samma invändning nu som jag hade vid testtillfället.
Brystons förmåga att kommunicera med högtalare och återgivning av basregistret visar sig när det fungerar som slutsteg, inte som dut.

Hur lastade ni testobjektet?

Det är ju för övrigt alltid en risk/brist i så kallade FE-test att man testar med en specifik lastimpedans och sedan lite försiktigt gör resultatet allmängiltigt med hänvisning till att lasten är hyggligt knepig ifråga om såväl impedansens magnitud som fas som funktion av frekvens samt olinjäriteter (dvs strömberoende), där olinjäriteterna skall simulera såväl elektriska olinjäriteter i element som mekaniska dito transformerade via motorn/BL-produkten.

[sprudel]

Åsikt och åsikt, vad för åsikt? Ett sådant test ger de facto inte om svar på frågan om vilket av slutstegen som tillför minst artefakter

Din definition av artefakter, vill du redovisa dem? Inte bara samlingsbegreppet distorsion.
Jag är av den uppfattningen att olika former av distorsion bör man bry sig om mer, andra mindre, optimalt är inte alltid minimalt. Håller du med?

Med artefakt avser jag skillnaden mellan in- och utsignal.

Nej, det gör du inte!

[Morello]

Din definition av artefakter, vill du redovisa dem? Inte bara samlingsbegreppet distorsion.
Jag är av den uppfattningen att olika former av distorsion bör man bry sig om mer, andra mindre, optimalt är inte alltid minimalt. Håller du med?

Med artefakt avser jag skillnaden mellan in- och utsignal.

Nej, det gör du inte!

Jo det gör jag.

[sprudel]

Med artefakt avser jag skillnaden mellan in- och utsignal.

Nej, det gör du inte!

Jo det gör jag.

Ett slutsteg har ju förstärkt signalen, det är skillnad det?

[Almen]

Ett sådant test är tämligen meningslöst då det inte ger svar på frågan om vilket av slutstegen som tillför minst artefakter; det är insignalen som är den enda relevanta referensen - inte utsignalen från ett annat mer eller mindre distorderande slutsteg.

Fast sprudel har ju själv varit med på ett test där vi inte lyckades detektera ett Bryston-steg i en F/E-lyssning.

Om man sedan hör skillnad på Bryston och ett annat steg så är ju en rimlig slutsats att det andra steget färgar. Det blir ju nästan som F/E-lyssning, där Bryston-stegets påverkan är så liten att man kan se det som "F".

Nu tror jag du drar fel slutsatser av resultatet.
Vi satt ju in Bryston som dut i kedjan och det är ju inte Brystonsteget som snackar med högtalarna, det är fortfarande det ordinarie slutsteget. Det är samma invändning nu som jag hade vid testtillfället.
Brystons förmåga att kommunicera med högtalare och återgivning av basregistret visar sig när det fungerar som slutsteg, inte som dut.

Jo, men Bryston-steget lastades i F/E-lyssningen med LTS konstlast, en ganska svår last. Om man sedan använder Bryston som ett slutsteg för ett par högtalare, till exempel Ino i16s (helt taget ur luften ) så kommer den lasten att vara enklare för slutsteget.

Då blir ett ingenjörsmässigt antagande att slutsteget inte heller kommer att färga i den uppkopplingen rimligt, eller hur?

[jansch]

Är det verkligen så enkelt som dämpfaktor, tror inte det. Förstärkarens stabilitet (fasmarginal) borde dessutom ha betydelse då backströmmen i varierande fas och amplitud kommer farande. Eller...?

En "normal" förstärkares dämpfaktor bestäms av återkopplingen och råförstärkningen OCH med hänsyn till fasen.
Lasten påverkar på så sätt att fasproblem kan uppstå och då i normalfall med capasitiva laster.

Slutstegets återkopplingsslinga "ser" ingen skillnad på om olinjäriter på utgången härstammar från högtalaren (inducerad emk/ems) eller olinjäriteter i slutstegets råförstärkning.

[Morello]

Fast sprudel har ju själv varit med på ett test där vi inte lyckades detektera ett Bryston-steg i en F/E-lyssning.

Om man sedan hör skillnad på Bryston och ett annat steg så är ju en rimlig slutsats att det andra steget färgar. Det blir ju nästan som F/E-lyssning, där Bryston-stegets påverkan är så liten att man kan se det som "F".

Nu tror jag du drar fel slutsatser av resultatet.
Vi satt ju in Bryston som dut i kedjan och det är ju inte Brystonsteget som snackar med högtalarna, det är fortfarande det ordinarie slutsteget. Det är samma invändning nu som jag hade vid testtillfället.
Brystons förmåga att kommunicera med högtalare och återgivning av basregistret visar sig när det fungerar som slutsteg, inte som dut.

Jo, men Bryston-steget lastades i F/E-lyssningen med LTS konstlast, en ganska svår last. Om man sedan använder Bryston som ett slutsteg för ett par högtalare, till exempel Ino i16s (helt taget ur luften ) så kommer den lasten att vara enklare för slutsteget.

Då blir ett ingenjörsmässigt antagande att slutsteget inte heller kommer att färga i den uppkopplingen rimligt, eller hur?

"Ganska svår" - hur svår? Finns dokumentation på lasten ifråga avseende såväl impedans och olinjäriteter?

[Morello]

Nej, det gör du inte!

Jo det gör jag.

Ett slutsteg har ju förstärkt signalen, det är skillnad det?

Just det - detta är ju bokstavstolkarnas paradis!
Borde självklart utryckt mig mindre slarvigt:

Med artefakt avser jag skillnaden mellan in- och utsignal med avseende på spektralt innehåll samt de spektrala komponenternas inbördes relation. Eller något i den stilen, men jag tror du förstod vad jag faktiskt menade.

[sprudel]

Jo det gör jag.

Ett slutsteg har ju förstärkt signalen, det är skillnad det?

Just det - detta är ju bokstavstolkarnas paradis!
Borde självklart utryckt mig mindre slarvigt:

Med artefakt avser jag skillnaden mellan in- och utsignal med avseende på spektralt innehåll samt de spektrala komponenternas inbördes relation. Eller något i den stilen, men jag tror du förstod vad jag faktiskt menade.

Klart jag förstår, men får man en fin smash-möjlighet kan man ibland inte låta bli, eller hur?

[jonasp]

Nu tror jag du drar fel slutsatser av resultatet.
Vi satt ju in Bryston som dut i kedjan och det är ju inte Brystonsteget som snackar med högtalarna, det är fortfarande det ordinarie slutsteget. Det är samma invändning nu som jag hade vid testtillfället.
Brystons förmåga att kommunicera med högtalare och återgivning av basregistret visar sig när det fungerar som slutsteg, inte som dut.

Hur lastade ni testobjektet?

Det är ju för övrigt alltid en risk/brist i så kallade FE-test att man testar med en specifik lastimpedans och sedan lite försiktigt gör resultatet allmängiltigt med hänvisning till att lasten är hyggligt knepig ifråga om såväl impedansens magnitud som fas som funktion av frekvens samt olinjäriteter (dvs strömberoende), där olinjäriteterna skall simulera såväl elektriska olinjäriteter i element som mekaniska dito transformerade via motorn/BL-produkten.

Och det är en ganska stor reservation. Ska man testa ett värstafall och följaktligen göra testet nästan orimligt svårt eller ett normalfall och få ett mindre utslagsgivande test? Utvecklar man själv högtalare kan man ju göra en representativ konstlast men att ta fram en generell blir i någon mening en kompromiss.

[sprudel]

Fast sprudel har ju själv varit med på ett test där vi inte lyckades detektera ett Bryston-steg i en F/E-lyssning.

Om man sedan hör skillnad på Bryston och ett annat steg så är ju en rimlig slutsats att det andra steget färgar. Det blir ju nästan som F/E-lyssning, där Bryston-stegets påverkan är så liten att man kan se det som "F".

Nu tror jag du drar fel slutsatser av resultatet.
Vi satt ju in Bryston som dut i kedjan och det är ju inte Brystonsteget som snackar med högtalarna, det är fortfarande det ordinarie slutsteget. Det är samma invändning nu som jag hade vid testtillfället.
Brystons förmåga att kommunicera med högtalare och återgivning av basregistret visar sig när det fungerar som slutsteg, inte som dut.

Jo, men Bryston-steget lastades i F/E-lyssningen med LTS konstlast, en ganska svår last. Om man sedan använder Bryston som ett slutsteg för ett par högtalare, till exempel Ino i16s (helt taget ur luften ) så kommer den lasten att vara enklare för slutsteget.

Då blir ett ingenjörsmässigt antagande att slutsteget inte heller kommer att färga i den uppkopplingen rimligt, eller hur?

Det är helt ointressant om den ör ofärgande som dut, i alla fall nästan. Steget interagerar inte med högtalarna när det fungerar som dut. Det är fortfarande det ordinarie slutsteget som har den uppgiften.
Nu diskuterar vi basåtergivning, under 80Hz-isch, och där spelar inte 16s något vidare värst.

[Almen]

Nu tror jag du drar fel slutsatser av resultatet.
Vi satt ju in Bryston som dut i kedjan och det är ju inte Brystonsteget som snackar med högtalarna, det är fortfarande det ordinarie slutsteget. Det är samma invändning nu som jag hade vid testtillfället.
Brystons förmåga att kommunicera med högtalare och återgivning av basregistret visar sig när det fungerar som slutsteg, inte som dut.

Jo, men Bryston-steget lastades i F/E-lyssningen med LTS konstlast, en ganska svår last. Om man sedan använder Bryston som ett slutsteg för ett par högtalare, till exempel Ino i16s (helt taget ur luften ) så kommer den lasten att vara enklare för slutsteget.

Då blir ett ingenjörsmässigt antagande att slutsteget inte heller kommer att färga i den uppkopplingen rimligt, eller hur?

"Ganska svår" - hur svår? Finns dokumentation på lasten ifråga avseende såväl impedans och olinjäriteter?

Svårare än i16s. Ja, dokumentation finns, och jag tror nog att du har bättre koll än de flesta på LTS konstlast.

[Morello]

Jag kan inte minnas att jag sett någon fullständig dokumentation.

[Almen]

Steget interagerar inte med högtalarna när det fungerar som dut. Det är fortfarande det ordinarie slutsteget som har den uppgiften.

Ja? Varför skriver du självklarheter?

Alltså, det var ju du som föreslog en direkt jämförelse mellan Bryston och IcePower.

Morello tycker att ett sådant test är meningslöst, vilket jag invänder emot. Då invänder du emot mig?

Enda anledningen till att det möjligen skulle vara meningsfullt att jämföra två steg för att få reda på hur det ena eventuellt färgar är ju att jämföra det med ett steg som man inte lyckats beslå med någon färgning. Annars är det ju fullskalig F/E-lyssning som gäller.

[Almen]

Jag kan inte minnas att jag sett någon fullständig dokumentation.

Räcker det inte med schema, byggbeskrivning och uppmätt impedans & fas?

[Nattlorden]

Steget interagerar inte med högtalarna när det fungerar som dut.

Det går att göra om man kämpar lite. Finns inget teoretiskt som hindrar man har en riktig högtalare istället för konstlast. Det är bara praktiskt svårt att få den att inte störa lyssningen.

[Harryup]

Jag har frågat tidigare om man någonsin testat under en test med att låta stegen byta plats att se om resultatet är jämförbart.
Mig veterligen har man aldrig gjort en sådan test. Jag har även frågat efter om man låtit försteg gå med i kedjan för att få en kombination av 2 apparater som man inte kan separat höra färgning ifrån kan i kombination ge färgning. Vet inte av att man gjort någon sådan test heller.
Som jag ser det testas inte "allt" men man som uppgett drar en generell slutsats ändå.
Dessutom så borde testen vara upprepbar med samma resultat i andra anläggningar också och det tror jag inte heller att man kontrollerar/ eller har gjort någon gång.

Så jag känner med Sprudels åsikt, man har inte kontroll över om man kan göra det antagande man gör utan lite mer jobb.

/Harry Up

[Morello]

Jag kan inte minnas att jag sett någon fullständig dokumentation.

Räcker det inte med schema, byggbeskrivning och uppmätt impedans & fas?

Det som gör sagda konstlast litet svårare än typiska laster är att den spole som skall modellera den via BL-produkten (linjärmotorn) transformerade mekaniska olinjära upphängningen är just olinjär genom att kärnan i ifrågavarande spole mättas.

Däremot tror jag inte att elektriska olinjäriteter (L=L(x,i))* är beaktade.


* L=L(i) pga virvelströmmar och L=L(x) pga membranförskjutning.

[Morello]

Jag har frågat tidigare om man någonsin testat under en test med att låta stegen byta plats att se om resultatet är jämförbart.


/Harry Up

Varför i hela friden skulle resultatet bli jämförbart. Tar du tex ett SET 300B-steg som steg 1 och ett högklassigt transistorsteg (tex Bryston) som steg 2 och sedan låter steg 1 vara testobjekt (och steg 2 driva högtalarna) kommer pyramidala skillnader att höras, men växlar du och låter steg 2 (och steg 1 driva högtalarna) vara testobjekt kommer du sannolikt inte att höra någon skillnad alls.

FE-test har det tjatats om på forum i 20 år - det måste vara klart för alla som deltagit hur testet fungerar och vilka brister som finns.

T

[Harryup]

Jag har frågat tidigare om man någonsin testat under en test med att låta stegen byta plats att se om resultatet är jämförbart.


/Harry Up

Varför i hela friden skulle resultatet bli jämförbart. Tar du tex ett SET 300B-steg som steg 1 och ett högklassigt transistorsteg (tex Bryston) som steg 2 och sedan låter steg 1 vara testobjekt (och steg 2 driva högtalarna) kommer pyramidala skillnader att höras, men växlar du och låter steg 2 (och steg 1 driva högtalarna) vara testobjekt kommer du sannolikt inte att höra någon skillnad alls.

FE-test har det tjatats om på forum i 20 år - det måste vara klart för alla som deltagit hur testet fungerar och vilka brister som finns.

T

Förstås gäller det enbart om man testar något och finner att det inte går att upptäcka någon skillnad i vanlig uppställning. Då bör resultatet vara att den apparat som driver högtalarna inte heller borde färga hörbart direkt. Annars så filtrerar ju uppställningen vissa fel om det blir en skillnad.

[paa]

Jag kan inte minnas att jag sett någon fullständig dokumentation.

I MoLT nr 2, 2018 och i nr 3, 2018 har Peter Sandqvist ingående beskrivit LTS nya konstlast.

[Morello]

Jag har frågat tidigare om man någonsin testat under en test med att låta stegen byta plats att se om resultatet är jämförbart.


/Harry Up

Varför i hela friden skulle resultatet bli jämförbart. Tar du tex ett SET 300B-steg som steg 1 och ett högklassigt transistorsteg (tex Bryston) som steg 2 och sedan låter steg 1 vara testobjekt (och steg 2 driva högtalarna) kommer pyramidala skillnader att höras, men växlar du och låter steg 2 (och steg 1 driva högtalarna) vara testobjekt kommer du sannolikt inte att höra någon skillnad alls.

FE-test har det tjatats om på forum i 20 år - det måste vara klart för alla som deltagit hur testet fungerar och vilka brister som finns.

T

Förstås gäller det enbart om man testar något och finner att det inte går att upptäcka någon skillnad i vanlig uppställning. Då bör resultatet vara att den apparat som driver högtalarna inte heller borde färga hörbart direkt. Annars så filtrerar ju uppställningen vissa fel om det blir en skillnad.

Nej, så fungerar det inte.

[Almen]

Förstås gäller det enbart om man testar något och finner att det inte går att upptäcka någon skillnad i vanlig uppställning. Då bör resultatet vara att den apparat som driver högtalarna inte heller borde färga hörbart direkt. Annars så filtrerar ju uppställningen vissa fel om det blir en skillnad.

Vad menar du med "vanlig uppställning"? Annars är "...den apparat som driver högtalarna inte heller borde färga hörbart direkt. Annars så filtrerar ju uppställningen vissa fel om det blir en skillnad." lite nonsens för mig, med brasklappen att jag kanske missuppfattar något.

[Harryup]

OM testuppställningen har en hörbar färgning så kan man inte utesluta att den döljer färgning också ifrån duten eller kanske förstärker den.
På det företaget som jag jobbar på i medicinbranschen så skulle det vara helt uteslutet att göra sådana generella uttalanden om tester inte ens är repeterbara och att man inte har kontroll på testuppställningen att den inte färgar hörbart. Det är inte vetenskapligt att göra antagande på så lösa boliner att man inte ens har testat hur testuppställningen kan påverka resultatet. Det är samma kritik som jag alltid har haft och när jag diskuterat förfarandet med våra medicinska elektronikkonstruktörer så tycker dom att man helt enkelt inte kan få det resultatet som man gör gällande ur uppställningen. Vi skulle absolut inte få göra sådana antaganden utan att ha verifierat att det är så i ett antal olika anläggningar.

/Harry

[sprudel]

Steget interagerar inte med högtalarna när det fungerar som dut. Det är fortfarande det ordinarie slutsteget som har den uppgiften.

Ja? Varför skriver du självklarheter?

Alltså, det var ju du som föreslog en direkt jämförelse mellan Bryston och IcePower.

Morello tycker att ett sådant test är meningslöst, vilket jag invänder emot. Då invänder du emot mig?

Enda anledningen till att det möjligen skulle vara meningsfullt att jämföra två steg för att få reda på hur det ena eventuellt färgar är ju att jämföra det med ett steg som man inte lyckats beslå med någon färgning. Annars är det ju fullskalig F/E-lyssning som gäller.

Vad bra att du tycker det är självklart.
Nu ska vi se om jag förstår dig rätt. Du menar att ett ej detekterat F/E-lyssnat steg (t ex Bryston) ska användas i en A/B-lyssning för att jämföra bashanteringen och därmed ta reda på om ett annat steg är färgande eller inte?
Jag vet inte om jag skulle våga dra så stora växlar av en F/E-lyssning och ha det som grund för val av bas-steg. Om något av stegen med F/E somutgångspunkt skulle kallas ”färgat” är helt ointressant
Min erfarenhet av Bryston 4Bst, 4B sst2, 14 Bsst2 är att de presterar bra i basen, samma erfarenhet har jag av Hypex. Jag vill jämföra dem under lika villkor, i min setup. Mest akkurat bas vinner.