av Johan_Lindroos » 2004-08-16 20:43
Flint, denna tråden ska ju handla om att finna argument för att man i vissa fall skulle kunna uppskatta "ljudet" från förstärkare som uppvisar förvrängning av olika slag.
(Flint, nedanstående skrev jag ju i den andra tråden på sidan 6 vad lyssningsdeltagarna i ett Före/Efter-löyssningstest brukar tycka, om det är något du saknar i påståendet, säg gärna till.
"Hoppsan, här kommer man tillbaks efter bara några dagars semester, och ser nu att det är liv i luckan! Det tycks vara samma eller liknande frågor som på hifimagasinettiden och sedermera hififorum. Jag tror att jag skule kunna ge åtminstone ganska bra svar på många av frågorna. Emellertid var många frågor ställda för flera sidor sedan. Om ni som frågat känner att ni inte fått svar, kan ni ställa frågan igen tydligt formulerad. En fråga tycks återkomma igen och den kommer från Flint.
Flints fråga:
"Kan påstådd fördel lyssnas fram (med hörseln) vid blindtest?" (9 aug kl 13:11) (och liknande forumleringar tidigare)
Hej Flint!
Erfarenhetsmässigt har jag varit med om lite olika reaktioner vad som "låter bäst", och det beror på hur stor färgningen har varit. Jag delar därför upp det i två olika fall som vi kan diskutera kring:
Fall A: Då förvrängningen varit relativt stor och statistisk signifikans lätt kunnat uppnås
Antalet felgissningar hos lyssnarpanelen har varit väldigt få eller ganska få. Detta är uppskattningsvis den vanligaste situationen som brukar uppkomma. Då är det det allra mest vanliga att det lyssningsobjekt som haft den mest förvrängningsfria återgivningen som föredragits. Man skulle kunna utvärdera det som AB-tester mellan två olika apparater, men eftersom vi mestadels använt "Före/efter-metoden" så har referenssignalen av naturliga orsaker varit apparatens insignal.
Jag skulle kunna berätta lite om händelserna vid test av ett slutsteg av mindre sort (omkring 2 x 30 watt). Ägaren var före testet mycket nöjd med sin förstärkare. Han talade om att att den hade mycket bra ljudbild, "bra bas", "rent ljud", och liknande för apparaten fördelaktiga yttranden. Det lovade ju förstås gott för de kommande blindtesterna med Före/efter-metoden. Emellertid visade det sig ganska snart att förstärkaren förvrängde ljudet, inte jättemycket, men klart hörbart för att enkelt ge statistisk signifikans ganska omgående. Varje lyssnare kunde på enkelt sätt berätta i ord om upplevelsen av apparatens "sound". Alla i lyssningspanelen var mycket ense om detta "sound". Det som var mycket tydligt var att samtliga lyssnare föredrog den signal som inte passerade genom apparaten, d.v.s. "Före-signalen". Även apparaten ägare blev efter lyssningsprovet ganska besviken på sin förstärkare. Saker som nämndes om förstärkaren var att den "grötade till ljudet", "försämrade ljudbilden", "bumpigare bas", "inte lika rent och klart", "komprimerad dynamik" och liknande som egentligen inte är några citat utan bara så som jag minns det.
Något som är ganska vanligt förekommande är att förstärkare gör ljudet "grumligare" (olinjäriteter) och att de i dynamiskt hänseende tenderar till att strypa de starkaste transienterna något, liksom (hörbara) frekvensgångsförändringar beroende på last. Den effekt som liknar kompressor kan förvisso vara något som skulle kunna uppskattas som "låta trevligt" av medelsvensson, speciellt med tanka på de mängder av CD som är väldigt dåligt mastrade som "låter vasst". O.s.v.
Fall B: Då förvrängningen tenderat till att vara extremt liten, på gränsen till hörbarhet
Nu blir det genast mycket svårare att svara på vad man föredrar lyssningsmässigt. Lyssnarna inte nu lika säkra på vad för slags förvrängningar som apparaten ger. Ibland kan man tycka att nu låter det "bra", och det visar sig kanske att det var den signalen som passerat genom apparaten. Eller tvärtom, så trodde man "rätt". Men generellt så skulle jag för att dra till med en siffra, så är det kanske bara i 10% - 20 % som lyssnarpanelens deltagare gillat det förvrängda ljudet mer. Det som kan förklara att man hellre föredrog det ljud som passerat apparaten och var förvrängt en liten smula, är ofta att vi har valt ut musikmaterial som är mer utslagsgivande än t.ex. "gles hifidemomusik"*. Den sortens musik har då i sig själv låtit väldigt "skränigt" vilket gör att en apparat som "rundar av ljudet" lite el.dyl. kan uppfattas som "låta bättre". Därmed inte sagt att den återger insignalen! Jag ser det som det är bättre att kunna njuta till fullo av de skivor man har som har verkligt bra ljud, än att alla ens skivor ska påverkas av samma slags förvrängning.
*T.ex. har vi en skiva som är extremt utslagsgivande för distorsion och frekvenstapp i diskanten, det är "Clawfinger -Death dumb blind". Den skivan låter verkligen förförligt. Den är extremt komprimerad och distad samt har mycket högfrekvensenergi. Vi använder den helt enkelt för att kunna säkerställa statistisk signifikans snabbare. Orsaken är att det blir mer intermodulationsdistorsion då musiken i sig själv innehåller fler tonkomponenter. En annan orsak är att nivån över tiden inte varierar så mycket så det går lättare att switcha fram- och tillbaka snabbt. Sedan använder vi en mängd andra typer av extremdynamisk och lågfrekvent musik, för att kunna detektera andra sorters förvrängningar. Med "gles hifidemomusik" á la Diana Krall el.likn. tar det mycket längre tid att uppnå statistisk signifikans. Men visst, det går, men är inte lika tillförlitligt."
)
För att brodera ut det lite mer kan jag skriva att det absolut är det vanligaste att lyssnarna föredrar den ljudsignalen som är den minst förvrängda. Med musik alltså som "testsignal" alltså. Då måste jag dock betona att det är på sådana apparater som ganska enkelt uppvisar sina hörbara brioster, och så brukar det vara för 90 - 95 % av alla apparater som vi testar.
När det gäller apparater som mycket svårligen kan detekteras* i blindtest med Före/Efter-lyssningsmetoden blir det förstås mycket svårare för lyssningsdeltagarna att överhuvudtaget kunna märka någon skillnad, och de kan ibland tycka lite bättre om den signal som är förvrängd, men oftast gillar de ändå den signal som påverkats minst. Lite beroende på musikvalet också.
* de resterande procenten alltså, cirka.
Ordförande i Ljudtekniska Sällskapet sedan 17:e april 2025