Den hade några år på nacken 10-20 eller så och var "vetenskapligt" (
) utformad och i PDF format om jag minns rätt. Det presenterades info om div. tester och förstärkarkopplingar samt vilken mätapparatur som användes osv. Artikeln var låång, typ 10-40 sidor om jag inte minns fel.
Det intressanta för mig i den artikeln var de fynd som presenterades ang. distortion på motkopplade kretsar när man kastade på dom komplicerade mätstimuli/testsignaler. Det visade sig att en apparat kunde ha rimligt låg harmonisk och intermodulationsdistortion men avsevärt mycket högre distortion med en komplicerad signal.
Normalt mäts ju förstärkare med enstaka sinus för HD, tvåtons sinus för IM. Tror den svåra signalen som användes var någon form av bredbandig signal som brus. Skillnaden i distortion var enorm, tänk 0.5%THD och IMD men 10-20% eller så med den svårare signalen.
Jag tolkade artikeln som stöd för det som vissa hävdar angående motkopplade apparater, dvs. att man inte alltid kan använda de vanliga enkla mätningarna för att till fullo kartlägga en apparats hantering av musiksignaler.
När jag skriver detta kommer jag också att tänka på de fynd som Flint gjorde i F/E tråden angående transientdistortion på en förstärkare (motkopplad transistorkonstruktion) som inte kunde ses med fyrkantsvåg eller i frekvensgången men däremot med musiksignal.
Ja just det ja, min fråga: är det någon som känner igen min beskrivning av artikeln och vet vilken jag menar?
/Peter
