José Gonzales - konstigt ljud?

[mapem]

Fick Gonzales senaste skiva i fösedaspresent häromdan. Han är en gudabenådad gitarrist och skriver bra låtar med bra texter. Konstnärligt - musikaliskt en fullträff!

Men!

Varför låter det så illa om skivan? Guitarren verkar vara närupptagen med en mik som gör att det distar inte så sällan. Och hans röst verkar också närtagen i ett ljuddött rum med efteråt pålagt hårt konsteko. Dist där med. Sen finns det medmusiker och backupsång som verkar mixat i mono närmast.

Ska det va så? Är det bara jag som störs?

[subjektivisten]

Nej, håller med. Ljudet är ganska uselt.

[Almen]

Jag har också noterat närvaron av dist på sångspåret. Mycket märkligt.

[MickeN]

Det var samma sak med första skivan. Låter som att han spelat in själv i sovrummet utan att riktigt ha koll på vad han pysslar med. (Kan förvisso vara så men nu är han ju känd så han borde ju inte behöva göra det nu).
Jag såg honom på södra teatern för ett par år sen och det lät otroligt bra... väldigt lite förstärkt (eller åtminstonne väldigt snyggt gjort), man hörde med lätthet hur han trampade takten med fote och så vidare. En akustisk upptagning från det tillfället hade alla gånger varit att föredra framför skivan.

[-distortion-]

Jag hörde honom på P3 Live Session prata om just det där..
Nu minns jag inte hundra men jag tror att det faktiskt är en mycket enkel inspelning som gärna fick dista bara för att få det extra skräpigt. Han vill helt enkelt ha det så. Han spelar, om jag minns rätt, dessutom in allt hemma i sin lägenhet, bara pang på med nån simpel utrustning.
Jag tycker det verkligen är stämningsfullt och en rolig idé.

[KarlXII]

Jag visar vad jag tycker om det genom att inte köpa skivan.

[PekkaJohansson]

Nu har jag inte hört skivan, men som det beskrivs låter det som en tragisk idé och ytterligare ett exempel på missuppfattningen att dålig teknik skulle kunna förstärka en musikalisk känsla. Dålig teknik står alltid i vägen för det musikaliska uttrycket, även om det finns massor av musik som är så bra att den går att höra även under bristfälliga förutsättningar.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Alexi]

Första skivan Veneer, tycker jag låter riktigt bra och när jag spelade den första gången hemma hos morello tyckte både han och iö att det lät riktigt bra. Tycker inte nya skivan är lika bra så har inte lyssnat så mycket på den.

[Almen]

Många verkar vara rädda för närheten av enkelt och rakt inspelat material och tror att det måste till något mer, ofta "råhet" eller "känsla" i form av dist, reverb, eller andra påkladdade artefakter.

Varje artist har naturligtvis full frihet att uttrycka sig som de vill, men det är sorgligt om man tror att det måste till dist för att man skall få en rå och naken närvaro.

För mig känns det bara slarvigt och nonchalant. Även om jag gillar honom (i lagom doser).

[subjektivisten]

Såhär låter skivan http://www.youtube.com/watch?v=9B-h1EEsKDA

[celef]

Nu har jag inte hört skivan, men som det beskrivs låter det som en tragisk idé och ytterligare ett exempel på missuppfattningen att dålig teknik skulle kunna förstärka en musikalisk känsla. Dålig teknik står alltid i vägen för det musikaliska uttrycket, även om det finns massor av musik som är så bra att den går att höra även under bristfälliga förutsättningar.

så kan man väl inte säga, om artisten är fullt tillfreds med sin produkt vem kan då säga att han har gjort fel?? politiker agerar på samma sätt vad gäller konst som berör

[shifts]

Jag tycker det är en knivig fråga. Artistens vision lär gå före, men det gället väl för dem att handskas med begränsningar så det blir en fördel istället för ett måste (att de alltså inte kan bättre, renare) eller påklistrat "måste".

Men!

Jag gillar även en hel del artister och inspelningar som utnyttjar tillkortakommanden i inspelningsutrustningen till en kreativ fördel, som dessutom kanske förstärker känsla och budskap. En ypperlig sådan är Phil Elvrum i bandet The Microphones/Mount Eerie. Han håller en ytterst medveten hållning till sitt brus och dist som definitivt andas sovrumsinspelning, men där han nyttjar det som intressanta effekter i musiken snarare än påklistrade "måsten".

I mångas öron låter det definitivt inte bra, men i min mening skulle det musikaliska uttrycket bli plattare och tråkigare utan hans prägel.

För att återgå till Jozé Gonzales så verkar hans inspelningsteknik ligga som ett hinder för många. Jag har inte hört skivan så jag vet inte hur dessa störningar skulle påverka min uppfatting. Varför tror ni att det stör er snarare än främjar det han vill framföra?

Jag misstänker ju att ingen här är emot effekter av olika slag. Är det för att sättet han nyttjat dem på ligger för nära "dålig inspelningsteknik" snarare än "effekt" eller är det för att musiken i sig bygger upp en förväntning om något annat än det ni hör?

Lite svammel, men jag hoppas det går att urskilja min tankegång. Jag är nyfiken på Gonzales-skivan nu. Det enda jag äger av honom är två tidiga vinylsjuor med honom solo och ett med hans band Junip.

The Microphones vill jag att ni lyssnar på, och gärna den återutgivna The Glow Pt. 2, som K Records släppt på nytt: http://www.krecs.com/Shop/product_info. ... ts_id=3350

Tror återutgivningen ska finnas på fin vinyl också. Jag har originalet på vinyl, men återutgivningen har lite extra spår jag gärna vill höra så det lär bli ett inköp.

[johanu]

Nu har jag inte hört skivan, men som det beskrivs låter det som en tragisk idé och ytterligare ett exempel på missuppfattningen att dålig teknik skulle kunna förstärka en musikalisk känsla. Dålig teknik står alltid i vägen för det musikaliska uttrycket, även om det finns massor av musik som är så bra att den går att höra även under bristfälliga förutsättningar.

så kan man väl inte säga, om artisten är fullt tillfreds med sin produkt vem kan då säga att han har gjort fel?? politiker agerar på samma sätt vad gäller konst som berör

På ett sätt kan man säga att artisten har gjort fel eller åtminstone misslyckats, och det är att förmedla den känsla av närhet/råhet/enkelhet, då resultatet bara upplevs som taffligt.
Artistens / konstnärens intentioner går ju förlorade i bristande tekniskt kunnande. Och då är något galet.

//Johan

[mapem]

Hans gitarrspel är ganska "rått" men mycket uttrycksfullt. Sonen, som gav mig skivan, tror att artisten vill att det ska låta så som det gör. Han gör lite inspelningar själv ibland av egen musik och vet väl hur valserna brukar gå i "indie"-svängen eller vad man nu ska kalla genren för. Det finns de som lägger på lite vinylknaster och dito brus också för att få rätt känsla påpekar han.

Jag tycker den inställningen är lite trist även om jag på sätt och vis kan förstå tänkandet bakom. Men när jag hör en bra artist så vill jag gänra höra musiken så oförvanskad som möjligt. I det här fallet är det frågan om akustisk musik så dår anser jag att det är en naturlig ståndpunkt. När det gäller elektroniskt skapad musik står frågan annorlunda.

Trots att ljudet lämnar en del övrigt att önska för en minimalistisk purist som jag så tycker jag det är en mycket bra skiva som jag lyssnat ett flertal gånger på under bara några dagars tid. Låtarna växer för varje lyssning.

[subjektivisten]

Visst ska alla artister välja själva hur det ska låta, men jag behöver ju inte gilla valet, samma som jag ogillar att Lucas använder original Star Wars som lekstuga.

T ex så ladda jag ner en grupp som verka väldigt intressant men jag kunde inte lyssna på skivan. Låtarna verkade bra men ljudet var så otroligt högt och påträngande att oavsett hur lågt jag spelade musiken så kändes det jobbigt. Så jag slängde den och dom kan ha förlorat en kund där.

[subjektivisten]

Times new viking var namnet på gruppen

http://www.myspace.com/timesnewviking

[johanu]

En sak som är värt att påpeka är att det är helt ok att ha olika uppfattningar om hur saker ska göras. I t ex konstnärliga arbeten är ju friheten väldigt stor och det finns väldigt lite rätt och fel.

Är artisten/konstnären nöjd så är han/hon det. Om andra sedan tycker att det är gjort på fel sätt så är ju inte det fel att tycka så heller.

Konst brukar ju kunna uppröra.

//Johan

[Bill50x]

Nu har jag inte hört skivan, men som det beskrivs låter det som en tragisk idé och ytterligare ett exempel på missuppfattningen att dålig teknik skulle kunna förstärka en musikalisk känsla. Dålig teknik står alltid i vägen för det musikaliska uttrycket, även om det finns massor av musik som är så bra att den går att höra även under bristfälliga förutsättningar.

Dålig teknik främjar ingen musikalisk upplevelse. Men dåligt kan det vara på flera sätt och vissa är (förstås) sämre än andra. Personligen föredrar jag en burkig och distad inspelning i ett vardagsrum (där man verkligen hör vad som pågår) jmf med en superproducerad studioproduktion som passerat en massa kompressorer, limitrar och gud vet allt i processing för att det ska låta "bra".

/ B

[celef]

På ett sätt kan man säga att artisten har gjort fel eller åtminstone misslyckats, och det är att förmedla den känsla av närhet/råhet/enkelhet, då resultatet bara upplevs som taffligt.

man kan inte säga så, det kan ju bara artisten avgöra

Artistens / konstnärens intentioner går ju förlorade i bristande tekniskt kunnande. Och då är något galet.

hur kan man tycka det om artisten är nöjd, jag begriper inte

det är ju som att säga att en tavla är målad i fel färgskala, eller inte föreställande nog eller nåt annat dravell

[subjektivisten]

Frågan är ju om Artisten vet hur det låter? Om han spelar in med usla saker och lyssnar på inspelningarna via kassa datahögtalare, så betyder ju inte det att han vet hur det låter.

Sen har ju inte artisten alltid rätt, vilket är tur, för hur många junklåtar skulle vi inte fått med extra då?

[shifts]

Visst ska alla artister välja själva hur det ska låta, men jag behöver ju inte gilla valet, samma som jag ogillar att Lucas använder original Star Wars som lekstuga.

Helt klart och det kan jag knappast ha något att säga om. Men det jag är nyfiken på är att José Gonzales tycks ha misslyckats med sin effekt, eftersom flera stycken ändå anmärkera på den. Det är precis det som väckt min nyfikenhet.

I går kväll lyssnade jag på en av mina favoritartister från skivbolaget Kranky, Jessica Bailiff, och på ett spår jag inte hört på länge dök det upp s-ljud från helvetet. Det lät så illa att det ilade till i mina framtänder som om jag bitit ihop på en gaffel och dragit ut den mellan tänderna. Då är det helt klart ett inspelningstekniskt misslyckande, en artefakt, snarare än effekt.

Edit: s inte z

[subjektivisten]

Exakt shifts, exakt.

[Bongo]

det är ju som att säga att en tavla är målad i fel färgskala, eller inte föreställande nog eller nåt annat dravell

Eller att artisten satt på ett alldeles för tjockt glas framför tavlan så att bilden inte riktigt syns men artisten märker inte detta för han förstår inte bättre

[Bill50x]

det är ju som att säga att en tavla är målad i fel färgskala, eller inte föreställande nog eller nåt annat dravell

Eller att artisten satt på ett alldeles för tjockt glas framför tavlan så att bilden inte riktigt syns men artisten märker inte detta för han förstår inte bättre

Om artister litade på sina egna öron och preferenser istället för sk experter på inspelnings- och mastringsstudios så skulle det troligen låta mycket bättre om fonogrammen.

/ B

[Almen]

Varför tror ni att det stör er snarare än främjar det han vill framföra?

Jag misstänker ju att ingen här är emot effekter av olika slag. Är det för att sättet han nyttjat dem på ligger för nära "dålig inspelningsteknik" snarare än "effekt"...

Ja, så är det för mig. Jag gillar inte dist på mikrofoningången.

...eller är det för att musiken i sig bygger upp en förväntning om något annat än det ni hör?

Nej, jag får upprepa att jag gillar Gonzales. Jag har hört honom live, och det är något helt annat. Om nämnda "effekt" hade varit nödvändig för hans musikaliska uttryck så hade han ju lagt på den live också, eller hur?

[shifts]

...eller är det för att musiken i sig bygger upp en förväntning om något annat än det ni hör?

Nej, jag får upprepa att jag gillar Gonzales. Jag har hört honom live, och det är något helt annat. Om nämnda "effekt" hade varit nödvändig för hans musikaliska uttryck så hade han ju lagt på den live också, eller hur?

Jo det låter riktigt, om man nu inte vill köra ett annorlunda grepp så klart. Artisten The Microphones jag nämnde förut, som verkligen är något av en husgud hos mig, kunde jag bevittna en gång för några år sedan (Ideal-festivalen i Gbg, på Nef.). Men jag gjorde det inte. Jag struntade i scenen och stod i baren, trots att den i mitt tyckte största/bästa/fenomenalaste artisten stod på scen några tiotals meter från där jag befann mig. Jag visste att han på inget sätt skulle kunna infria mina höga förhoppningar och med rädsla för att få min bild av honom och hans musik skrotad gick jag aldrig in.

Sorry för sidospåret Almen!

[Poppen]

Kritiker gillar rått ljud. de menar det är äkta. Troligtvis är dessa smakprofessor uppväxta med Ebba Grön och tycker att skitigt ljud är äkta. De hatar ju Stealy Dan.

[subjektivisten]

Tidiga Ebba grön låter otroligt mycket bättre än det mesta idag.
Problemet, tror jag, är att man försöker skapa en viss råhet idag, medans förr så skapades denna råhet naturligt och därför låter den bättre.

[enJohn]

Alltså, distad sång är ju skitbra när det passar och är välgjort! Typ PJ Harvey hade ju inte varit den hon är utan en massa (olika) dist i sången. Men när det distar där det inte borde dista, som exempelvis många av Kasey Chambers inspelningar, där en helt ren sång plötsligt klipper fult, då är det inte så kul längre.

Måste kolla den dära josse lite närmare.

/en john som står ut med Kasey i datorhögtalarna för stunden

[celef]

Frågan är ju om Artisten vet hur det låter? Om han spelar in med usla saker och lyssnar på inspelningarna via kassa datahögtalare, så betyder ju inte det att han vet hur det låter.

Sen har ju inte artisten alltid rätt, vilket är tur, för hur många junklåtar skulle vi inte fått med extra då?

artisten har alltid rätt, oavsett om denna lyssnar via en "skräpanläggning" eller ej. och det är väl klart att han vet hur det låter, men dessto viktigare vet han hur han vill att det ska låta