Almen skrev:patrikf skrev:...frågan är om det måste vara dåligt?
Du får tycka precis vad du vill om den typen av återgivning.
Just precis! "Dåligt" är ett värdeomdöme, och i värdefrågor är man fri att ha vilka preferenser man vill. Om någon gillar hur det låter med en mängd tidiga reflexer från lyssningsrummet "överlagrade" på de redan inspelade tidiga reflexerna som fångades upp av mikrofonerna, ja då är det helt upp till den som vill ha det på det viset.
De för ljuduppfattningen viktiga tidiga reflexerna är ju redan inspelade, om den som spelat in har gjort sitt jobb. Man spelar ju för böfvelen inte in musik "torrt" i de flesta fall.
Baranek gjorde under tidigt 1960-tal en studie kring tidiga reflektioners fördröjning i konsertsalar, och fann att sådana konsertsalar som ansågt välljudande kännetecknades av ett initialt tidsglapp mellan direktljud och första reflektion om drygt 20ms (Baranek, L. Music, Acoustics, & Architecture. New York: John Wiley and Sons Inc., 1962, 1966). OM man skall kunna få en chans att uppleva sig förflyttad till en sådan miljö då man lyssnar hemma, måste ens lyssningsrum också ha ett tyst Haasfönster. Detta diskuteras vidare av Davis (Davis, Don (1979). "The role of Initial Time-Delay Gap in the Acoustic Design of Control Rooms for Recording and Reinforcing Systems". Sixty-fourth Audio. Engr. Soc. Convention, November.) Här kan man läsa om vikten av att lyssningsrummet har ett längre initialt tidsglapp till första reflex än vad inspelningsrummet har, om man vill kunna höra inspelningsrummets kvaliteter och eventuella tillkortakommanden. Att detta handlar om kontrollrumsakustik till skillnad från "vardagsrumsakustik" är oväsentligt, eftersom ambitionen att "höra allt" är implicit i båda fallen.
Vill man läsa vidare om vikten av att inte ha en massa tidiga reflexer så kan man med fördel ögna igenom dessa båda artiklar:
Davis, Chips & Meekes, G. E. (1982). "History and Development of the LEDE Control Room Concept". Sixty-sixth Audio Eng. Soc. Convention, Los Angeles, October.
Davis, Don & Davis, Chips (1980). "The LEDE Concept for the Control Acoustic and Psycho acoustic Parameters in Control Rooms". J. Audio Engr. Soc. Vol. 28, Nº 9, September, pp 585-595.
Så, Patrikf - nu fick du lite läsmaterial som framför en annan position än gamle O´Toole angående de tidiga reflexernas vara eller icke vara i just hifi-sammanhang.
Till syvende och sist handlar ju din fråga huruvida de tidiga reflexerna från lyssningsrummet måste vara "dåliga" om vad man vill uppnå i sin lyssning. Om man vill sträva efter en situation där man upplever saker "så sant som möjligt" så att anläggningen blir en tidsmaskin och teleporter och man får chans att uppleva det som om man hade en loge öppen mot det musikaliska skeendet, ja då skall lyssningsrummet förstås inte lägga till några tidiga reflexer, eftersom sådana maskerar de inspelade tidiga reflexerna och lägger en akustisk signatur ovanpå dessa. Du frågade hur detta uppfattas, och svaret på den frågan måste dessvärre bli mycket utförligt - det beror nämligen på vilka riktningar, tidsintervall och frekvensområden man har de tidiga reflektionerna i. Jag lämnar därför den frågan därhän.
Men om man nu vill sträva efter ett ljud man själv tycker är "schysst" eller "njutbart", och råkar gilla hur det låter med tidiga reflektioner, medan man ger blanka f-n i att ha en ambition om att få uppleva det musikaliska skeendet så maximalt realistiskt som går att uppnå, ja då finns ingen anledning att hålla på och dämpa tidiga reflexer. Smaken är fri att ta vilken riktning den vill.
Min egen preferensriktning här är alldeles solklar. Jag gillar när man har ett verkligt tyst haasfönster, där tidiga reflexer är mycker starkt dämpade och man får ett diffust "backfill" samt faktiskt en del sent "frontfill" ganska många millisekunder efter direktljudet.
Nää, men vi gjorde ju en ommätning och då fanns nog höjningen vid 200 hz med då åxå. Vad det kan bero på vet jag ej 
Resultatet man får / upplever av att släpa runt 
.
