guldfisk skrev:Aftenposten/Forbruker.no i Norge har gjort ett test med fem DAB-radioapparater plus en hel del diskussion om digitalradio. Långt ned i artikeln hävdar bl a NRK:s distributionschef att AAC inte klarar avbrott så bra, pga långsam avkodning, medan MP2 är bättre lämpad.
Det är ju inte pågrund av långsam avkodning som den är känslig. Det är ju pågrund av den minskade redundansen mellan kodade ramar (en uppdelning av den samplade audio signalen i block som kan vara av varierande längd beronde på kodare och operationssätt men som normalt är 5-40 ms långa) samt minnet i kodaren så blir den känsliga för förluster av kodade ramar. Även om AAC inte är lika känslig som CELP kodare som används för att koda tal i mobiltelefoni så tar det ändå ett par ramar innan den återhämtare sig från en enda förlust.
Vill man se på verkliga resultat för hur känslig moderna audio kodare i lägre bit-taker är för förluster så kolla in kapitel 8 i
Performance characterization of 3GPP audio codecs som undersöker AMR-WB+ och EACC+ (Enhanced AAC +). Där ser man hur redan 1% förluster kraftigt sänker kvaliten. För att inte tala om att kodarna bortom 5% är i princip oanvändbara.
Man måste faktiskt betänka att det man i många fall vinner med bättre komprimeringsstandarder måste man betala tillbaka i delvis bättre kanalskydd. Det optimala fallet är ju att källkodningen tar bort all redundans ur insignalen. Då blir ju varje förlust total förrödande för detta segment. Visst kan man försöka göra det bästa möjliga utifrån redan mottagen och rekonstruerad signal. Trots detta har ju information förlorats och det kan inte korrigeras. I det optimal fallet skall man ju använda tillräckligt mycket av den vunna komprimeringen för kanalskydd för att förhindra fel.
I det verkliga DAB fallet så har man ju ett olösligt problem. Det finns alltid några mottagare som har för dålig mottagning och skulle kunna vinna på bättre kanalskydd och robustare mottagningsmetoder. Här uppstår problemet att försöka välja den lämpligaste kompromissen mellan kostanad för att sända ett program och tillräcklig kvalitet och med tillräcklig täckning. Den som skall göra det har allt för många parameterar att skruva på:
- Sändarplacering
- Sändareffekt
- Spektrumutrymme per kanal
- kanalkodning
- källkodning
- hur man fördelar spektrum mellan källkodade bitar och kanalkodning
för att nämna några av de viktigare faktorerna
Alla ovanstående är parameterar som påverkar hur bra tjänsten kommer fungera. Dessutom så råkar man ju ut för vad jag skulle kalla det digitala knäet. I detta fall är det ljudkvalitet som funktion av SNR i mottagaren. När SNR blir för ändras ljudkvaliten mycket snabbt från bästa möjliga till ingen. Detta knä var mycket mindre skarpt för de äldre analogateknikerna även om det finns där.
Det tråkiga för oss som vill ha riktigt bra kvalitet är att ovanstående beskrivna kompromissen, när blandar in de ekonomiska faktorera i det hela, alldrig kommer resultera i verklig bra kvalitet, endast tillräcklig bra kvalitet. Och med tillräcklig bra kvalitet så verkar det acceptabelt att 5% eller så inte är nöjda med kvaliten. Bara majoriteten är nöjd.
Men för att avsluta: NRK behöver spendera lite mer på kanalkodning om de vill köra de effektivare källkodningarna. Och troligen så blir knäet ännu skarpare pågrund av detta som påverkar täckningen.
Magnus Westerlund
