Nattlorden skrev:Systemet vi haft (har?) kväver talanger genom att de inte får utvecklas i sin egen takt, utan måste följa takten av de nästa sämsta. Intresset på att gå vidare dör till sist om man bara får repetitionsuppgifter på det nuvarande istället för att få lära mer. (Been there, done that!)
Jag har två exempel på det inom den närmaste famijekretsen (systerdöttrar). Den ena skolkade sig praktiskt taget genom 9:an pga tristess. Hon "hoppade" gymnasiet och blev i stället så småningom au pair hos en professorsfamilj i Bath, UK. Hennes värdfamilj tyckte att hon var alltför begåvad för att "gå o-utbildad", så de satte henne på en kvällsskola. Det resulterade (på "rekordtid" har jag fått höra från hennes stolte far) i en Master i matematik vid Bath...
Den andra systerdottern (till en annan syster) hade sitt dagis i närheten av mitt kontor, så hon brukade komma och käka frukost hos mig (så att hennes mamma kunde åka till jobbet i tid. Sedan tillbringade hon ett par timmar hos mig innan mamma kom hem...), och fick leka med en MacPlus. Med hjälp av ett "spell 'n speak"-program lärde hon sig utan min hjälp ( jag fick offra lite tid på att lära programmet svenska...) att läsa och skriva, och hon skrev en längre sagoberättelse vid 5 års ålder.
Jag har alltid börjat att jobba med ett nytt datorprogram genom att strukturera det med hjälp av papper och penna, därför att då får man jobba som mest ostört – och organiserat efter ens eget huvud. När systerdottern hade lärt sig att läsa, ville hon veta vad de "konstiga krumelurerna" som jag skrev (rötter, etc.) betydde. Hon kunde redan räkna heltal i huvudet – utöver vad man vanligen begär av en femåring – så det var inte så svårt för henne att förstå kvadrat- och kubikrötter. Hon förstod t.ex (och kunde i huvudet beräkna heltalsexempel av) Pythagoras' sats innan hon började i den "riktiga" skolan. Där blev hon dock av oförstående lärare bibringad uppfattningen, att hennes intresse för matematik var i det närmaste asocialt, så hon vansläktades så småningom till att bli – jag tvekar inför att skriva det –– språkvetare...