phloam skrev:phon, om nu inte ens mastringstekniker som jobbar för de skivbolag som har rättigheterna till artistens verk, levande eller död, ska få pilla på det artistiska innehållet - då är det väl ännu mer orimligt att en liten audiofil-elit ska få ha nåt att säga till om?

.
Nu var ju frågan riktad till phon, och dessutom har phon redan svarat
på den.
Men - eftersom frågan var av allmän karaktär och handlar om det jag
skrivit om tidigare i tråden, så kommer här ett svar från mig också:
1. Om du tror att mastringstekniker inte skall få pilla på det artistiska
innehållet så har du helt missförstått vad det handlar om! Det får de,
om de har artistens och/eller skivbolagets uppgift att göra det. Det får
göra precis vad de vill med materialet, och det finns ingen utifrån som
kommer att hindra eller styra dem.
Det standarden reglerar är bara vilken utstyrningsnivå som det färdiga
materialet maximalt får att ligga på (med avseende på vägda medel-
nivån) - men ingenting alls om hur materialet skall låta.
Det råder alltså FULL KONSTNÄRLIG FRIHET. (Vilket inte är fallet idag.

)
Dock är det min förhoppning att möjligheten att låta programmaterialet
få vara dynamiskt utan att förlora medelnivå på grund av det (som idag)
kommer att leda till att i varje fall vissa utnyttjar möjligheten. Jag tror
att det är rimligt att anta att alla som av sound-skäl föredrar att INTE
komprimera väldigt hårt, kommer att avstå från att göra det när det
inte längre är en konkurrensnackdel att behålla lite (eller all) dynamik.
2. Det finns heller ingen "audiofil-elit" som kommer att ha något att
säga till om överhuvudtaget med avseende på ljudkvaliteten/soundet/
mastringen.
Vad du fått detta ifrån undrar jag?
Det är en absurd tanke, och det är ingenting som någon så vitt jag sett
skrivit i den här tråden heller. Du har hittat på detta med att en "audiofil-
elit" skulle få något att säga till om, alldeles själv.
Det som är nytt är att det kommer att finnas MÖJLIGHET för artisterna/
skivbolagen att välja fritt hur DE vill ha det.
Det kan man inte med bästa vilja i världen säga att det har funnits de
senaste 10-15 (20?) åren, när det, för den som inte velat komma hopp-
löst efter nivåmässigt, i praktiken inte har haft något dynamikområde
tillgängligt.
Det är detta problem (frånvaron av vettig nivå-standard) som skapat
det dB-rejs/loudness-war som vi kunnat se escallera till en för varje år
allt absurdare misshandel av musiken.
Misshandeln kan fortsätta för den som VILL fortsätta med den, och kan-
ske finns det några, eller många, som vill det? Men till skillnad från hur
det har varit så kommer ingen (av kommersiella skäl) att vara tvungen
längre: Det ges en möjlighet att ha med dynamik som nu INTE längre
kommer att stympas ändå, senare, på etern.
Nu är ju en radiostandard bara en radio-standard och så länge det inte
finns en standard för medelvärdet på fonogrammet så kommer förstås
många att ha svårt att förstå (vilket om inte annat denna tråd visar) och
därför inte utnyttja möjligheterna.
Men kanske leder det såsmåningom fram till att samma gränser väljs för
lagringsmedierna?
Alla som BÅDE vill ha maximal konstnärlig frihet OCH som inte missför-
stått, utan förstår vad en medelnivåbegränsning betyder (att det INTE
hindrar någon att skapa precis vilket sound som helst, som de vill ha)
kommer ju att VILJA följa en sådan rekommendation. I varje fall om de
är normala goda och välvilliga människor.
Så - den egentliga frågan kanske är:
Går det att
förklara på ett vis som gör att alla kan förstå vad en medel-
nivåbegränsningen betyder? Eller är det här för komplicerade saker för
att de skall KUNNA förstås av tillräckligt många av de inblandade?
JAG tror att det går att förklara så att i varje fall nästan alla förstår (det
finns ju de som är bättre på att förklara än jag

), och att de som har
lite generellt svårt med att ta till sig resonemang (förklaringar med ord)
ändå kommer att begripa när de får se (och höra!) resultatet praktiskt.
Så jag är optimistisk!
Och till sist tror jag att allting har utmärkta möjligheter att fungera om
det tas fram verktyg som gör att ingen själv behöver manuellt fixa och
trixa för att lägga nivån rätt. På liknande sätt som att man ju idag med
enkla knapptryckningar kan normalisera ett spår eller ett helt album (få
det att vara fullt utstyrt på minst ett ställe) kan man göra så att man
kan trycka på en knapp som gör att medelnivån hamnar på -23 dB (för
enskilda låtar eller ett helt album, eller för ett verk; i den klassiska världen
är det ju viktigt att "rama in ett verk" innan man nivå-sätter det, så att
satserna kan få rätt inbördes balans och att sedan verket som helhet inte
bryter -23 dB-gränsen.)
Och detta alltså UTAN att produktionen ändrar sig överhuvudtaget med
avseende på hur det låter/soundet.
Så - alla som fattar vad standarden innebär kommer att gilla den,
men kommer alla att fatta?
Och - hur kan man förklara bättre än vad jag och alla andra här i
tråden lyckats göra - för dem som inte fattat ännu?
Tips mottages!
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).