Flint skrev:Hur är det med myterna?
Lite blandade myter. Samma person omfattar nog inte alla på en och samma gång. Följande berörde rör vs transistorer
1. Rör förbrukas på en vecka och måste bytas ut.
2. Transistorer ger bra bas.
3. Rör brummar och brusar.
4. Rör ger luddig och svampig bas.
5. Transistorsteg kan lämna mycket ström vilket är ett måste för dynamik och bas.
6. Transistorer låter analytiskt. Om du tycker att det låter vasst och öronknipande med kraschade sss så har du antingen fel på hörsel eller uppfattning eller så bör du byta till annan kringutrustning och givetvis möblera om efter att ha byggt om rummet på lämpligt sätt.
Nr 1 är inte sant. Jag begriper inte hur någon vid sina sinnens fulla bruk skulle kunna omfattas av en sådan åsikt. Nr 2, 3 och 4 har inte med rör vs transistorer att göra utan med kompletta förstärkarkonstruktioner. Som typiska representationer i ett historiskt perspektiv är de nog inte helt utan grund. Men det har inte med vad som
kan åstadkommas. Nr 5 är lite för ”blandad” så den hoppar jag. Nr 6 är samma som nr 2,3 och 4: transistorer låter endast i en komplett förstärkarkoppling. Vassa s-ljud kan ju också vara inspelade på fonogrammen så det behöver inte komma från apparaterna man har hemma.
Följande gällde inte rör vs transistorer.
7. Låg utgångsimpedans är alltid bra
8. En förstärkare måste kunna lämna 70A annars är den kass.
9. En förstärkare måste kunna dubbla effekten i halverad impedans.
10. Alla dyra material låter bra. Ju exklusivare ju bättre.
11. Dyra kablar behöver inte testas utan förutfattade meningar, dvs. blint. Dom är bra ändå eftersom dom är dyra och har stomiopererats dvs. har en låda på magen som tar hand om avfallet.
Nr 7 är sann om man tycker att en förstärkare skall ha minimal påverkan på tonkurvan. I vilket fall som helst är det praktiskt. Nr 8 innehåller ett värdeomdöme ”kass”. Kass och kass… Det är väl få förstärkare som klarar 70 A. Vad man kan säga är väl att det är försvarbart att ha i en förstärkare för hemmabruk om man vill undvika klippning i låg/reaktiva laster om man ”krämar” på. Om man har en högtalare med hög och jämn impedans samt sällan ”krämar” på så behöver man det nog inte ens en tiondel av det. Högt räknat. Nr 9. är kopplad till nr 7 i det att det till hälften handlar om utgångsimpedans; nr 9. handlar ju dessutom om effekt. Att ha låg utgångsimpedans är praktiskt i vilket fall som helst eftersom man slipper räkna in förstärkaren i dimensioneringen av högtalaren. Men hur mycket effekt man behöver är ju en fråga om hur högt man vill spela. De flesta transistorförstärkare har låg utgångsimpedans men kan inte dubbla sin
maxeffekt. Nr 10 verkar hifi ha gemensamt med många andra områden. Nr 11:
/Dahlqvist