BUMP!
petersteindl skrev:Vad är ljud? Vet man inte vad ljud är, hur skall man kunna definiera ljudåtergivning?
Sedan måste man definiera ordet ”bra”.
Mvh
Peter
Vad är det ni diskuterar i tråden? Vet ni vad ni diskuterar?
D v s vet ni vad motparten diskuterar? Vet ni ens vad ni själva diskuterar?
Vad är själva ämnet? Vad är objektet? Vad skall analyseras?
Med ljudåtergivning menas återgivning av ljud. För att kunna göra en fullkomligt perfekt och universell analys så måste man ta sig besväret att sätta en entydig definition på ordet/fenomenet/företeelsen ’ljud’. Man måste likaså sätta definition på ordet ’återgivning’.
Om man inte ens kan sätta dessa definitioner, hur kan man ens veta vad man pratar om då man använder dessa termer? Jag råder var och en att ta en funderare på sakens natur. Det är inte lätt, men det är görbart.
Sedan skall dessa ännu odefinierade begrepp dessutom ges en slags värdeskala som även den, vad jag kan se, är helt odefinierad. Vad är ’bra’ i detta sammanhang?
Om man vill kvantifiera något bör det kunna ges en värdeskala som kan värderas. Vad betyder det? Jo, man sätter ett värde på objektet. Värdet har en skala. Skalan kan exempelvis gå från noll 0 till 10 eller från 1 till 5 eller från 0 till 100 och i så fall kan man använda begreppet procent %.
Detta måste ovillkorligen till för att kunna göra en analys av något, åtminstone om det skall vara meningsfullt. Sedan måste man bestämma och definiera objektet. I det här fallet är objektet ’Ljudåtergivning’.
Ordet är sammansatt av två skilda ord som var och ett kan ges en strikt betydelse.
Då dessa begrepp har getts en strikt betydelse blir det enklare att föra en meningsfull debatt.
Som jag ser det av inläggen att döma har ingen i denna debatt ens gett en inledande tanke på begreppens betydelse.
Därför kommer debatten mest handla om var och ens odefinierade och totalt diffusa uppfattning om något odefinierat abstrakt som än så länge kan betyda vad som helst.
Så, . . .
Vad är ljud?
Vad är återgivning?
Vad är ljudåtergivning?
Vad är betydelsen av ordet bra?
Då detta är gjort så kan ämnet på ett lite mer meningsfullt sätt diskuteras.
Jag har mina definitioner satta. Exempelvis delar jag in ljud i olika sektioner.
1. Brus. På engelska ’noise’. Det engelska ordet är bättre.
2. Toner. På engelska ’tones’ eller ’notes’.
På dessa 2 huvudsektioner kan man införa underavdelningar. Exempelvis ingår tonhöjd under sektionen toner. Det är också ett upplevt fenomen. T.ex. har en sinuston på 100 Hz en tonhöjd på 100 Hz, men en annan ton som utgör en kombination av toner, exempelvis 200 Hz + 300 Hz + 400 Hz har också en tonhöjd på 100 Hz, trots att tonen 100 Hz inte ens finns med.
Sedan kan man göra annan typ av segregering gällande begreppet/fenomenet ljud. Då finns det 2 huvudgrupper som utgör 2 skilda domäner.
1. Ljud som fysikaliskt fenomen.
2. Ljud som upplevt fenomen.
Nu måste mängdlära appliceras. Än så länge i min framställning finns 4 skilda grupper som kan sammanflätas. Håller man begreppen strikt isär och är konsekvent så kan man till slut skönja en logik.
Har man hittat denna logik så har man öppnat dörren till en ny begreppsvärld som dessutom ter sig meningsfull. Först då kan man göra en lite mer ingående analys av fenomenet ljud.
I den fysikaliska domänen kan man prata om förtätningar och förtunningar i luft. Förtätningar och förtunningar i luft innebär densitetsförändring i en gas som i detta fall är luft. Man kan även prata om förtätningar och förtunningar av flytande material exempelvis vatten. Man kan även prata om förtätningar och förtunningar i fasta elastiska material, exempelvis i mässing. Förtätningar och förtunningar är densitetsskillnader. Dessa densitetsskillnader fortplantar sig i materialet med viss hastighet som beror på materialets egenskaper. Detta betyder att själva densitetsskillnaderna utbreder sig i materialet med en viss utbredningshastighet. Man kan även säga att densitetsskillnaden propagerar i materialet.
Nu måste man analysera vad densitetsskillnad är för något. Som sagt, det är förtätningar och förtunningar i ett material. Material består av molekyler/atomer. Trycker man ihop atomerna/molekylerna så ökar densiteten och trycket har ökat. Trycker man isär atomerna/molekylerna så minskar densiteten och trycket har minskat. I båda fallen har det skett en tryckförändring i materialet.
Nu kan man trycka ihop och trycka isär molekylerna/atomerna ett antal gånger per tidsenhet. Sätter man denna tidsenhet till 1 sekund och trycker ihop och trycker isär molekylerna/atomerna 1000 gånger under denna tidsenhet som vi nyss satt till 1 sekund så fås 1000 densitetsskillnader per sekund. Detta kan uttryckas med storheten Hz som är 1/sekund, d v s 1000 Hz i detta fall.
Tittar man på detta fenomen under 1 hel tidsperiod d v s under 1 förtunning och 1 förtätning och summerar trycken under denna period fås värdet noll d v s om förtätningen är +1 och förtunningen -1 så blir summan under 1 period = 0 noll, d v s densiteten i materialet har inte förändrats då man mäter i början av perioden i jämförelse med i slutet av perioden. Detta kan enkom åstadkommas under förutsättning att materialet är att betraktas som elastiskt. Det är därför det i varje lärobok står att materialet skall vara elastiskt då läroboken behandlar ljud och ljudvågor och det tillhör vågrörelseläran.
Men, om nu molekylerna ändrar densitet från plus 1 till minus 1 så är densitetsförändringen = 2 och tryckförändringen likaså. Det finns alltså en slags energi i materialet på grund av densitetsförändringen, eller snarast på grund av att energi tillförts materialet så att densitetsförändring kunnat uppstå.
Nu måste man gå in på mikronivå eller snarast nanonivå för att analysera densitetsförändringen och hur den uppkommer och vilka konsekvenser det får.
I och med att materialet är elastiskt så transporteras energin i materialet i form av vågrörelse. Denna våg kallas ljudvåg. Här måste man kanske stanna till och fundera. I den akustiska objektiva världen har en ljudvåg åstadkommits.
Lyssnar man på detta så har den akustiska ljudvågen transformerats till aktionspotentialer i nervsystemet och i nervsystemet existerar ingen ljudvåg. Det finns enkom nervimpulser/aktionspotentialer samt neurotransmitters som frigöres mellan neuronerna då neuroner kommunicerar med varandra. Om man dessutom hör det man kallar för ljud, så har det uppstått ett nytt fenomen, nämligen upplevt ljud. Det är alltså en perception som blivit till en sensation. Det går bra att använda engelskan på dessa 2 ord. Det finns en stor mängd information inom perception som inte blir till sensation.
Så, nu kommer frågeställningen om ljud är entydigt = akustisk ljudvåg? Tja, det man med säkerhet vet är att hörseln är olinjär och inte ens tidsinvariant. Däremot är den fysikaliska ljudvågen i sig linjär och tidsinvariant. Detta är under förutsättning att densitetsförändringarna i luft som medium inte är för stora.
Man analyserar ljudvågor i luft som linjära och applicerar linjär matematik. För hörseln funkar det inte så.
Återigen kan det överhuvudtaget vara så att akustiska ljudvågor = ljud som upplevs d v s tone sensation, under förutsättning att det är en ton och inte brus.
Jag slutar inlägget här, men jag har än så länge bara börjat skrapa på ytan gällande fenomenet ljud.
Så, hur skall ljudåtergivning definieras om man inte har klart för sig vad ljud är? Vad är det som skall återges? Det har i varje fall jag svårt att förstå, hur det skulle kunna gå till om man inte har definierat fenomenet ljud. Vill man dessutom sätta en värdeskala på fenomenet ljud utan att förstå objektet så anser jag att man är helt ute och cyklar.
Men även cykling är ett tidsfördriv. Frågan är om det finns andra tidsfördriv som är mer fruktbara, t.ex. att lära sig grunderna inom akustiken och psykoakustiken.
Men ni behöver inte misströsta, även professorer på de mest kända högskolorna börjar idag inse att fenomenet ljud är långt ifrån utrett och att det behövs betydligt mer forskning för förståelse. Frågan är om lekmän inser detta?
Med vänlig hälsning
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
akustiska ljudvågor 