Lånat av kollega: Van Den Hul Revelation.... silver och kolfiber... tjock rackare.
Korta var kablarna, men längden passade ganska perfekt, bara en lätt båge mellan stärkare och högtalare.
Första skiva - Alphaville - "Forever Young" (finns nog ingen platta jag kan bättre)... Resultat... jovisst, lite extra bett i toppen precis som förväntat från silver, men överlag kändes det luddigt...
Fler plattor... Tekla "Oranga Blad" och Mike Oldfiled "Tubular Bells II"... samma sak... istället för att placera saker exakt i ljudbilden så blir den den 1cm2 placeringen snarare utsmetad till 25cm2... men det verkar inte gälla hela registret... utan mest mellanregistret (eller så är jag mest känslig där)
Senare på kvällen: Alphaville - Crazyshow CD1 The Terrible Truth About Paradise : lockar mig in i lyssningsposition ifrån ovanvåningen... Denna ganska nakna och spretiga plattan låter plötsligt såå mycket trevligare... varm, närvarande och lugn...
Tendensen är sedan klar: VdH Revelation är inte en kabel för bra inspelningar... men för hårda/kalla/nakna inspelningar gör den under med. Men orkar man växla kabel efter inspelning....
svar nej!
Skulle slutsteget jag har på G visa sig för hårt och kallt för min smak, så kan de dock bli intressanta igen.
//B*
