Det här hamnade visst i fel tråd...
MikaelEriksson skrev:Jag anser nu att tråden är avslutad, efter 11 svar. Min bedömning av svaren jag fått i tråden är att de flesta håller med mig. Jag har fått en del synpunkter som jag inte ens tänkt på själv. Men det är ju det som är så bra med ett sådant här forum. Doch har jag väl kanske inte fått något riktigt bra svar på grundfrågan, nämligen om dagens förstäkare överlag är så bra att man kan strunta i i fas och impedansfrågan. Det svar Svante gav svarar bara på en del av grundfrågan. Att impedansen stiger har ingen avgörande betydelse som impedans betraktat, detta vet jag också. Men problemet är att den tar vanligtvis med sig även fasläget, som i och med detta också blir sämre. Hur ser du på detta Svante? Jag vill gärna konstruera mina talare efter dagens rådande förstärkarteknik. Där jag anser att utgångspunkten måste vara att de flesta i dag har någon form av hemmabioförstärkare, hur dessa är beskaffade vet jag tyvär inte så mycket om. Men det troliga är väl att ju fler högtalare man hänger på en sådan, ju nogrannare borde det ju vara med att högtalaren i sig har bra värden. Det vore trevligt om någon riktig förstärkarexpert ville utala sig i frågan.
Mike
Frågan är alltså "ok att impedansens amplitud stiger är ok, men är det också ok att fasläget är skilt från noll, sett ur förstärkarens synvinkel?" ?
Svaret på frågan är nog ja i de flesta fall. Det är definitivt ja om man tänker sig ett enda element utan delningsfilter. Impedanskurvan för ett sådant ser ju ut ungefär så här (här monterat i en basreflexlåda):
Man kan se att impedansen aldrig understiger talspoleresistansen som i detta fall ligger på dryga 6 ohm. Vid alla frekvenser där impedansen är högre kommer strömmen som dras ur förstärkaren att vara lägre än i det rent resistiva fallet. Visserligen är lasten reaktiv, dvs en del av effekten som förstärkaren levererar till lasten under en del av cykeln, kommer tillbaka in och måste ätas upp av förstärkaren. Den totala förlusteffekten i förstärkaren minskar trots detta eftersom den totala levererade effekten minskar med mer än det som kommer tillbaka.
Detta har att göra med att ekvivalenta impedansen för ett högtalarelement är talspoleresistansen i
serie med en massa saker. De där "en massa sakerna" kan bara göra det lättare för förstärkaren just eftersom de sitter i serie med talspoleresistansen.
Hade man i stället lagt till reaktivt effektuttag genom att
parallellkoppla talspoleresistansen med reaktanser så hade situationen varit annorlunda. Då hade den reaktiva lasten försvårat för förstärkaren.
Hur blir det med delningsfilter då? Nja, de är ju oftast en kombination av serie- och parallellkoppling och därmed
går det att göra delningsfilter som försvårar för förstärkaren. Då kan man se låg impedans samtidigt med hög fasvinkel. Jag vill mena att det är fel att göra så och man ser det endast i undantagsfall. Samtidigt gör det förstås att det i de undantagsfallen behövs en förstärkare som klarar reaktiva, lågohmiga laster. Det gör också att olika förstärkare kan låta olika just när de utsätts för den sortens, i min mening felkonstruerade laster.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.
