Vilket låter mest likt?

[IngOehman]

De ligger över, men de är inte "ringningar", utan det är faktiskt precis de signalfrekvenser som funnits i den analoga världen!

Nu måste jag protestera, visst är det ringningar? Om man tar ett 2:a ordningens lågpassfilter med Q=10, visst ger det ringningar? Ringningar är ju just periodiskt gung på signalen i tidsdomänen. Visst, ringfrekvensen fanns i ursprungssignalen (i båda fallen), men det gör inte att det blir mindre ringning av det...

Nej, jag håller inte med om att det är ringningar som CD-systemet visar, däremot är det givetvis det från det andra ordningens LP-filtret med Q=10. Men jag är medveten om att vetenskapliga världen i överigt inte skiljer på fenomenen.

Jag menar dock att en ringning är "det som hänger kvar efter att man anslagit ett resonant system"*. En kyrkklocka till exempel. Det är INTE vad det handlar om i CD-fallet. I själva verket är grupplöptiden noll vid 22,05 kHz när den är det vid 1 KHz eller 7 kHz. Det är inte en ringning, det är en vågning.

*Anslagit = tillfört energi

Olika ord för olika fenomen = bra idé.

...Nja, jag tycker ju iofs att det är en intressant (om än felaktig) hypotes, eftersom man hör förringningar så tydligt vid lägre frekvenser.

Förnekas inte, jag har inte sagt något om hörbarhet av förvågningarna.

Enda sättet att ta reda på det är genom lyssningstest, något som säkerligen har gjorts även om jag inte kan referera till nåt nu. Det är ju "bara" att ta en signal samplad med 192 kHz och bandbegränsa den till 22,05 med ett juste filter och blindtesta. Jag tror ingen kommer att höra det om testet görs rätt.

Inte jag heller. Låg distorson är viktigt dock, även i öronen.

[quote=CD-möte]Ska vi göra ett försök i götet i vår, kanske? [/quote]
Jag tänkte inte prata i gbg (såvärst...) den här gången. Det är ju du som är stjärnan. Kör du, så kanske jag kör i Sth?

Mja, jag brukar översätta frekvens med "oftighet", så i den bemärkelsen är ju tid=1/frekvens, men visst är det så att en samplad signal kan ha högre tidsupplösning än sampelintervallet. Titta i artikeln på de samplade sincarna, de kan ju återskapas med toppen på godtycklig punkt emellan samplen. Tidsupplösningen är alltså oändlig, trots tidskvantiseringen!

Menar fortfarande att det inte är exakt översättbart. Oftighet (eller helt enkelt "per sekund") saknar specifikationen av vad för något det är som händer.
Är det sinusperioder som avverkas eller kanske är det svärmors besök det handlar om? Vissa lär ju vara högfrekvent drabbade därvidlag.


Vh, iö

PS. Svärmorsliknelsens slutkommentar gäller bara för klassiska svärmödrar, inte för mys-svärmödrar.

[Morello]

Alltså, om man tar Diracs deltafunktion, d(t)~1, och bandbegränsar signalen till B rad/s kan det uttryckas medelst Heavisides stegfunktion, H(B), på följande vis, under beaktande av att d(t) i frekvensplanet blir 1.

Tranformeras detta till tidsplanet får vi:

1*(H(w+B)-H(w-B)~sin(B*t)/(pi*t)

Att funktionen "ringer" är bara en konsekvens av att man plockat bort energin över B.

[Svante]

De ligger över, men de är inte "ringningar", utan det är faktiskt precis de signalfrekvenser som funnits i den analoga världen!

Nu måste jag protestera, visst är det ringningar? Om man tar ett 2:a ordningens lågpassfilter med Q=10, visst ger det ringningar? Ringningar är ju just periodiskt gung på signalen i tidsdomänen. Visst, ringfrekvensen fanns i ursprungssignalen (i båda fallen), men det gör inte att det blir mindre ringning av det...

Nej, jag håller inte med om att det är ringningar som CD-systemet visar, däremot är det givetvis det från det andra ordningens LP-filtret med Q=10. Men jag är medveten om att vetenskapliga världen i överigt inte skiljer på fenomenen.

Jag menar dock att en ringning är "det som hänger kvar efter att man anslagit ett resonant system"*. En kyrkklocka till exempel. Det är INTE vad det handlar om i CD-fallet. I själva verket är grupplöptiden noll vid 22,05 kHz när den är det vid 1 KHz eller 7 kHz. Det är inte en ringning, det är en vågning.

*Anslagit = tillfört energi

Olika ord för olika fenomen = bra idé.

Mja, fast det är ju samma fenomen... Tänk dig ett analogt hederligt tex 8:e ordningens butterworthlågpassfilter. Det har ringningar, beroende på att de ingående 2:a ordningens länkarna har ett Q>0,5, dvs de är underdämpade. Bygg nu vidare på butterworthfiltret till 1000:e ordningen, så kommer väldigt många av länkarna att bidra med ringningar. Enda olikheten jämfört med det ideala lågpassfiltret är nu fasgången, men tag då signalen och kör den öven baklänges genom samma filter, så blir det nollfas, dvs det ser ut som om signalen passerat genom ett nära nog idealt nollfaslågpassfilter. Med förringningar och allt. Och orsaken till detta är ringningarna i varje del av butterworthlågpassfiltret. Det här filtret blir väldigt likt det FIR-filter som typiskt sitter i en CD-spelare. Det har samma tonkurva, och samma fasgång. Och samma impulssvar (en sinc). Sincen är alltså summan av alla ringningar från de många lågpasslänkarna i butterworthfiltret. Eller om man så vill; resultatet av att man har tagit bort allt det högfrekventa. Det är samma sak...

[Svante]

Jag tänkte inte prata i gbg (såvärst...) den här gången. Det är ju du som är stjärnan. Kör du, så kanske jag kör i Sth?

OK, jag fick intrycket att du skulle prata en av dagarna, synd.

[Hetsporren]

Jag tänkte inte prata i gbg (såvärst...) den här gången. Det är ju du som är stjärnan. Kör du, så kanske jag kör i Sth?

OK, jag fick intrycket att du skulle prata en av dagarna, synd.

Klubben för inbördes beundran? Det finns PM...

[Morello]

Jag tänkte inte prata i gbg (såvärst...) den här gången. Det är ju du som är stjärnan. Kör du, så kanske jag kör i Sth?

OK, jag fick intrycket att du skulle prata en av dagarna, synd.

Klubben för inbördes beundran? Det finns PM...

[Hetsporren]

Jag tänkte inte prata i gbg (såvärst...) den här gången. Det är ju du som är stjärnan. Kör du, så kanske jag kör i Sth?

OK, jag fick intrycket att du skulle prata en av dagarna, synd.

Klubben för inbördes beundran? Det finns PM...

Morello: Jag tolkar din "mad" som att du tycker att
LTS-egona tar alldeles för lite plats här på faktiskt,
eller?

[IngOehman]

Mja, fast det är ju samma fenomen... Tänk dig ett analogt hederligt tex 8:e ordningens butterworthlågpassfilter. Det har ringningar, beroende på att de ingående 2:a ordningens länkarna har ett Q>0,5, dvs de är underdämpade. Bygg nu vidare på butterworthfiltret till 1000:e ordningen, så kommer väldigt många av länkarna att bidra med ringningar. Enda olikheten jämfört med det ideala lågpassfiltret är nu fasgången, men tag då signalen och kör den öven baklänges genom samma filter, så blir det nollfas, dvs det ser ut som om signalen passerat genom ett nära nog idealt nollfaslågpassfilter. Med förringningar och allt. Och orsaken till detta är ringningarna i varje del av butterworthlågpassfiltret. Det här filtret blir väldigt likt det FIR-filter som typiskt sitter i en CD-spelare.

Visst självklart, det är ju i princip samma sak. Ringningarna har tagits bort - genom att signalen har körts baklänges. Bra exempel! Tack.

I själva verket gjorde jag på 70-talet en massa experiment avseende hörbarheten av normala högtalares fasdistorsion med hjälp av baklängeskörning!

Jag började att bygga några allpaslänkar med högtalarhärmande (testobjektens) egenskaper i fasdomän.

Sedan spelade jag in mina (några av dem i varje fall...) vinlyskivor samt några testsignaler (en av dem en fyrkantvåg på 100 Hz) baklänges, på min fina Technics ohmegadrive-rullbandare, i två versioner - dels med och dels utan allpasslänken.

Till sist avspelades banden baklänges igen således att musiken kom ut "åt rätt håll".

Det var kuligt att titta på oscilloskopet och konstatera att en nästan perfekt fyrkantvåg pruppade fram, trots att högtalana hade illa branta filter och många delningar.

Hörbarheterna på musiken var dock extremt mycket lägre än jag väntat mig, på alla högtalare utom en, som visade sig ha stora distorsionsproblem, som yttrade sig lita olika när man fasändrade insignalen.
Uppenbart var det inte fasdetektion man hade lyckat med.

Att jag gör faslinjära högtalare idag kan kanske verka konstigt, men det har huvudsakligen historiska orsaker...
Sen harjag ju granskat hörbarheten av fasdistorsion ur lite nya infallsvinklar dessutom.

Men, så kul kunde man ha med rullbandspelare!


Hur är det förresten med delningsfilterfrågan, Svante? Du har inte svarat på mitt inlägg.

linjärfas-LP-brickwall + dito HP-brickwall, vad blir det...?

Vh, iö

[patrikf_inaktiv]

Hur är det här med "faslinjära högtalare" egentligen. Bara faslinjära längs en horisontal linje väl i detta fall?

[Pinnick]

IngÖhman: vad är direkta orsakerna till att man uppfattar dvd-audio som bättre ? Vilket är viktigare: samplerate högre än 48Khz eller bitdjup mer än 16 bitar? (under optimala förhållanden)

[Margaux]

Vad jag har sagt hela tiden är att just "under optimala" förhållanden så är det ingen skillnad.

Anledningen att du hör skillnad är antagligen:
1- Mixningen och inspelningen är kvalitativ från början eftersom produkten skall säljas som hirez
2 - CD spelaren är inte så bra och har jitter och dåligt vikningsfiltrering. Det är billigare att bygga en bra DVD-Audio spelare.
3- Placebo.

Flåt att jag svarade på frågan.

[IngOehman]

Hur är det här med "faslinjära högtalare" egentligen. Bara faslinjära längs en horisontal linje väl i detta fall?

Det beror ju på högtalare det.

De faslinjära system som skapades (av signalmanipulationen med rullbandspelaren) i mitt experiment för sisådär 30 år sedan var i ett fall ett äkta omnidirektionellt faskorrekt system.

Det var ett trevägssystem med 12" bas, ett 6" mellanregisterlement och ett 3" bredbandselement. Jag hade ett 2-vägs med 10" + 3" bredband också. Rena experimenthögtalare båda två.
(Undrar förresten varför inga sådana byggs idag! när så många hojtar om att högtalare skall vara punktformiga. Det blir ju prima punktformiga ljudällor på så sätt.)

Delningsfrekvenserna var 100 Hz och 400 Hz i trevägaren, och 300 Hz i tvåvägaren. Du kan säkert räkna ut att fasbeteendet var nästan identiskt i alla riktningar. Elementen var ju påtagligt mycket närmare varandra än 1/4 våglängd vid resp delning.

Någon bra lösning var det inte dock, i mina ögon och öron.

Ett högtalarsystem optimerat för stereosystemet bör nämligen innehålla en massa egenskaper som kompenserar stereosystemets mycket större fel än dessa faslinjäritetsfrågor, så faktum är att ett idealiskt system, om du frågar mig, faktiskt har just de egenskaper du nämner - faslinjäritet bara i horisontalplanet.

Skall man vara riktigt noga behöver det inte ens vara faslinjärt i horisontalplanet, men det bör har perfekt fasintegration (samverkan mellan elementen) i H-planet. Faslinjäritet är inte så viktigt om man jämför med viktiga (på riktigt) egenskaper.

Svar till pinnick_swe
(Varför DVD-A låter bättre) Vad sägs om följande förslag: Kanske för att det är bättre?

Alltså att det har större bandbredd och lägre störnivå.

Håller dock helt med Svante och Margaux (och alla andra som sagt samma sak) om att det i de flesta fall inte är CD-systemet som sätter gränsen, utan förskräcklighter som signalen utsatts för avsiktligt.

Jag tror jag vågar påstå att hörbara skillnaderna mellan SA-CD, CD och DVD-A i de flesta fall beror på andra saker än själva lagringssystemen. Men helt bortsett ifrån detta är DVD-A överlägset de båda andra alternativen. Med rätt inspelningar bör det kunna märkas tydligt.

Vh, iö

[Svante]

Mja, fast det är ju samma fenomen...

Visst självklart, det är ju i princip samma sak. Ringningarna har tagits bort - genom att signalen har körts baklänges. Bra exempel! Tack.

Nej, nu vrider du mina ord, (tror jag). Inte har ringningarna tagits bort, de finns ju där både före och efter impulsens urspringliga läge, likt svansarna på sincen.

Hur är det förresten med delningsfilterfrågan, Svante? Du har inte svarat på mitt inlägg.

linjärfas-LP-brickwall + dito HP-brickwall, vad blir det...?

Vh, iö

Hm, den missade jag. Jo, hade vi lyssnat rakt framför högtalaren i ett ekofritt rum, så hade det summaimpulssvaret blivit en impuls. Det blir lite annorlunda i ett rum, dår det kommer in en riktningsberoende fördröjning mellan elementen, sincsvansarna från de två grenarna tar inte ut varandra helt, och man hör för- och möjligen efterringningen i det reflekterade ljudet. Tror jag.

Hotspur: jo visst beundrar jag IÖ för mycket, men jag försöker sätta dit honom när jag kan... Men PM, ja det kanske hade varit bättre. Det bara trillade in så naturligt i diskussionen som vi hade.

[Hetsporren]

Hotspur: jo visst beundrar jag IÖ för mycket, men jag försöker sätta dit honom när jag kan... Men PM, ja det kanske hade varit bättre. Det bara trillade in så naturligt i diskussionen som vi hade.

No worries.

[Pinnick]

svär att jag hör skillnad på dts och pcm/16 bit i alla fall . I övre registren låter dts slankare. Cymbaler låter mer som cymbaler jämfört med cd där cymbaler låter mer när man häller vatten på ett bastuaggregat och det bildas en ångpust. .. tycker jag

[IngOehman]

Jag beundrar Svante också, men jag gör vad jag kan för att sätta dit honom, också!

Aj, faan, nu blev det inbördes beundran igen. Förlåt Hotspur!


Vh, iö

PS.
Svante:
1. Nä, det ringer inte alls! Ingen fördröjd energi. Ringer gör det i kyrkklockor. Vågning är ett mycket bättre ord för att beskriva nå't mera allmänt, som syns på ett oscilloskop, men som man inte vet än huruvida det ringer eller om det vågar sig av andra skäl.
2. Elementen skall förstås vara, våglängdsräknat, nära varandra, när man brickwall-delar elektroniskt.

[patrikf_inaktiv]

IÖ, tack för klargörandet!

[Max_Headroom]

Jag tänkte inte prata i gbg (såvärst...) den här gången. Det är ju du som är stjärnan. Kör du, så kanske jag kör i Sth?

OK, jag fick intrycket att du skulle prata en av dagarna, synd.

Klubben för inbördes beundran? Det finns PM...

Morello: Jag tolkar din "mad" som att du tycker att
LTS-egona tar alldeles för lite plats här på faktiskt,
eller?

Det kanske finns sånna som vill lära sig nåt Då kan det ju vara bra att IÖ och Svante debaterar här istället för med PM.

[Svante]

Svante:
1. Nä, det ringer inte alls! Ingen fördröjd energi. Ringer gör det i kyrkklockor. Vågning är ett mycket bättre ord för att beskriva nå't som syns på ett oscilloskop, men som man inte vet om det ringer eller vägar sig av andra skäl, än.

Jomen det gör den ju visst. Impulsen som vi matar in i filtret är koncentrerad till ett enda tidsögonblick. I utsignalen har vi energi både före och efter detta ögonblick, dvs vi har både för- och efterringning.

edit: Visst ringer det om denna: http://user.faktiskt.io/svante/BWlimitedimps.wav

2. Elementen skall förstås vara, våglängdsräknat, nära varandra.

Jag vill påstå att detta är omöjligt. Säg att vi lyckas få diskantelementets akustiska centrum 3,45 cm ifrån baselementets. Säg också att vi delar vid 1 kHz. Filtrets svansar kommer att ringa med frekvensen 1 kHz, dvs våglängden för ringningen är 345/1000=34,5 cm. Vi kommer i riktning rakt uppåt att få summan av två dämpade sinusar (sincsvansen) i motfas, men den ena fördröjd 1/10 period. I runda slängar får resultatet en amplitud på 1/10 av var och en av de två motfasiga sincarna, dvs 20 dB ner. En förringning 20 dB ner kommer alla gånger att höras. Än värre blir det med realistiska mått och delningsfrekvenser...

Men, vore det omöjliga möjligt, dvs att elementen sutte i samma punkt, så skulle det bli perfa.

[Margaux]

Men helt bortsett ifrån detta är DVD-A överlägset de båda andra alternativen

Ja absolut. Men inte för att det finns mer hörbar information utan för att formatet är lättare att mastra, mixa och D/A omvandla varför sluresultatet blir bättre.

Med en reservation - den lilla förbättringen som uppstår tack vare att det är enklare att bygga hårdvaran. Kompenserar och överträffar den degration som är en del av DVD-A specifikationen som heter vattenstämpel (kopieringskydd)? Säker på att nackdelarna inte är större än fördelarna?

Edit : lade till "mastra och mixa"

[patrikf_inaktiv]

Svante skrev:

Men, vore det omöjliga möjligt, dvs att elementen sutte i samma punkt, så skulle det bli perfa.

Men det är väl inte omöjligt? Du menar väl gemensamt akustiskt centrum?

[Pinnick]

IngÖhman: aha tack för svaret

[Svante]

Svante skrev:

Men, vore det omöjliga möjligt, dvs att elementen sutte i samma punkt, så skulle det bli perfa.

Men det är väl inte omöjligt? Du menar väl gemensamt akustiskt centrum?

Jag vet faktiskt inte... Jag antar att du tänker dig ett litet diskantelement mitt i ett större baselement. Baselementet som ringradiator... Mja, kanske det skulle funka, men lite knepigt blir det att flura ut hur de olika bidragen från baselementets kon läggs ihop med diskantelementets. Hursomhelst så krävs det oerhört lite löptidsskillnad för att ringningarna ska höras.

[patrikf_inaktiv]

Svante skrev:

Men, vore det omöjliga möjligt, dvs att elementen sutte i samma punkt, så skulle det bli perfa.

Men det är väl inte omöjligt? Du menar väl gemensamt akustiskt centrum?

Jag vet faktiskt inte... Jag antar att du tänker dig ett litet diskantelement mitt i ett större baselement. Baselementet som ringradiator... Mja, kanske det skulle funka, men lite knepigt blir det att flura ut hur de olika bidragen från baselementets kon läggs ihop med diskantelementets. Hursomhelst så krävs det oerhört lite löptidsskillnad för att ringningarna ska höras.

jag har hört en variant med ett stort diskantelement mitt i ett baselement. Detta: http://www.bankofbrains.com/
Kanske är det lättare att få att funka om man kan dela ganska lågt?

[IngOehman]

Jag vill påstå att detta är omöjligt. Säg att vi lyckas få diskantelementets akustiska centrum 3,45 cm ifrån baselementets. Säg också att vi delar vid 1 kHz. Filtrets svansar kommer att ringa med frekvensen 1 kHz, dvs våglängden för ringningen är 345/1000=34,5 cm. Vi kommer i riktning rakt uppåt att få summan av två dämpade sinusar (sincsvansen) i motfas, men den ena fördröjd 1/10 period. I runda slängar får resultatet en amplitud på 1/10 av var och en av de två motfasiga sincarna, dvs 20 dB ner. En förringning 20 dB ner kommer alla gånger att höras. Än värre blir det med realistiska mått och delningsfrekvenser...

Är det en naturlag att det måste handla om en delning vid några kHz mellan ett diskantelement och något därunder?

Ibland delar man vid lägre frekvenser.

Jag tror faktiskt jag nämnde ett trevägssystem nyss, som delade mellan 12" och 6" vid 100 Hz och mellan 6" och 3 tum vid 400 Hz. Och jag tror även att mitt ursprungliga förslag på "grej att uttala sig om" avsåg JUST brickwall-filter tillämpat vid 100 Hz.

3,44 meter är en rätt lång väglängd...
Inte svårt alls att placera elementen nära varandra...


Och: Nej, det ringer inte alls!!!

Energin är inte utdragen i tiden. Det bara ser så ut. Man skall inte tro på oscilloskopsbilder annat än... när det är lämpligt att göra det.

De spektrala komponenternas utbredning i tidsdomän är nämligen större än pulsens bredd, redan från början, det är bara det att det inte syns när pulsen ser kort ut.

Detta kan man lätt undersöka genom att kolla hur en Sinc förvrängs i tidsdomän när man kör den genom att brickwallsystem... vars... överförningsfunktion definieras av en likadan sink för filtertermerna!

Svar: Den ändrar sig inte överhufvudtaget!

Ingen utdragning i tidsdimensionen (ringning) sålunda för det spektrum som hanterats! Detta behöver inte bevisas så länge vi är öfverens om att det är linjära system vi talar om.

Det är vi nog.


Vh, Ing. Öhman

PS. Är du verkligen alldeles säker på att du, i ditt exempel, skulle höra förvågningssvansen?
Kanske. Jag är inte helt säker...
Den höga delningsfrekvensen du utgår ifrån gör faktiskt svansen rätt så kort, dessutom genereras den bara off axis, och kommer att sålunda att anlända primärt i form av reflekterat ljud, så före direktljudet kommer den inte att anlända dina hörorgan.

Är i själva verket inte säker på att den hörs, ens om man lyssnar på högtalaren rakt uppifrån, men påstår inte heller motsatsen.

[patrikf_inaktiv]

Hmm, jag förstår inte riktigt hur ett högtalarsystem med delningsfrekvenserna 100 och 400 hz tjänar för syfte som praktiskt exempel i denna fråga?
400 hz är väl inget realistiska värde för delningsfrekvens för ett högtalarelement (på tre tum) som samtidigt ska kunna funka väl i diskantregistret?

[IngOehman]

Johodå!

Bredbandselementet Ino F33 mäter exempelvis typiskt 150 - 14 000 Hz +/- 1 dB (!) på lämplig baffel.

Fö, -3 dB, hamnar förstås högre.

Vh, Ing. Öhman

[patrikf_inaktiv]

Jasådetsägerdu
Men får man inte så stora problem med intermodulation om elementet spelar 400 hz och 14000 hz samtidigt att man inte riktigt kan påstå att det funkar väl?

[IngOehman]

Nä.

[Svante]

Jag vill påstå att detta är omöjligt.

Är det en naturlag att det måste handla om en delning vid några kHz mellan ett diskantelement och något därunder?

Ibland delar man vid lägre frekvenser.

Åkejrå, jag kanske får ge mig där. Men hursomhelst så är det lite skillnad på detta och det vanliga "liten i förhållande till våglängden", eftersom det är det lilla som blir kvar efter skillnadssignalsbildningen som är viktigt. 3,44 meter och 3,44 cm isär ger fortfarande 1/100 kvar vilket är 40 dB ner. Jag skulle fortfarande inte förvånas om inringningen går att höra (om vi fortfarande pratar om ett "idealt" lågpass/högpassfilter. Men har du gjort experimentet så får jag tro på det.

Energin är inte utdragen i tiden. Det bara ser så ut. Man skall inte tro på oscilloskopsbilder annat än... när det är lämpligt att göra det.

De spektrala komponenternas utbredning i tidsdomän är nämligen större än pulsens bredd, redan från början, det är bara det att det inte syns när pulsen ser kort ut.

Detta kan man lätt undersöka genom att kolla hur en Sinc förvrängs i tidsdomän när man kör den genom att brickwallsystem... vars... överförningsfunktion definieras av en likadan sink för filtertermerna!

Svar: Den ändrar sig inte överhufvudtaget!

Ingen utdragning i tidsdimensionen (ringning) sålunda för det spektrum som hanterats! Detta behöver inte bevisas så länge vi är öfverens om att det är linjära system vi talar om.

Det är vi nog.

Jadå, det är vi överens om, linjärt ska det vara. Vad vi inte är överens om att man kan hoppa mellan tids- och frekvensdomänen så där.

Tittar vi bara i tidsdomänen så är energin koncentrerad till ett ögonblick för impulsen. Om jag plockar bort just den korta tiden så är signalen borta, ingenting är kvar, nada. För sincen däremot finns det energin utbredd i tiden. Plockar jag nu bort samma tidsavsnitt så finns det energi kvar, alltså måste energin finnas vid någon annan tidpunkt än just den.

Tittar vi i frekvensdomänen är det enkelt. Vi har helt enkelt tagit bort allt över en viss frekvens, och inte fasvridit något. Det finns inte mycket mer att säga. Var frekvenserna ligger i tidsled går inte att säga, eftersom man inte kan blanda tids- och frekvensdomän utan vidare. Det går inte att säga något om hur energin är distribuerad i tidsled utifrån spektrum, annat än med en invers FFT och då får man en sinc (som uppenbarligen har värden skilda från noll även bredvid impulsens mitt).

Men... Du har en poäng i det där med att köra en sinc genom lågpassfiltret, den blir inte utsmetad i tiden på samma sätt som impulsen.

Jag tror att orsaken till förvirringen med detta är att örat faktiskt gör en analys både i tids- och frekvensdomänen. Då blir det knas, och det är detta knas vi hör. Lite som ett spektrogram. Tar man ut en snutt av sincen före impulsen och FFTar den, så kommer det att bli en topp i spektrum kring ringnings frekvensen. Lite så funkar örat och därför hör vi en inringning när vi hör en sinc.

Vh, Ing. Öhman

PS. Är du verkligen alldeles säker på att du, i ditt exempel, skulle höra förvågningssvansen?
Jag är inte säker...
Den höga delningsfrekvensen du utgår ifrån gör faktiskt svansen rätt så kort, dessutom genereras den bara off axis, och kommer att sålunda att anlända primärt i form av reflekterat ljud, så före direktljudet kommer den inte att anlända dina hörorgan.

Nja, jag har ju inte provat, förstås. Men Lilltroll som gjorde exjobb på digitala delningsfilter (som jag lyssnade lite hastigt på och tyckte att det ringde) menar i rapporten att det "ideala" filtret inte alls är det ideala. Eller hur Lilltroll (om du läser).