PerStromgren skrev:IngOehman skrev:
Ville bara kommentera att STV antyder att det är ny kunskap. Det är det inte, alls. Men som du säger - nya människor behöver ju också lära sig, och det kan vara bättre att göra nytt experiment än att bara läsa om gamla.
Studenter behöver ju experimentera, inte bara läsa och tro (/tro på). Det är rent av en av de vetenskapliga grundprinciperna - att en student (valfri människa på jorden) BÖR ifrågasätta. Ju mera en student själv verifierar, desto mera frigör den sig från att bygga sin världsbild på auktoritetstroende.
I vetenskapsvärlden finns inga auktoriteter, bara kunskap. Kunskap som kan skördas av den som gör ansträngningen. Och kunskapen är sällan absolut, den har bara en beskrivandestyrka. Den består av teorier som (per definition, till skillnad från hypoteser) har kraften av att fungera för att förutsäga saker.
Att tro utan goda skäl är ett av de stora problemen i världen.
Vh, iö
Här måste jag få komma in med en fråga.
Hur får du ihop detta med att förlita sig på gammal kunskap med att inte förlita sig på auktoriteter? Är inte en gammal kunskap samma som att tro på den som har dokumenterat den i sin forskning?
Jag är uppriktigt nyfiken, tro inget annat!
Nu kan jag endast tala för mig personligen. Då jag söker efter forskningsrapporter inom exempelvis hörseln eller inom akustik eller psykoakustik så är det först och främst text och bilder i forskningsrapporten som är intressant och det inkluderar förutsättningar för hur undersökningen gått till och svårigheter i samband med undersökningen och vilka de begränsande faktorerna är enligt forskarna. Sammanfattningen är viktig och därefter ramarna för giltigheten. Därefter utformningen och försöksupplägg. Hur det statistiska underlaget beräknas och om möjligt vad förväntat resultat var och diskrepanser mellan förväntat resultat och verkligt resultat. Sedan är en viktig sak vilka slutsatser som dras ur mätresultatet.
Överst på forskningsrapporten står namnen på forskarna och ledaren. Det kan även stå med vilka organisationer och universitet som undersökningen bedrivits inom. Jag läser även detta men bryr mig egentligen inte om vilka försöksledarna är. Det är innehållet i testerna som är det viktiga och för mig är det viktigt att korrekt och vedertagen nomenklatur används och om nya ord används så skall de omsorgsfullt definieras. Språkbruket kan vara det allra viktigaste i hela rapporten. Definitioner och åter definitioner är grundförutsättningen för rapportens giltighet och trovärdighet. Språkbruk och nomenklatur visar försöksledarnas förståelse och intelligens. Fel vald nomenklatur eller ej tillräckligt definierad nomenklatur och rapporten faller hur rigoröst och bra än undersökningen är utförd. Det räcker för mig med ett endaste felaktigt valt ord och hela undersökningen underkänns, om inte dessa ord noggrant definieras, specificeras och på ett enkelt och logiskt och om möjligt matematiskt sätt beskrivs i rapporten.
Detta gäller forskningsrapporter.
Sedan har vi böcker i ämnet. Då är det lite annorlunda gällande vem som skrivit boken d v s författaren. Böcker väljer jag först och främst på ämnet och på vem som skrivit boken och dennes kvalifikationer och cv. Sedan läser jag andras recensioner av boken och vem som utgivit boken, det kan exempelvis vara Harvard press. Böcker i ämnet är av författaren oftast sammanställningar av andras forskningsrapporter samt författarens tolkning av andras resultat samt författarens egna försök och forskningsrapporter.
De bästa böckerna jag läst är skrivna av nobelpristagare. Deras språkbruk är second to none och är glasklart skrivna med en häpnadsväckande klar stringens. Språkbruket vittnar om total förståelse i ämnet. Därefter kommer Professorer på de mest kända högskolorna och universiteten. Därefter kommer de som ligger snäppet under Professorer. Hittills har jag aldrig sett något undantag från denna hierarki.
Sedan finns det lite populärvetenskapligt skrivna böcker som kan vara någorlunda ok, såsom exempelvis Floyd Tooles bok. Den är mest skriven för att tilltala hifi-entusiaster och nykläckta självutnämda hififöståsigpåare som behöver något verktyg i diskussioner på internet i sin iver att framföra sina nyvunna kunskaper som de ändå inte förstår sig på. Som jag ser det så representerar inte Toole någon forskning, men däremot Harman Kardons produkter. Det är helt ok, bara man har det klart för sig och förstår skillnaden.
Mvh
Peter
Det är bara för häftigt. Undrar om de har toaletter på tågen? 
