Hej alla, och i synnerhet popedh!
Jag vill bara säga att jag tycker du reagerat onödigt negativt i dina inlägg här. Du verkar ju i det stora hela dela de synpunkter som framförts i tråden, men ändå idiotförklarar du folk som ogillar de effekter som kompressorerna ställer till med.
Det måste väl ändå vara alla förlänat, att äga rätt till sina åsikter?
Jag pratar inte om rätt till spekulationer, utom bara till sina åsikter.
När jag skriver att du delar synpunkterna, måste jag möjligen bortse ifrån det där du skrev - efter att du fördömde mastingsprocessning - alltså när du förtydligare det med att säga att "3 dB mera dynamik vore bra".
Jag skulle nog vilja säga att vi behöver komma tillbaka
minst till de dynamiknivåer vi hade 1983-1990, och ännu hellre till de vi hade före den tiden - alltså ofta mer än 10 dB lägre medelnivå på fonogrammen än vi har idag. Därmed inte sagt att det inte finns gott om exempel på undermålig ljudkvalitet även för 1983, för det finns det.
Det där med mastring och att branschen inte tycks kunna släppa tanken på att det nästen "per definition" måste vara något bra, är mycket förbryllande. Frågan är varför man överhuvudtaget menar att det inte går att göra en bra produktion redan i inspelningsstudion?
Varför måste man EFTER mixen ändra (förstöra) mera? Det är definitivt inte en naturlag. Är det ett gudomligt diktat?
Min uppfattning är att i samtliga fall då man överväger att mastra något, för att man inte tycker att man efter en färdig mix är nöjd med resultatet - så bör man
backa till FÖRE mixen och åtgärda felen. Det är bara där man har full kreativ/konstnärlig frihet att göra det som behövs.
Detta har filmbranschen varit medveten om i alla tider, men musikbranschen stoppar huvudet i sanden, och lägger fix-ansvaret på folk i mastringsstudion, som (genom att de inte ens har tillgång till råfilerna) är illa bakbundna kreativt.
Vh, iö
- - - - -
PS. Jag har varit på många "elförstärkta" (läs - icke akustiska) konserter där det inte funnits några kompressorer överhuvudtaget, med musik inom populärgenren (pop-, rock-, världs-, etno-, techno-, R&B-...) alltså.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
