Moderator: Redaktörer
petersteindl skrev:Nu blir det lite teori gällande akustiska ljudvågor i luft och alla andra fluider. De lyder under Navier-Stokes ekvationer. I förenklad form lär man sig Eulers formel inom ljud och vågrörelse. För att få den mer generell så får man övergå till Navier Stokes formler. Så, beroende på vad men vill simulera så måste man noggrannheten och svårigheten. men inte ens detta förslår om man har en blandning av gas och vätska som t.ex. om luften har så hög fuktighet att dimma eller vattenånga i luften. Men nånstans får man sätta gränser till vad som låter sig göras för att få tillräckligt bra resultat då man teoretiskt beräknar praktiska problem.
Med vänlig hälsning
Peter
JM skrev:petersteindl skrev:Nu blir det lite teori gällande akustiska ljudvågor i luft och alla andra fluider. De lyder under Navier-Stokes ekvationer. I förenklad form lär man sig Eulers formel inom ljud och vågrörelse. För att få den mer generell så får man övergå till Navier Stokes formler. Så, beroende på vad man vill simulera så måste man välja och väga in noggrannheten och svårigheten. men inte ens detta förslår om man har en blandning av gas och vätska som t.ex. om luften har så hög fuktighet att dimma eller vattenånga finns i luften. Men nånstans får man sätta gränser till vad som låter sig göras för att få tillräckligt bra resultat då man teoretiskt beräknar praktiska problem.
Med vänlig hälsning
Peter
Turbulens verkar vara svårt att förklara med Navier-Stokes ekvationener. Även om jag för länge sedan läst de matematiska grunderna för länge sedan är förståelsen något begränsad.
Även resonans vid stående vågor i ett rum verkar vara svårt att förklara även med Navier-Stokes ekvationer. Finns någon vektor med riktning vid denna specifika och akustiskt speciella resonans?
JM
Tangband skrev:Väldigt intressanta inlägg Peter .
Och intressant video.
Du ställde en del frågor som jag antar att du själv fått svar på genom dina egna undersökningar, dessa:
”Ett annat område som man kan räkna på och lära sig hur det i verkligheten fungerar är hur akustiska ljudvågor ter sig i dämpmaterial. Vad är dämpmaterial? Vad vill man skall hända om man fyller en högtalarlåda med dämpmaterial? Hur ändras ljudvågorna? Hur ser förutsättningarna ut? Hur beräknar man vad som händer vid turbulens i basreflexrör? Är systemen kaotiska? Aldrig? Alltid? Ibland? I så fall när då? Hur undviker man trista egenskaper hos akustiska ljudvågor? Är ljud egentligen ett stokastiskt fenomen på mikronivå? Hur ter sig det hela på molekylnivå? Var går gränsen från rörelser på molekylnivå till att istället beräknas som rörelse i form av ljudvågfront?”
Dethär vore mycket intressant för mig att få veta mer om. Är det så att vissa dämpmaterial är destruktiva för ljudvågorna, eftersom du skriver att de ändras ?
petersteindl skrev:JM skrev:petersteindl skrev:Nu blir det lite teori gällande akustiska ljudvågor i luft och alla andra fluider. De lyder under Navier-Stokes ekvationer. I förenklad form lär man sig Eulers formel inom ljud och vågrörelse. För att få den mer generell så får man övergå till Navier Stokes formler. Så, beroende på vad man vill simulera så måste man välja och väga in noggrannheten och svårigheten. men inte ens detta förslår om man har en blandning av gas och vätska som t.ex. om luften har så hög fuktighet att dimma eller vattenånga finns i luften. Men nånstans får man sätta gränser till vad som låter sig göras för att få tillräckligt bra resultat då man teoretiskt beräknar praktiska problem.
Med vänlig hälsning
Peter
Turbulens verkar vara svårt att förklara med Navier-Stokes ekvationener. Även om jag för länge sedan läst de matematiska grunderna för länge sedan är förståelsen något begränsad.
Även resonans vid stående vågor i ett rum verkar vara svårt att förklara även med Navier-Stokes ekvationer. Finns någon vektor med riktning vid denna specifika och akustiskt speciella resonans?
JM
Vad gäller stående vågor och resonans så är det en summa av minst två propagerande vågor i diametralt motsatt riktning gentemot varandra. Båda är vektorer. Men eftersom de är motsatta så tar vektorerna ut varandra och vektorsumman blir noll. Vid resonans är det fler än 2 vågor, dock är dessa som en jämn multipel av de första 2. Även om vektorsumman blir noll och därmed är vektorn = noll så adderas trycket som är en skalär. Trycket adderas som skalärer och summan blir enligt superpositionsprincipen. Är de i fas så blir varje addition vid stående våg + 6 dB om ingen dämpning finns och vid resonans ökar nivån successivt. Vågen står still och man har utmed denna linje tryckmax och tryckmin. I tryckmin går nivån mot noll enligt superpositionsprincipen. Det intressanta är att intensiteten som är en vektor = noll i en stående våg, likaså tryckgradienten.
Hastigheten, på den stående vågen, som är en vektor = noll. Enligt ekvationen v = frekvensen f multiplicerat med våglängden λ, så kan man undra hur f och λ beräknas då v = 0. På något sätt måste man syna ekvationerna noggrannare för att inte blanda ihop vektoriella och skalära storheter.
Mvh
Peter
JM skrev:petersteindl skrev:JM skrev:Turbulens verkar vara svårt att förklara med Navier-Stokes ekvationener. Även om jag för länge sedan läst de matematiska grunderna för länge sedan är förståelsen något begränsad.
Även resonans vid stående vågor i ett rum verkar vara svårt att förklara även med Navier-Stokes ekvationer. Finns någon vektor med riktning vid denna specifika och akustiskt speciella resonans?
JM
Vad gäller stående vågor och resonans så är det en summa av minst två propagerande vågor i diametralt motsatt riktning gentemot varandra. Båda är vektorer. Men eftersom de är motsatta så tar vektorerna ut varandra och vektorsumman blir noll. Vid resonans är det fler än 2 vågor, dock är dessa som en jämn multipel av de första 2. Även om vektorsumman blir noll och därmed är vektorn = noll så adderas trycket som är en skalär. Trycket adderas som skalärer och summan blir enligt superpositionsprincipen. Är de i fas så blir varje addition vid stående våg + 6 dB om ingen dämpning finns och vid resonans ökar nivån successivt. Vågen står still och man har utmed denna linje tryckmax och tryckmin. I tryckmin går nivån mot noll enligt superpositionsprincipen. Det intressanta är att intensiteten som är en vektor = noll i en stående våg, likaså tryckgradienten.
Hastigheten, på den stående vågen, som är en vektor = noll. Enligt ekvationen v = frekvensen f multiplicerat med våglängden λ, så kan man undra hur f och λ beräknas då v = 0. På något sätt måste man syna ekvationerna noggrannare för att inte blanda ihop vektoriella och skalära storheter.
Mvh
Peter
Navier-Stokes ekvationer beskriver hur flöden av vätskor och gaser beter sig.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Navier%E2 ... ekvationer
I specialfallet med en stående ljudvåg i resonans mellan 2 hårda ytor fås tryckgradienter med tryckmaxima och tryckminima utmed linjen utmed vilken den stående ljudvågen påverkar luften.
Navier-Stokes ekvationer beskriver gasers flöde.
En stående våg skiljer sig från en "vandrande våg" då den "vandrande vågen" har en riktning vilken är relaterad till en vektor. Den stående vågen har ingen resultant vektor och därmed andra egenskaper än den "vandrande vågen". (Detta är en klumpig men fysikalist korrekt översättning från anglosachisk nomenklatur. Hoppas att "ord-anmärkarna" klarar detta och det går att undvika OT onödiga angrepp. )
Tycker du/lilltroll/någon annan att den stående ljudvågen "flödar"?
Gäller Navier-Stokes ekvationer vid 0 flöde?
Möjligen kan partikelhastigheten hos luftmolekylerna anses ge ett flöde runt ett jämviktsläge? Men min uppfattning är att egentligt flöde inte befinner sig i jämvikt.
JM
JM skrev:Minns inte hur jag tänkte. Måste få tid sitta ner o gå igenom allt från början. Har lite för mycket nu. Sannolikt var det något med att Navier–Stokes ekvationer beskriver flöden och att något egentligt flöde finns inte vid en stående våg enligt ovan.
JM
petersteindl skrev:Efter Verklärte Nacht som jag tycker spelar i högsta musikdivisionen så vill jag rekommendera en film som spelar i högsta filmdivisionen och är troligtvis okänd för de flesta.
Se den, är min rekommendation. Den är från 1931 och är Fritz Langs första film med ljud och räknas av många som hans bästa film. Det är väldigt bra kvalitet. Den ligger på plats 88 på IMDb top rated movies i världen. Den är på sina ställen ganska ruggig och otäck och den är fortfarande aktuell.
M[ YouTube ]
Se den.
Skådespelaren Peter Lorre är nog en av de bästa på att spela the really really real bad guy. Otäck är förnamnet. Det är nu 88 år sedan den spelades in.
[ Bild ]
Med vänlig hälsning
P
petersteindl skrev:Sedan vill jag påpeka en extremt viktig sak och det är att de bästa dirigenterna utan problem kan höra varje enskilt instrument i orkestern även då de spelar samtidigt och dirigenten hör om en enda av alla musiker spelar en falsk ton eller håller tyst eller om en enda musiker spelar ur synk och det räcker med 1 millisekund och det hörs även om just det instrumentet är mycket svagare än resten av orkestern. I klartext, allt ni läser av an del tokerier som står skrivet och även på detta forum angående maskering kan ni slänga i soptunnan. Lås soptunnan och kasta nyckeln. Den kognitiva inlärningen hos människans hjärna och nervsystem är förbluffande överlägsen allt du ens kan fantisera om.
petersteindl skrev:Man har gjort undersökningar med vanliga dödliga, med något tränade musiker och med eliten bland musiker. Vanliga dödliga hör knappt om någon i orkestern spelar en något falsk ton och kan förklara hur det är falskt och hur det skulle vara istället eller om någon har fel tempo på en not när då hela orkestern spelar. Musiker är överlägsna därvid och de stora dirigenterna hör med lätthet sådant som anses omöjligt i vetenskapliga test gällande hörseln ..
petersteindl skrev:Ju mer tränat örat är desto mer nyanser hör man. Det blir som en slags hörbarhetsanalys som hörseln inövar. Då infinner sig det man kallar för syntes, man hör den totala enhetens storhet.
petersteindl skrev:Den klassiska musiken kräver oftast ofantligt mycket mer än andra musikarter och därför blir den svårtillgängligare.
petersteindl skrev:Redan bebisar lär sig snabbt att höra mammas och pappas röst och det är inte enbart timbre, tonhöjd och ljud, utan pausering, frasering och känslor i uttrycket och det sitter perfekt. Jag är tämligen övertygad om att det inte existerar ett enda mätinstrument som ens är i närheten av bebisen att kunna känna igen sin mor.
petersteindl skrev:...en av mina absoluta favoritstycken; Verklärte Nacht.
hifikg skrev:petersteindl skrev:Sedan vill jag påpeka en extremt viktig sak och det är att de bästa dirigenterna utan problem kan höra varje enskilt instrument i orkestern även då de spelar samtidigt och dirigenten hör om en enda av alla musiker spelar en falsk ton eller håller tyst eller om en enda musiker spelar ur synk och det räcker med 1 millisekund och det hörs även om just det instrumentet är mycket svagare än resten av orkestern. I klartext, allt ni läser av an del tokerier som står skrivet och även på detta forum angående maskering kan ni slänga i soptunnan. Lås soptunnan och kasta nyckeln. Den kognitiva inlärningen hos människans hjärna och nervsystem är förbluffande överlägsen allt du ens kan fantisera om.
Jo, de är speciella de där, men vi som "tvingas" lyssna hemmavid, har vi verkligen samma chans? Inte för att jag skulle höra sådana detaljer, jag lyssnar på helheten och skryter inte med något avancerat gehör, men för den som har det, går sådana "små" fel fram i en inspelning? Dirigenten står där hen står av ett skäl. Kanske inte sweetspot direkt, men helt rätt för ändamålet.
petersteindl skrev:hifikg skrev:Jo, de är speciella de där, men vi som "tvingas" lyssna hemmavid, har vi verkligen samma chans? Inte för att jag skulle höra sådana detaljer, jag lyssnar på helheten och skryter inte med något avancerat gehör, men för den som har det, går sådana "små" fel fram i en inspelning? Dirigenten står där hen står av ett skäl. Kanske inte sweetspot direkt, men helt rätt för ändamålet.
Jo, de går faktiskt fram i inspelning, klart och tydligt.
SVT skrev:Modern musik, det är svårt det. Eller? När Arnold Schönberg tvingades fly till USA 1933, hälsades han som "den moderna musikens största gåta". Redan som ung kompositör i Wien var hans musik gåtfull för de flesta. Med musikaftnar som möttes av protester och skandaler. I den här dokumentären förklarar Daniel Barenboim Schönbergs största uppfinning, tolvtonsmusiken. Och Schönbergs dotter Nuria berättar om pappas livsöde.
Almen skrev:petersteindl skrev:hifikg skrev:Jo, de är speciella de där, men vi som "tvingas" lyssna hemmavid, har vi verkligen samma chans? Inte för att jag skulle höra sådana detaljer, jag lyssnar på helheten och skryter inte med något avancerat gehör, men för den som har det, går sådana "små" fel fram i en inspelning? Dirigenten står där hen står av ett skäl. Kanske inte sweetspot direkt, men helt rätt för ändamålet.
Jo, de går faktiskt fram i inspelning, klart och tydligt.
Håller med, men det svåra är att analysera det som lyssnare. Om man tar till exempel körinspelningar så finns det väldigt många bra körer i Sverige, och många bra inspelningar, men när man hör en sådan där överjordisk inspelning så tycker jag det är mera att "Ah, javisst ja, så låter en riktigt bra kör." än att man direkt kan peka på de där subtila skillnaderna i intonation och timing.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 14 gäster