av IngOehman » 2011-04-15 15:48
Tycker det är rimligt att börja med att bena upp problemet genom att
tydligt formulera den fråga man vill ha besvarad.
Detta är tre olika frågor:
1. Var går gränsen för vad mänslig hörsel kan detektera, i form av en
signalpåverkan? Alltså utan hänsyn till vad andra apparater i samma
kedja påverkar på för sätt.
2. Gör ett fel i kedjan att det är okej att mera av samma fel adderas?
3. Skall man bara bry sig om det störste felet i kedjan?
- - -
Fråga nummer ett kan jag svara på, och svaret är att man under gynn-
samma förhållanden kan detektera den skillnad som uppstår när man
adderar ett HP-filter vid 1 Hz. Detta är alltså sant även om kedjan som
helhet hade en undre gränsfrekvens om 20 Hz innan den extra ac-kopp-
lingen tillfördes.
- - -
Fråga nummer två är filosofisk, och varje person som har en åsikt har
rätt. Min åsikt är att jag inte kan ta ställning till frågan utan att veta mera.
Men i princip (om inga andra problem inkluderas i ekvationen) så ser jag
ju hellre att man låter ett fel motverka ett annat fel, än att man låter dem
verka i samma riktning.
Eller om man hellre ser det såhär:
Om man har en fjärde ordningens avskärning så försämrar man åter-
givningen när man adderar en andra ordningens avskärning så att det
blir ett sjätte ordningens system. Frågan är - gör man det lika mycket
som när man utgår ifrån ett nollte ordningens system och adderar en
andra ordningens avskärning?
Min uppfattning är att vissa saker gör att det faktiskt kan vara till och
med värre att skära av ett system som redan faller än att skära ett
icke fallande system. Det är nämligen så att det finns tröskeleffekter
som gör att man tål lite utan att knappt reagera, men man tål inte hur
mycket som helt, och plötsligt upplever man att det blir världigt dåigt.
Om man t ex når en en grupplöptid som motsvarar 1/frekvensen så
brukar de musikaliska förloppen vara så sönderslitna att rytmiken inte
går ihop längre. Det betyder att många system som faller med 6:e eller
7:e ordningens funktioner helt enkelt inte är tillräckligt bra, i varke fall
inte för min smak. Redan lägre ordningens system kan självklart upp-
visa stora brister, även med avseende på grupplöptidsbeteenden, för
det har ju med polplaceringar att göra också, inte bara hur många de
är. Men min poäng är att jag är tveksam till resonamanget att det är
okej att ta bort när det redan fattas. Jag ser det hellre tvärtom, att det
är extra viktigt att inte ta bort när det redan från början fattas.
Men - få saker är så enkla som man vill att de skall vara, och det finns
gott om fall där jag tycker att en avskärning med alla de underlättande
effekter som den kan ge högtalaren, kan vara en fördel totalt sett, om
det görs på rätt sätt och felen hamnar i register där hörseln accepterar
dem.
- - -
Sista frågan är även den en fråga där svaren är åsikter snarare än att
det finns ett riktigt svar, ett som är sant. Min åsikt är att man bör hålla
ALLA fel i kedjan, men att en lämplig prioriteringsordning kan vara att
ta hand om de största (som det uppfattas) felen är viktigast att hantera.
Till sist: Jag ser egentligen inte något vettigt skäl till att man någonsin
skall utforma en förstärkare (nu talar jag bara om förstärkare som är
konstruerade för att vara så ackurata transimissionslänkar som möjligt)
så att den får en undre gränsfrekvens som ligger någon annanstans än
mellan 0,1 och 0,5 Hz. Lägre än 0,1 Hz ger onödigt låg insvängningstid
och över 0,5 Hz kan resultera i hörbarhet. 0,3 Hz är lagom tycker jag.
Därmed inte sagt att det är ett stort problem med 2 Hz, men som sagt,
det är onödigt.
Det finns faktiskt ett skäl till, till att det kan vara klokt med en undre
gränsfrevkens om 0,3 Hz och inte högre, och det är att fasdistorsionen
även gör att förstärkaren kan tvingas lämna ifrån sig onödigt hör effekt.
När man fasvrider musksignalen så vågformsdeformeras den nämligen,
och när så sker så kan crest-faktorn öka, i förekommande fall till mer än
det dubbla, det vill säga det finns signaler som kräver 4 ggr högre uteffekt
från förstärkaren om de skall kunna återges utan klippning, om signalen
HP-filtreras.
Vh, iö
- - - - -
PS. Den Sentec SC9 som vi testade i MoLt för många år sedan, var om
jag minns rätt (vilket inte är alldeles säkert) DC-kopplad. Den hade även
en extremt hög övre gränsfrevkens, nära 1 MHz! Jag tror att den senare
togs ned en del, till runt ett par hundra kHz.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
